Transformeringen av Försvarsmakten startade i mitten på nittiotalet, i och med en betydande avvecklingsprocess. Detta innebar en stor påverka på försvarsförmågan under mitten av nollnolltalet. Tidigare forskning inom området har visat hur säkerhetspolitik påverkat transformationen av Sveriges Försvarsmakt och samtidigt att när transformering ska ske, sätts flera saker på spel och maktbalansen rubbas.
Uppsatsen avser att studera hur Försvarsmaktsledningen och den politiska ledningen uttrycker försvarets förmåga, och vilka konsekvenser detta får på Försvarsmaktens transformation. Uppsatsen utgår från att språket har en avgörande betydelse för hur vi uppfattar och förstår omvärlden. Uppsatser kommer att studera tal under Folk och Försvars rikskonferensen. Den kan betraktas vägledande för den försvarspolitiska debatten vilket gör att den kan anses som en social handling som medverkar till att sätta den försvarspolitiska debatten. Perioden som studeras är mellan 2012 och 2018 med fokus på Försvarsminister och Överbefälhavaren.
Inom ramen för ledningsnivåernas beskrivning av Försvarsmaktens förmåga finns två diskurser, Insatsdiskursen och utvecklingsdiskurs.