Det övergripande målet för Försvarsmakten är att kunna försvara Sverige och svenska intressen, mot deväpnade hot som finns idag och kan uppstå i framtiden. För att klara det krävs ett modernt och flexibeltinsatsförsvar vilket innebär att mer resurser skall läggas på insatsförmåga och mindre på administration.Regeringen skriver i propositionen ”Vårt framtida försvar” att ett väl fungerandepersonalförsörjningssystem är en av de viktigaste förutsättningarna för insatsorganisationens förmåga.Detta kräver bland annat ett nytt utbildningssystem för totalförsvarspliktiga. Syftet med denna uppsats äratt via litteraturstudier och intervjuer beskriva och analysera om grundutbildningen av svenskainsatsförband är tillräcklig för att kunna möta framtidens krav och den vägledning som ges i våradoktriner. Uppsatsen skall ge ett svar på om försvarsmaktens doktriner är tillämpbara i en internationelloperation. Vidare kommer uppsatsen att ge förslag på prioriteringar inom utbildning av svenskatotalförsvarspliktiga för att kunna tillämpa manövertänkande och uppdragstaktik.Huvudfrågan för uppsatsen är:Är innehållet i ett svenskt insatsförbands utbildning tillräckligt för att kunna delta i enfredsframtvingande operation?För att få svara på frågan valde jag att intervjua utvalda respondenter med en bred erfarenhet från bådeinternationell tjänstgöring och utbildning av förband. Deras svar och slutsatser jämförde jag sedan medslutsatser från svenska missioners slutrapporter. Där använde jag främst slutsatserna från derasutbildning. Jag nyttjade deskriptiv metod vid utarbetande av uppsatsen. Ordet deskriptiv betyderbeskrivande och används som beteckning på sådana arbetssätt inom olika vetenskaper som utgår frånopartiska observationer av verkligheten utanför vetenskapen. Då uppsatsen för fram människorsupplevelser och erfarenheter har den en kvalitativ deskriptiv ansats. Frågeställningens karaktärkombinerat med dess militära omfattning gjorde att jag ansåg det naturligt att knyta uppsatsen tillmanöverteorin som Försvarsmaktens grund är manövertänkande.Resultatet påvisar att det krävs förändringar i svenska grundutbildningen som det nya försvarsbeslutetsäger. Tyngdpunkten bör ligga på att utveckla övningsverksamheten och förmågan att agera med förbandsom tillämpar manövertänkandet och uppdragstaktiken. Till detta behövs en ensning av grundläggandeutbildning för att kunna sammanställa förband för internationell tjänst som är interoperabla.
The overarching aim for the Swedish Armed Forces is to defend Sweden and Swedishinterests against threats that are present today and in the future. To make that possible itdemands a modern and flexible force that can react quickly and rapidly on order fromthe Swedish government.The Swedish government says that the key for success is reformed personnel support. Itdemands a new training system for the future conscripts.The aim of this paper is to investigate if the Swedish system of training conscripts issuitable to meet the future area of operations together with other countries in a peaceenforcement operation. It will also show if the new Swedish doctrines are appropriate inan international operation. The paper will also give some suggestions for prioritizationin the training system for conscripts enabling them to use the Swedish doctrine, which isbased on manoeuvre warfare.The main question in this paper is;“Is the content in the Swedish conscript training system sufficient to be able toparticipate in a peace enforcement operation?”As this paper presents personal experience it has a qualitative and descriptive approach.The nature of the questions in this paper, together with the military scope made itnatural to connect it to the manoeuvre warfare theory.The result of the investigation shows that changes in the training system for conscriptsare vital. The main effort is to develop battle training for the forces together with otherforces using manoeuvre warfare. It is also necessary to implement a common SOP thatdescribes basic functions and rules from the level of soldier to platoon.