Logo: to the web site of the Swedish Defence University

In general, Swedish veteran research shows that a majority of Swedish officers andsoldiers that have served abroad are doing relatively well, both psychologically andphysically. However, a recent study of Swedish veterans indicated a higher divorcerate (nearly double) and a less propensity to enter a new relationship after international military deployment. An initial qualitative interview study was conducted to gain a deeper understanding of the impact of international military deployment on couple well-being, which resulted in a theoretical model of proposed relationships. Since the developed theoretical model of influencing factors was based on a limited number of interviews, and thus cannot be regarded as generalizable, the aim of the present study was to test its relevance on a larger number of military veterans, more specifically to explore the relationships between the factors identified and a higher propensity to end a romantic relationship. In addition, the relationship identified between deployment and a lesser likelihood to enter a new relationship was investigated. A survey was filled out by 1962 veterans (33% response rate). Quantitative analyses were conducted to test the relationship between variables of interests and tocompare sub-groups. Overall, the results support the theoretical model that was developed, both as regards balance as a core variable to understand the impact of international military deployment on couple well-being, and the factors that have shown to affect the statistical relationship identified between deployment and a higher propensity to end a close relationship. The results show that deployment may cause systemic changes and challenges within families, however, they may also constitute an incentive for development, ultimately strengthening some relationships. Particularly, demands related to deployment appear to affect relationship quality after deployment, whilst the handling of relational tensions seems most meaningful during everyday life before the mission. The study also accounts for the importance of re-integration having returned home, as close relationships seem most vulnerable the first few years following deployment. Looking at the relationship between deployment and a lessened propensity to enter a new relationship, there appears to be two potential contributing factors. On the onehand, there seems to be an overrepresentation of individuals that because of deployment have sought professional help, and a majority of those individualsreported that they did not receive adequate support. Many reported experiencing alesser degree of positive work-related reintegration to everyday life after deployment and omitting from seeking social support and to plan/analyze to handle the hassles of everyday life after deployment. These reported difficulties may have contributed to the inability of these individuals to reassimilate back to their normal routines and to focus their energy on their relationships in their private lives. On the other hand, the results also indicate that individuals who deploy, also report having a high interest in adventure, to travel and to experience new things, which may also contribute to these individuals being less likely to commit to a close relationship. In the latter case, this may contribute to a higher propensity to not enter a new relationship by choice, which is appreciated, self-determined and a matter of priority. Practical implications are discussed.

Svensk veteranforskning visar att en majoritet av svenska officerare och soldater som tjänstgjort utomlands mår förhållandevis bra, både psykiskt och fysiskt. Däremot visar en stor registerstudie att skilsmässofrekvensen är nästintill fördubblad bland militärpersonal efter utlandstjänst vid jämförelse med de som inte gjort utlandstjänst. Likaså framkommer att militära utlandsveteraner är mindre benägna att gifta sig efter att ha tjänstgjort internationellt. För att få en djupare förståelse för hur deltagande i internationella militära insatser påverkar nära parrelationer genomfördes en inledande kvalitativ intervjustudie. Dåden utvecklade modellen som belyser faktorer av betydelse baseras på endast 20 intervjuer och således inte kan betraktas som generaliserbar, var syftet medföreliggande studie att pröva dess relevans mot bakgrund av en större grupp veteraner, mer specifikt att utforska sambanden mellan de förklaringsfaktorer som identifierats i den tidigare kvalitativa studien och benägenheten att skilja sig/avsluta en parrelation. Det samband som identifierats mellan utlandstjänst och en minskad benägenhet att ingå äktenskap eller en parrelation undersöktes också. Ett frågeformulär besvarades av 1962 veteraner (33% svarsfrekvens). Kvantitativa analyser utfördes för att testa sambandet mellan variabler av intresse och för att jämföra subgrupper. I stort stödjer resultaten den teoretiska modell som tagits fram i tidigare forskning, såväl avseende balans som en kärnvariabel för att förstå hur parrelationer tenderar att utvecklas i samband med deltagande i internationella insatser, som de faktorer som visat sig påverka sambandet mellan utlandstjänst och en större benägenhet att avsluta en parrelation. Erhållna resultat visar att utlandstjänst kan skapa systemiska förändringar och utmaningar hos familjer, men också utgöra incitament för utveckling som stärker parrelationer. Det tycks i synnerhet vara krav i samband med insatsen som har betydelse för relationskvalitet efter insatsen, medan hantering av relationella slitningar framstår som mer betydelsefull i vardagen före insatsen. Studien visar också på betydelsen av återanpassning efter hemkomsten, samt att relationer tycks vara sommest sårbara de närmaste åren efter insatsen. Vad gäller det samband som identifierats mellan utlandstjänst och minskad benägenhet att ingå ny parrelation framkommer två potentiella förklaringar. Å enasidan tycks det finnas en överrepresentation av individer som på grund av insatsen sökt hjälpt för psykiska besvär inom någon form av sjukvård, och som därtill inte anser sig ha fått adekvat stöd. Man upplever i mindre utsträckning en positiv arbetsrelaterad återanpassning till vardagen efter insats, underlåter sig att söka socialtstöd och att planera/analysera för att hantera vardagsstress året efter hemkomst. Att man mår dåligt efter hemkomst, privat och på arbetet, saknar socialt stöd samtidigt som man underlåter sig att systematiskt väga för- och nackdelar mot varandra, eller bli klar över möjliga handlingsalternativ för att hantera stress i vardagen kan innebära att dessa individer sammantaget upplever en slags maktlöshet och därmed brist på motivation eller ork att fokusera på eget privatliv. Å andra sidan tyder även resultatenpå att vissa individer i större utsträckning haft ett stort intresse av äventyr, att resa och uppleva saker, och av den anledningen är mindre benägna att binda sig. Att det är självvalt och att man föredrar att leva som singel/ensamstående. Praktiska implikationer av resultaten diskuteras.