Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Framtida konfliktyper: En modell för kategorisering av krig och konflikter (S14)
Swedish National Defence College, Department of Security and Strategic Studies (ISS), Strategy Section.ORCID iD: 0000-0002-9580-7995
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Att kategorisera och namnge möjliga framtida konflikter syftar till att mentalt förbereda sig på olika alternativ och därmed ge organisationen möjlighet att anpassa sin förmåga att hantera de olika utmaningar som dessa konfliktkategorier kan tänkas medföra. Begrepp, eller teoretiska koncept, är viktiga då de har dubbla roller. Dels är de analytiska instrument för att förenkla, strukturera och förstå verkligheten. Överförenklade begrepp och kategorier riskerar däremot att fördärva vår verklighetsuppfattning och angripa de ”verkliga” problemen på ett effektivt sätt. Begrepp är dock inte bara analytiska avbilder av verkligheten, de har även en konstruktivistisk roll – de formar vår verklighetsuppfattning. Detta innebär att de definitioner och begrepp vi använder på insatser kommer att forma vår uppfattning och förståelse av insatsen. Det senaste utkastet till Militärstrategisk doktrin 2012 gör vikten av förståelse av konflikters karaktär mycket tydlig:

All personal i Försvarsmakten måste förstå och kunna hantera krigets skiftande karaktär. Det ligger i krigets natur att dess karaktär ständigt skiftar och aldrig upprepar sig. Ingen kan styra krigets karaktär. Vi måste därför i vart fall noga bedöma den specifika konfliktens karaktär och anpassa medel och metoder därefter.

Syftet med studien är därför att assistera Försvarsmakten i strävan efter denna förståelse genom att skapa en tydlig kategorisering av möjliga framtida konflikter. Denna kategorisering utgår från centrala parametrar och begrepp som anses tongivande för att förstå olika typer av framtida konflikter. Beskrivna konflikttyper skall sedan användas för att ta fram övergripande beskrivningar av möjliga framtida försvarsmaktsprofiler, så kallade idébilder, samt för utveckling av Försvarsmaktens befintliga strategiska typscenarier.

 

Baserat på en generell diskussion om drivkrafter för framtida konflikter och en genomgång av existerande begrepp för att kategorisera konflikter så har en relativt enkel modell skapats i denna studie. En fyrfältare har skapats baserad på två variabler som påverkar konfliktens karaktär:

  1. Militär förmåga (Från låg till hög förmåga)
  2. Relativ förmåga i förhållande till motpart (Symmetri eller asymmetri av förmåga)

 

Reguljär/Symmetrisk konflikt

Reguljär/symmetrisk krigföring kännetecknas av två aktörer med likartad och hög militär förmåga – med största sannolikhet två stater. Denna typ av krigföring är mycket väl beskriven i både doktrin och teoretiska sammanhang och behöver inte beskrivas närmare här. Värt att notera är att dessa krig tenderar att bli storskaliga och högintensiva, dels på grund av krigets inre logik vilket leder till eskalation (Clausewitz) och dels på grund av de stora aktörernas förmåga och kapacitet att eskalera.

Reguljär/Asymmetriskt konflikt

Dessa konflikter kännetecknas av två aktörer med hög militär förmåga men som ändå är långt ifrån symmetriska. Exempel är Falklandskriget 1982 och Gulfkriget 1991. Trots att Saddam Hussein kunde mobilisera mer än en halv miljon man så medförde deras tekniska underlägsenhet gentemot den USA-ledda koalitionen en asymmetrisk konflikt. Dessa konflikter tenderar att bli mycket kortvariga om inte den svagare parten övergår i irreguljär krigföring.

Irreguljär/Symmetrisk konflikt

Dessa konflikter kännetecknas av två svaga (med traditionella mått på militär krigföringsförmåga) militära aktörer som slåss med samma irreguljära metoder. Flera inbördeskrig i Afrika tillhört denna kategori. Inte minst kriget i Liberia mellan bland andra NPFL och INPFL. Dessa konflikter eskalerar snarare i brott mot krigets lagar än i konfliktens intensitet – vilket i slutändan innebär allvarliga brott mot mänskliga rättigheter, barnsoldater, våld mot civila och därmed mycket svårläkta sår för samhället i en post-konfliktsitutation.

Irreguljär/Asymmetrisk

Denna konfliktkategori omfattar två aktörer med olika krigföringsförmåga där den svagare parten valt irreguljära metoder för att bekämpa en överlägsen fiende. Gerillakrig, upprorsmotverkan och många komplexa fredsfrämjande insatser ryms inom denna kategori. Pågående konflikter i Afghanistan, Irak, Colombia och mellan Israel och Palestinierna är ett antal exempel.

Hybridkrigföring

Hybridkrigföring beskrivs som en kombination av traditionell krigföring, blandat med terrorism, andra asymmetriska hot och upprorsverksamhet. Orsaken till begreppet är en ökad insikt om att de traditionella dikotomierna beskrivna ovan är missvisande i en betydligt mer komplex verklighet där olika typer av krigföring flyter ihop. Det är viktigt att notera att då fienden bedriver flera olika typer av krigföring samtidigt – hybridkrigföring – så ställs det med stor sannolikhet liknande krav på våra förband.

Aktörers intressen och förändringar av konflikters karaktär

Analysen trycker vid flera tillfällen på vikten av förståelse för att konflikter inte är statiska utan att konflikters karaktär kan ändras på flera olika sätt. Därför har studien även diskuterat ett antal tänkbara rörelser mellan modellens fem fält. Aktörernas intressen är utöver detta avgörande för förändringsbenägenheten i konflikter, då motgångar för aktörer med absoluta mål kommer leda till metodförändringar vilket i sin tur förändrar konfliktens karaktär.

 

Slutligen presenterar studien ett par exempel på hur modellen kan användas inom FM för strategisk planering och framtagande av typscenarior. Trots att territoriella hot mot Sverige inte diskuterades framkom det med tydlighet att det kommer krävas en mycket stor bredd av förmågor för svenska förband – en kraftfull och expeditionär Försvarsmakt som med trovärdighet kan agera utmed hela konfliktskalan – på hemmaplan, i närområdet och internationellt. Flexibilitet och anpassningsförmåga är dessutom central ledord för att kunna följa med i framtida konflikters karaktärsförändringar. Statiska militära organisationer tillhör det förflutna.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Försvarshögskolan , 2010. , 28 p.
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Research subject
Krigsvetenskap; Statsvetenskap med inriktning mot strategi och säkerhetspolitik
Identifiers
URN: urn:nbn:se:fhs:diva-916OAI: oai:DiVA.org:fhs-916DiVA: diva2:374273
Available from: 2010-12-22 Created: 2010-12-03 Last updated: 2018-01-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(406 kB)1392 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 406 kBChecksum SHA-512
ecd8eb09f4bc4dceeeb8ca42b5c03176ca4e59d382eada0807a9990edca282ed22a001a667b8f9144b214d4de36b008d2d425708c72cb06f925caa77fa5a4114
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Egnell, Robert

Search in DiVA

By author/editor
Egnell, Robert
By organisation
Strategy Section
Social Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1392 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1235 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf