I beslutsteorin används analytiska verktyg när det går att analysera sig fram till en lösning och om problemet kan tillmätas sannolikhet och värden. Om det p.g.a. brist på tid eller information inte finns möjlighet att analysera problemet, används istället intuitiva beslutsverktyg.
Försvarsmakten använder i huvudsak två metoder för att lösa militära beslutsproblem. Svensk Planerings- och Ledningsmetod (SPL) ska användas på strategisk samt operativ nivå och nyttjar främst analytiska verktyg. Den andra metoden är Planering Under Tidspress (PUT) som främst nyttjar intuitiva verktyg och används på taktisk nivå. Den hierarkiska indelningen av metoderna gör att problemens art inte analyseras, vilket riskerar skapa en ineffektiv beslutsprocess.
Syftet med arbetet är att bidra till den krigsvetenskapliga forsningen genom att studera beslutsproblem som kan uppstå i svensk, militär, operativ kontext. Syftet är även att öka den metodologiska medvetenheten hos militära beslutsfattare.
I arbetet analyseras de operativa beslutssituationer som beskrivs i Doktrin för Gemensamma operationer 2020 (DGO)med ett beslutsteoretiskt ramverk. Detta anger vilken typ av beslutsproblem som beslutssituationerna utgör. Utifrån detta sker en tolkning av vilka beslutsverktyg och planeringsmetoder som bör användas för att hantera dessa problem.
Resultatet visar att huvuddelen av de operativa typfall som beskrivs i DGO bör hanteras med analytiska beslutsverktyg men vid ett av dessa finns inte tillräcklig tillgång till tid eller information. Problemet bör då istället lösas med intuitiva beslutsverktyg. Detta pekar dels på behovet att förstå problemet rätt och dels på att planeringsmetoder på operativ nivå bör omfatta både analytiska och intuitiva beslutsverktyg.