Logo: to the web site of the Swedish Defence University

This paper examines the technical and human factors that affect the time a gunner detects, identifies and destroy a target. The paper submits suggestions on technical and educational measures that can be rectified to save time in a combat process.

Many battles between combat vehicles take place in swiftly situations, duel fighting. The combat distance is derived from simulated battles from all over Sweden and is set to as short distance as 300 m. The gunner can, under good weather conditions, identify a 2.3 m high target at a distance of 1520 m, but under difficult conditions like in fog, it may be hard to identify at the given distance of 300 m. This, together with, the hit probability of hitting the target due to system scattering and selection of aim point at the target, makes it difficult to determine the effect of the given fire. There is a risk that the gunner will overcompensate that with firing to many rounds at the target, which in turn leads to time losses.

The purpose of the paper is to study the Kill chain process to build up knowledge of the processes, in order to understand where it is possible to optimize. This optimization should then reduce the time from detection until the target is destroyed.

The results of the analysis show that the proven experience contained in the Armed Forces manuals and regulations is well balanced but lacks references so that traceability is inadequate. The result also shows that if rules of firing are followed, the opponent will be destroyed with sufficient effect. However, it depends on where the target is hit. In the front, it will be difficult to observe the effect, but a hit in the side of the target the effect will be fairly easy to observe as it leads to fire in a high number of extent. The gunner may have to fire up to eight rounds to be sure to destroy a combat vehicle depending on the distance to the target and where the round hit the target.

With this result, it is recommended that a further examination be carried out on which algorithms can support image enhancing electro optics.  Fusion of sensors plus fire and control systems ought to be examined to find solutions that enable predictive automatically sets of fire to speed up the kill chain.

Denna uppsats undersöker tekniska och mänskliga faktorer som påverkar tiden för en skytt att upptäcka, identifiera och nedkämpa ett mål på markarenan. Uppsatsen lägger fram förslag på vilka åtgärder ur tekniskt- och utbildningshänseende som kan åtgärdas för att spara tid vid ett bekämpningsförlopp.

Många strider mellan stridsfordon sker på korta håll i snabba situationer, duellstrider. Stridsavståndet är framtaget från simulerade strider från hela Sverige och är i medeltal så kort som 300 m. Skytten kan med siktets sensor under goda väderleksförhållanden identifiera ett 2,3 m högt mål på 1520 m men kan under svårare förhållanden som i dimma få problem att identifiera motsvarande mål på stridsavstånd under 300 m. Detta tillsammans med sannolikheten att träffa målet på grund av systemspridning och val av riktpunkt gör att verkan kan vara svår att utvärdera och därmed finns risk att skytten fortsätter och bekämpar med risk för överbekämpning av målet som i sin tur leder till tidsförluster och minskad förmåga hos chefer att agera.

Syftet med uppsatsen är att studera bekämpningsförloppet för att bygga upp kunskap inom området, för att kunna förstå var det går att optimera. Denna optimering skall sedan leda till att minska tiden från upptäckt till att målet är nedkämpat.

Resultatet av undersökningen visar att den beprövade erfarenheten som återfinns i Försvarsmaktens handböcker och reglementen är väl avvägd men saknar referenser så att spårbarheten är bristfällig. Resultatet visar också att om skjutregler följs så kommer motståndaren att kunna nedkämpas med tillräcklig verkan. Dock så är det beroende på var i målet träffen tar. I front kommer det vara svårt att observera verkan medans träffar i sida leder till brand i stor utsträckning. Skytten kan vara tvungen att skjuta upp till åtta skott för att nedkämpa ett stridsfordon beroende på skjutavstånd och riktpunkt i målet.

Med detta resultat så rekommenderas att det sker en fortsatt undersökning om vilka algoritmer som kan stödja en bildförbättrande optronik. Fusion av sensorer och eldledningssystemet bör undersökas för att hitta lösningar som gör det möjligt att prediktera eldmoment automatiskt för att snabba upp bekämpningskedjan.