Logo: to the web site of the Swedish Defence University

I dagens samhälle används information till att sköta dagliga ärenden. Både militära och civila är beroende av cybervärlden i freds- och kristid. För att kunna skydda sina system måste man förstå hur de kan angripas.

Syftet med forskningen är att finna ambitionsnivåer och metoder inom datanätverksattack-verksamheten (CNA-verksamhet) som försvarsmakten kan vidmakthålla i stater med högtek-nologisk utveckling men med låga försvarsresurser. Vilken teknologisk datanäverkattack-förmåga rekommenderas en sådan stats försvarsmakt på fem till tio års tidsperspektiv samt med vilka sätt kan man uppnå verkan?

I arbetet används kvalitativ dataanalys. Med axial kodning, enligt Strauss "Grounded Theo-ry", kategoriseras de olika komponenterna som CNA-förmågorna består av. Dessa kategorier analyseras sedan med hjälp av Rasmussens riskteori i ett informationsteknologiskt system.

I studien framgår det att en högteknologisk småstat bör sträva efter spetskompetens i de för-mågor som bidrar till att man kan testa och försvara sina egna kritiska och sårbara system. En sådan kompetens är förmågan att utföra datanätverksexploatering (CNE-verksamhet). Om en försvarsmakt som har förmåga till att genomföra avancerad CNE-verksamhet, så kan den genomföra behövlig CNA-verksamhet. För en stat med begränsade försvarsresurser kräver genomförandet av CNA-verksamhet dock strategiskt samarbete med olika civila partner. Av dessa är universitet och teknologiskt avancerade företag/industrier de främsta partnerna.

Resultatet visar dessutom att den informationstekniska kunskapen är av tillräcklig nivå, men att det behövs förbättringar inom det informationspsykologiska området. Ambitionsnivån be-höver inte överstiga förmågan att genomföra CNE-verksamhet.

Även om CNE-verksamheten är teknologiskt betonad, så åstadkoms den informationspsyko-logiska effekten med att koordinera CNA-verksamheten inom informationsoperationer. I framtiden är det troligare att uppnå en högre effekt på en motståndare via en informations-psykologisk inriktning.

Organisatoriskt är det kostnadseffektivare att skapa "eldledningsförmåga inom CNA" än se-parata enheter som man inkorporerar i den normala organisationsstrukturen. Storleken på en CNA-enhet kan hållas låg med hjälp av strategiska partner.

Som biprodukt framgår det att det behövs ytterligare forskning i uppdelandet ansvaret i at-tack-, exploaterings-, underrättelseinhämtnings- och försvarsförmåga (CNA/CNE/CNI/CND-verksamheten).