Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Under det pågående anfallskriget i Ukraina har båda sidor tvingats att överge materiel av olika anledningar. Övergivna system har i vissa fall fallit i motståndarens händer. När materiel omhändertas av en motståndare så kan den nyttjas på två huvudsakliga sätt: undersökning och eget nyttjande av materielen. För att undvika fientligt nyttjande kan förstöring genomföras innan materielen överges. 

Tidigare har förstöring och förstöringsinstruktioner varit spritt på bred front inom Försvarsmakten men idag är det ett område som behöver återutvecklas så att fienden inte kan nyttja eller undersöka vår materiel. 

I arbetet diskuteras vad som bör ingå i utvecklingen och skapandet av förstöringsinstruktioner för olika materielsystem och materielslag. Arbetet har genomförts genom att analysera äldre instruktioner för förstöring från både Försvarsmakten och den amerikanska armén. 

Slutsatsen som arbetet gav visar på att: försåt bör behandlas i instruktioner, olika metoder bör kombineras, begränsad förstöring bör ingå, detaljnivån bör vara hög men inte innehålla svaga punkter i exempelvis pansar, bilder bör finnas i instruktionen, och prioriteringsordning är en viktig del för att all förstöring skall genomföras rätt.

During the ongoing war in Ukraine, both sides have been forced to abandon equipment for several reasons. Some of this abandoned equipment has fallen into the hands of the opposing forces. When an adversary seizes equipment, it can be utilized in two main ways: examination and use of the equipment by the enemy. To prevent this use, destruction can be conducted before equipment is abandoned. 

Previously, destruction and instructions for it were widely spread within the Swedish Armed Forces, but today it's an area that needs to be redeveloped to prevent the enemy from utilizing or examining our equipment. 

The discussion in the work revolves around what should be included in the development and creation of destruction instructions for several types of equipment systems. The work has been conducted by analyzing older instructions for destruction from both the Swedish Armed Forces and the U.S. Army. 

The conclusion drawn from the work indicates that booby traps should be addressed in the instructions, different methods should be combined, limited destruction should be included, the level of detail should be high but not include weak points in armor, images should be included, and prioritization is an important aspect for ensuring that all destruction is carried out correctly.