Den här uppsatsen undersöker om det finns en konflikt i kriskommunikation mellan att ha tempo i kommunikationen eller att ha en korrekt lägesbild. Finns det skillnader och likheter i beslutsprocesser gällande kriskommunikation på nationell, regional och kommunal nivå? Tidigare forskning har fokuserat på relationen mellan sändaren och mottagaren av kriskommunikationen som Ann Enander tar upp i sin forskning. Även hur man ändrar ett beteende under en kris för att få önskad effekt. Det har forskats på intern och extern kriskommunikation som Mats Heide tar upp i sin forskning. Ingen av dessa forskare tar upp om det finns en konflikt mellan tempo och lägesbild. Det finns även en forskningslucka gällande skillnader och likheter i beslutsprocesser gällande kriskommunikation på nationella, regionala och kommunala nivåer. Teorin som användes i den här uppsatsen är Kahneman och Tverskys Prospect theory den handlar om att människor alltid försöker minska sina förluster än att maximera sina vinster. Metoden som har använts är en intervjustudie och databearbetningsmetoden är en tematisk analys. Resultatet visar att det inte fanns någon konflikt mellan tempo och ha korrekt lägesbild, att det är beroende av hur krisen ser ut. Men även visar resultatet att det är svårt avgör vad som är en korrekt lägesbild. kriskommunikation på nationell, regional och kommunal nivå. Resultatet i uppsatsen visar att det inte är så stora skillnader mellan dessa nivåer. Organisationerna har staber och organisationerna och individerna var lärande. Detta innebar att kriskommunikationen på dessa nivåer utvecklades och erfarenheten ökade efter varje kris. Även framkom det i studien att upprättande av lathundar och spårande av tidstjuvar påverkar effektiviteten av kriskommunikationen.