Logo: to the web site of the Swedish Defence University

År 2010 menade den dåvarande ordföranden av Europeiska rådet, Herman Van Rompuy, att populismen är det största hotet mot den Europeiska unionens existens. Detta på grund av att det direkt hotar demokratins värderingar och ständigt strävar efter ett samhälle med auktoritärt styre. Under de senaste årtiondena har antalet populistiska ledare runt om i världen ökat och dagens så kallade högerpopulister anses inte bara vara invandringskritiska utan även urholka de fundamentala politiska såväl som civila rättigheterna och friheterna. Det demokratiska samhället kan därmed idag upplevas befinna sig i en kris. Denna studies syfte är att bidra till den vetenskapliga debatten om populism; detta dels genom att kartlägga och beskriva hur populistisk retorik har tagit sig uttryck och utvecklats inom svenska politik under tidsperioden 2006 till 2018 samt dels genom att hitta ett mer konkret sätt att i framtiden kunna identifiera populistisk retorik. För att göra detta krävs en analys av framtaget material i form av diverse olika partiledartal under den givna perioden. Studien har använt sig av en abduktiv ansats, med vilket menas att teori kan födas ur konfrontationen med det empiriska materialet. Det vill säga att man ständigt rör sig mellan teori och empiri. Studiens största bidrag ligger i det verktyg som tagits fram för att identifiera populistisk retorik. Genom två variabler, maktmissbruk och omoraliskt/olagligt handlande, kan man på ett mer konkret och träffsäkert sätt identifiera antielitistiska uttalanden och genom anspråk på ensam representativitet kan man på ett konkret och träffsäkert sätt identifiera antipluralistiska uttalanden. Populistisk retorik tycks vara något som tilltalar partier på de yttre kanterna av den politiska vänster- och högerskalan i högre utsträckning än partier i mitten. Populism kan dessutom ta sig uttryck i olika former, det vill säga klasspopulism och migrationspopulism. För framtida forskning rekommenderas fler studier där man försöker identifiera populistisk retorik. Dessa studier bör vara av både kvantitativ och kvalitativ karaktär för att kunna formulera olika typer av frågeställningar och således bredda den vetenskapliga debatten ytterligare.