Under kalla kriget förberedde Sverige sig för att försvara landet mot en invasion. Detta ledde till en mängd olika materielanskaffningar till Försvarsmakten; bland annat stridsflygplanet JAS 39 Gripen.
Idag ska svenska Försvarsmakten ha förmågan att utföra nationella likväl som internationella insatser. Det mer globala operationsområdet blev aktuellt efter Berlinmurens fall under 90-talet och tillika kalla krigets slut. Internationaliseringen av Försvarsmakten gjorde att materielsystem behövde utvecklas för att möta de nya kraven som den globala arenan nu ställde. Den politiska inriktningen för myndigheten varierar i takt med den säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld.
I denna uppsats undersöks vilka aktörer som är inblandade i beslutprocessen vid anskaffning av materiel till Försvarsmakten. Undersökning riktar in sig mot JAS 39 Gripen-systemet och dess utveckling. Syftet med undersökningen är att ge en förklarande bild för de personer som befinner sig utanför processen. Den ska även försöka att utröna huruvida Försvarsmaktens internationalisering och samarbete med andra nationer har påverkat utvecklingen av JAS 39 Gripen.
Resultatet visar att den globala marknaden tillsammans med den nya inriktningen för Försvarsmakten under 90-talet har lett till en ständigt pågående uppgradering av JAS 39 Gripen till att bli ett interoperabelt stridsflygplan. De inblandade aktörerna i beslutsprocessen har i och med det ökat och anskaffning av Nato-kompatibla delsystem är ett led i utvecklingen.