Värdlandsstöd (VLS) är det civila eller militära stöd som ett värdland erbjuder andra länders eller organisationers styrkor under fred, kris och konflikt. Sverige har erbjudit VLS i samband med t.ex. de stora skogsbränderna 2014 och 2018 och under militära övningar som t.ex. Immediate Response 2024. VLS kan innefatta utländska styrkor som befinner sig inom värdlandets territorium, genomför insatser eller transporterar sig genom det. Betydelsen av denna förmåga har ökat i och med Sveriges inträde i NATO. VLS omfattar tillhandahållande av t.ex. transport- och logistiktjänster, livsmedel, drivmedel, elförsörjning, sjukvård, telekommunikation, reparations- och underhållstjänster samt lokaler och byggnader. VLS omfattar både militärt och civilt stöd och kräver samverkan av samhällets samlade resurser. Övningar i Sverige har visat att samverkan mellan Försvarsmakten, ett fyrtiotal olika myndigheter och civila aktörer samt de utländska förbanden är nödvändig. Denna artikel syftar till att bidra till en djupare förståelse av komplexiteten och utmaningarna vid genomförande av VLS, betraktat ur logistisk aspekt. Genom en fokuserad litteratursökning analyserades befintlig kunskap om strategisk planering och operativt genomförande av VLS. Empiri inhämtades genom deltagande i fältövningar, genomförda i Sverige och Norge, under perioden 2022-2024. Den insamlade empirin bearbetades under två workshops med militära lärare. Slutsatsen av studien visar att eftersom varken Svenska staten eller Försvarsmakten förfogar över nödvändiga resurser, krävs ett omfattande civilt-militärt samarbete. För närvarande är Sverige inte tillräckligt förberett för att genomföra ett omfattande VLS. Ett arbete pågår för att förbereda samhället för VLS genom att skapa en robustare samarbetsstruktur med olika involverade intressenter, som myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer.