Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen.

Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd?

Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet.

Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder. Vidare visar arbetet att jämförelser med andra nationer gjordes och att intryck från dessa, främst avseende att utbildningen skall vara akademisk, togs tillvara. Resultatet från undersökningen tyder också på att en civil akademisk examen och en kortare militär utbildning sannolikt inte är en lämplig modell för officersutbildning. Hypotesen visar sig kunna falsifieras, vilket tyder på att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten inte alltid fattas på objektiva och rationella grunder.