Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Trots att Sverige är det mest jämställda EU-landet och fortsätter att utvecklas i en positiv riktning håller Försvarsmakten inte jämna steg med denna utveckling. Försvarsmakten som organisation präglas alltjämt av en omfattande jämställdhetsproblematik där socialt genuskodade maskulina praktiker medför destruktiva effekter för såväl män som kvinnor i form av fenomenet hypermaskulinitet. 

En förklaring till problematiken kan stå att finna i Mosher och Tomkins utvecklingspsykologiska sociokulturella teoribildning om hypermaskulin socialisation och enkulturation. De menar att maskulinitet formas och reproduceras genom prototypiska reaktioner när maskulinitet utmanas. Särskilt stor påverkan har reaktionerna från individer med stor normerande påverkan i form av maskulin status och rangordning. Denna teori prövas i uppsatsen genom att Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys appliceras på två reaktioner från överbefälhavare Micael Bydén och arméchef Karl Engelbrektsson.

Analysen visar att Mosher och Tomkins teori kan förklara Försvarsmaktens högsta företrädares reaktioner då maskuliniteten utmanas. Den kritiska diskursanalysen visar på hur såväl Bydén som Engelbrektsson i sina reaktioner ger uttryck för det som Mosher och Tomkins benämner som den motverkande prototypiska reaktionen. De två ytterligare prototypiska reaktionerna, den defensiva respektive reparativa, lyser med sin frånvaro. Bydén och Engelbrektsson vänder hotet mot den egna maskuliniteten från sig själva och mot omgivningen genom att demonstrera än mer maskulinitet. Sociokulturella förklaringsmodeller och genusaspekter åsidosätts och genusaspekter utelämnas fullständigt. Istället görs enstaka individer ansvariga för destruktiva beteenden vilket förnekar maskulinitetens och organisationens roll. I förlängningen riskerarar reaktionerna att leda till en reproduktion av hypermaskuliniteten i Försvarsmakten.