Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Autonoma markfarkoster är under utveckling och flera länder genomför prov och försök med autonoma stridsfordon, de som först utvecklar förmågan tros ha stora fördelar på stridsfältet. Dagens försörjningskedja inom den tekniska tjänsten är anpassad efter bemannade system och många delar inom kedjan är beroende av personalen. 

Arbetet undersöker hur nuvarande försörjningskedja för teknisk tjänst inom Försvarsmakten kring Stridsfordon 90 kan appliceras på autonoma stridsfordon. Genom teori från försvarslogistik och försörjningskedjor identifieras framgångsfaktorer inom den tekniska tjänsten för Stridsfordon 90. Dessa framgångsfaktorer induceras på det autonoma systemet och undersöker hur väl tillämpad försörjningskedjan är för autonoma stridsfordon. 

Framgångsfaktorerna som identifierats för teknisk tjänst är handlingsfrihet, närhet och resurstäthet. När de autonoma stridsfordonen undersöks utifrån framgångsfaktorerna framkommer resultatet att dagens försörjningskedja kring teknisk tjänst är dåligt tillämpad med fungerande tendenser för de autonoma stridsfordonen. Resultatet betyder att den tekniska tjänsten behöver förändras vid implementering av systemen för att försörjningskedjan bättre ska kunna omhänderta de nya förmågor och förutsättningar som systemen medför. Om den tekniska tjänsten för autonoma fordon utformas på liknande sätt som i dagens försörjningskedja kommer delar av den tekniska tjänsten försvåras alternativt omöjliggörs om inte anpassningar på systemet eller organisationen görs.

De största förändringarna inom försörjningskedjan kan sammanfattas till personalens position i förhållande till systemen samt den tekniska utvecklingens utmaningar och möjligheter. Genom analys och diskussion av resultatet framkommer krav på organisationen och på det tekniska systemet som behöver tas hänsyn till och behandlas vid utvecklingen av de autonoma stridsfordonen. Görs detta kommer en effektiv försörjningskedja möjliggöra god teknisk tillgänglighet på de autonoma stridsfordonen och därmed öka handlingsalternativen för taktisk chef. 

Unmanned ground vehicles are developing, and multiple counties are testing robotic combat vehicles. The nation who first can use the vehicles are believed to have great advantage on the battlefield. Today the supply chain regarding technical maintenance is adapted to manned vehicles and is often depending on the personnel within the chain.

This essay investigates how the existing supply chain for technical maintenance in the Swedish Armed Forces regarding Combat Vehicle 90 can be applied to autonomous combat vehicles. Through the theory around defense logistics and supply chain management factors for success can be identified within the technical maintenance for Combat Vehicle 90. These factors for success are induced to the autonomous combat vehicles and investigates the effects of the autonomy on the supply chain. 

The factors for success that is identified to be choices within the chain, the geographical distance between personnel and technical system, and available resources. When the autonomous combat vehicles are analyzed using these factors the result presents a supply chain that is badly adjusted with working tendencies for the autonomous vehicles. The result means that the technical maintenance needs to be changed when the autonomous vehicles are implemented to be able to handle the new system in a better way. If the technical maintenance remains in its current state the technical maintenance, in some aspects, becomes more difficult or impossible to manage.    

The biggest changes on the supply chain can be summed up to the personnels position in relation to the technical system and the technical development and its challenges and possibilities. Analysis and discussion of the result presents demands on the organization and the technical system, which should be taken into consideration when the autonomous combat vehicle is developed. If this is implemented the supply chain will be more efficient and enable technical availability and make the autonomous combat vehicles usable for the tactical commander.