Att det är viktigt att känna sin egen förmåga har varit känt sedan länge. Redan stenåldersmannensom skulle gå på grottbjörnjakt var tvungen att veta sin och sina stamfränders förmåga. Frågan är om vi iFörsvarsmakten vet vad vi och våra krigsförband verkligen kan prestera. Målsättningen med detta arbetehar varit att undersöka hur krigsförbandsvärderingen skall gå till i teorin, hur den används i praktiken ochvad som användarna skulle vilja ändra på för att slutligen kunna svara på frågan: Duger vårt nuvarande sätt att värdera krigsförband för morgondagens insatta insatsförsvar?Svaret söker jag med hjälp av teorin Balanced Scorecard som Försvarsmaktens ledning ämnar väljaför att möta framtidens managementkrav. Modellen använder olika perspektiv och i detta arbete belyserjag empirin från tio intervjuer ur fyra olika perspektiv för att se hur väl dagens värderingssystem kommeratt passa in i det nya insatta insatsförsvaret.Resultatet av min undersökning visar att det finns ett behov av att reformera dagens system inomframförallt tre områden. För det första krävs en revidering av de målsättningar som vi värderar mot. Enstörre flexibilitet och snabbare uppdatering av målsättningarna krävs i en omvärld som förändras med alltstörre hastighet. För det andra bör metoderna för hur vi värderar rent praktiskt omarbetas. Många anserdet vara felaktigt att krigsförbandscheferna bedömer sitt eget förbands förmåga och en extern nationellvärderingsstyrka efterfrågas. Den tredje punkten som kräver åtgärder är återkopplingen från devärderingar som gjorts. Förbanden saknar engagemang och redovisning av vilka åtgärder som vidtagits.I arbetet redovisas ett förslag till hur krigsförbandsvärderingen skulle kunna förbättras och enpedagogisk förklaringsmodell som kan underlätta förståelsen för den av försvarsledningen framtagnastrategiska kartan. Denna är avgörande för att krigsförbandsvärderingen skall kunna utnyttjas optimalt.
It is of vital importance for the war fighter to know his or her ability, notduring a fight, but before. This has been common knowledge since thebeginning of time. This is as important now as ever, but do we really know ourabilities, do we have what it takes? The purpose of this paper has been toexamine and analyse how the Swedish Armed Forces measure theirperformance and war fighting capability, not only in theory but also inpractice. The overarching question posed has been:Will the present evaluation process handle tomorrow’s challenges ofthe restructured Swedish Armed Forces?To answer this question the writer uses the management theory BalancedScorecard, BSC by Kaplan & Norton. BSC has been selected by the SupremeCommander to implement new strategies into the Armed Forces.The writer applies the four perspectives of BSC on the present evaluationprocess to find the answer to the earlier posed question. The empiric basis, thatthis research is based upon, is ten interviews with different officials involvedin the evaluation process.The result of the research is grouped into three themes. Firstly there is aneed to improve the objectives that the evaluation is based upon. Several of theinterviewed respondents stated that the objectives were rigid and inflexible.This will not be appropriate in the near future when the surrounding world willchange at the flick of a switch. Secondly the commander of the evaluated unithim-or herself makes the evaluation. The opinion of most respondents was thatan external team should perform the evaluation. This team however, shouldnot be international, even though this is often the case when NATOevaluations take place. Finally the feedback from evaluations will have to beimproved. A frequent answer during interviews was that the higher commandsdid not comprehend the situation at unit level. Neither did the unit level haveany confidence in that the result of the evaluations were taken care of oraccounted for when financial means were allocated. The lack of feedback wasinterpreted as lack of interest in what the units were producing.The writer presents his recommendations on how to improve theevaluation process based on the three themes mentioned. He also partlycompares the Balanced Scorecard with NATO Guidelines for OperationalPlanning, GOP to demonstrate close points of similarities. Since the GOP isadopted in the Swedish Armed Forces there may be advantages to regardpeacetime and wartime management issues with the same approach.