Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Begreppet tempo har en central roll i dagens manöverkrigföring. En av förutsättningarna för ett högt tempo är underrättelser som ger chefer erforderligt beslutsunderlag.

De förband och chefer som nyttjar manöverteorin i sin krigföring strävar ständigt att utveckla sin förmåga till väpnad strid enligt manöverteorin. Denna utveckling har exemplifierats i de båda Irakkrigen av den amerikanska armén. Men vad innebär manöverkrigföringens utveckling för underrättelseförbanden? Vilka krav ställer egentligen manövertänkande på inhämtningsförmågan?

Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera en del av de krav som manöverkrigföring ställer på underrättelseinhämtningen.  Detta för att kunna belysa om det finns ett utvecklingsbehov inom ramen för underrättelsebataljonen.

Denna uppsats är en komparativ studie. Den bygger på kvalitativ textanalys samt en analys av underrättelsebataljonens inhämtningsförmåga följt av en komparation av dessa två analyser.

Resultatet visar att det är breda och komplicerade krav som manövertänkande ställer på inhämtningsförmågan. Förmågan att bidra till den gemensamma lägesbilden och egna förbands omvärldsuppfattning utpekas som en särskilt viktig förmåga.

The concept of tempo has a central role in today's manoeuvre warfare. One of the preconditions for a high tempo is intelligence that gives leaders the necessary information for decision-making.

Units and leaders that use the manoeuvre theory in their warfare strives constantly to develop their ability to conduct armed combat according to the manoeuvre theory. This development has been illustrated in the two wars in Iraq, conducted by the American army. But what does the development of manoeuvre warfare really mean for the surveillance units? Which requirements do manoeuvre thinking actually sets on the ability to collect intelligence?

The overall aim of the thesis is to examine and to identify a part of the requirements that manoeuvre warfare sets on the ability to collect intelligence. In order to shed some light on whether there is a need for development within the underrättelsebataljonen.

This thesis is a comparative study. It is based on qualitative text analysis and an analysis of the underrättelsebataljonens ability to collect intelligence. Finally, a komparation of these two analyses are presented.

The result indicates that manoeuvre thinking sets many complicated requirements at the ability to collect intelligence. The ability to contribute to the situation picture and the surrounding world view are an important ability that stands out as vital.