Det finns skilda uppfattningar kring vilken typ av beslutsfattande som anses vara mest önskvärd i extrema kontexter. Under insatsen efter terrorattentatet på Drottninggatan 2017 förekom ett initiativtagande hos personal på fältet i syfte att effektivisera arbetet, och som i denna studie valts att kallas decentraliserat beslutsfattande. Studien undersöker nyckelfaktorer vilka ansågs vara förutsättningar för att möjliggöra effektivt decentraliserat beslutsfattande under insatsen. Den studerar även ledarens roll och hur faktorer utmärkande för Utvecklande- och Indirekt ledarskap eventuellt skapade dessa förutsättningar. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med personal på nationell, regional, och lokal nivå inom Polismyndigheten, vilka alla var i tjänst under insatsen. För att uppfylla syftet med studien har en abduktiv ansats varit nödvändig där förhoppningen, delvis utifrån tillgänglig forskning, varit att utveckla nya teorier kring effektivt beslutsfattande och ledarskap i extrema kontexter. Resultatet synliggör ett antal viktiga faktorer vilka ansågs vara förutsättningar för effektivt decentraliserat beslutsfattande, och redovisas i tre huvudteman: Lägesbild, Relation mellan ledare och följare, och Kompetens.I dessa har ett antal underteman identifierats vilka dels byggde upp de förutsättande faktorerna, och dels själva skapades genom dessa. Studien visar hur decentraliserat beslutsfattande inte är att betrakta som ett alternativ till centraliserat beslutsfattande. Däremot synliggörs en typ av decentraliserat beslutsfattande vilken kan fungera effektivt utan riktlinjer från centraliserade aktörer i beslutsfattningskedjan. Studien visar även resultat som gör det möjligt att ifrågasätta tidigare forskning av ledarskap i extrema kontexter. Slutligen mynnar den ut i en definition av decentraliserat beslutsfattande samt belyser intressanta områden för praktiker och framtida forskning. 

There are different perceptions regarding the most desirable type of decision making in extreme contexts. During the operation after the 2017 terrorist attack at Drottninggatan in Stockholm, initiatives by the staff on the field where taken with the purpose to increase operational effectiveness. These initiatives are in this study called decentralized decision making. The study examines key components which where considered to be preconditions to this phenomenon during the operation. It also examines the leader and how factors characteristic of Developmental Leadership and Indirect Leadership possibly created these preconditions. The study has been carried out through qualitative interviews with staff on national, regional, and local levels in the Swedish Police which served at Drottninggatan. To meet the purpose of this study, an abductive approach has been necessary to develop new theories regarding decision making and leadership in extreme contexts. The results show important preconditions to effective decentralized decision making which are declared in three main themes: Situational awareness, The relation between leaders and followers, and Competence. Some secondary themes has further been identified which are considered to contribute to these preconditional factors. The study shows that decentralized decision making is not to be considered an alternative to centralized decision making. However, it identifies a type of decentralized decision making that can work effectively without directions from centralized actors in the chain of command. The study also shows results that questions earlier research of leadership in extreme contexts. Finally it creates a definition of decentralized decision making and raise some interesting fields for practitioners and future for research.​