Syftet med denna uppsats är att undersöka karaktäristika och vad som påverkar den högre officersutbildningen och ställa detta mot ett urval av krav på kunskap och färdigheter som finns i moderna krig.
Den tematiska analysen har genomförts på vetenskaplig litteratur, Försvarsmaktens och Försvarshögskolans styrdokument kring den högre officersutbildningen. Kraven på officeren i dagens konflikter har utgjort ett ramverk och utgått från aktuell forskning kopplat mot kunskapsteori och fronetisk kunskap. Uppsatsen huvudsakliga resultat påvisar en fragmenteringsprocess som utgår från professionen, Försvarsmakten och Försvarshögskolan. I kombination med att vetenskapen kring nya tekniska system och dess implementeringar på slagfältet ligger efter, riskeras att utbildningen i vissa avseenden blir för teoretisk och inte relevant mot krav från professionen. Det moderna slagfältet ställer nya krav på officeren som ska fatta beslut kring våldsanvändande vilket utgör grunden i professionen. Utökade krav på kunskap, omdöme samt erfarenhet utmanar gällande syn på officeren och dennes förmågor i Försvarsmakten och utbildningen på Försvarshögskolan.