Svensk doktrin tillskriver de svenska specialförbanden (SF) en strategisk roll inom Försvarsmakten. SF omgärdas av en hög sekretess vilket föranleder att den kännedom och kunskap som återfinns hos den yttre betraktaren bygger på det som Försvarsmakten kommunicerar. Informationen är knapphändig varpå sekretessen leder det till en mystifiering av SF. Forskningen kring SF är generellt stormaktscentrerad och präglas av en positivistisk tradition. Forskningsläget avseende SF är tämligen begränsat och hämmas sannolikt till del av sekretessen.
Genom att studera vad Försvarsmakten kommunicerar kring SF och hur detta påverkar uppfattningen om vad de kan vara hos den yttre betraktaren avser författaren tolka vad SF:s roll i Försvarsmakten är. Syftet är att skapa en förståelse om den bild som Försvarsmakten förmedlar och vidare hur den kan tolkas av betraktaren. Vidare syftar uppsatsen till att öka insikten och förståelsen av den effekt SF har för Försvarsmakten likväl som dess roll i myndigheten.
Genom en kritisk diskursanalys visar författaren på förbindelsen mellan de diskursiva och de bredare sociala praktikerna, av vilka mystifieringen utgör en del,som inryms i Försvarsmakten. Detta genom att analysera en textuell kedja, utgående från institutionens beslut via doktrin till myndighetens kommunikation. Resultatet åskådliggör diskurser avseende vad och hur SF gör samt vad SF är. Vidare påvisas via diskurser hur de diskursiva- och sociala praktikerna kan tolkas leda till motsatsförhållanden och interna maktstrukturer inom Försvarsmakten.