Logo: to the web site of the Swedish Defence University

År 2006 kom ett riksdagskrav till Polismyndigheten om att implementera handledningssamtal i syfte att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Tre år senare hade det inte utförts i någon större utsträckning och Rikspolisstyrelsen förklarade situationen med ekonomisk resursbrist. I den händelsestyrda och ofta påfrestande miljö svenska poliser arbetar i är samtalsstöd en viktig faktor för emotionell bearbetning.

Studiens syfte var att nå ökad kunskap om stödsamtal som verktyg inom Polisen genom att undersöka svenska polisers uppfattningar om stödsamtal och hur dessa tillämpas.

Grundad teori har varit den metodologiska utgångspunkten. 5 semistrukturerade intervjuer med intervjuguide genomfördes; 2 deltagare är kvinnor och 3 är män. Resultatet visade att organisatoriska förutsättningar är centralt för chefers skapande av en trygg grupp och miljö för medarbetarnas upplevda möjlighet att uttrycka känslor i. Formellt samtalsstöd används främst för att behandla praktiska frågor efter en svår händelse, medan informella samtal är den huvudsakliga arenan för emotionsbearbetning. Stödsamtalets funktion för polisyrket kan förstås av kärnvariabeln ”upprätthållande av den emotionella organisatoriska normen genom organisationskultur”.

Studiens praktiska implikationer är att medvetandegöra chefer om deras roll i att en miljö som är positiv för samtalsklimatet. Vidare forskning skulle kunna fortsatt intressera sig för den sociala anpassning som sker till följd av polisens organisationskultur. 

In 2006, the Swedish parliament demanded of the Police Authority that counseling be implemented as means of improving the psychosocial working environment. In 2009, it had not been executed to any greater extent due to lacking financial resources. In the operational environment in which police officers work, counseling is an important factor in emotional processing. 

The aim of this study was to attain knowledge of how counseling can be used within the Police force by studying Swedish police officers’ perception of counseling and its application.

Grounded theory has been the methodological approach. Five semi-structured interviews were conducted; two participants were women, three were men. The results showed that organizational conditions are key in police managers’ shaping of a group, and of an environment for the coworkers' perceived opportunity to express feelings. Formal counseling is used mainly to deal with practicalities after a difficult incident, whilst informal dialogue is the main arena for emotional processing. The role of supportive counseling in the police force can be understood by the core variable ”the upholding of the emotional organizational norm through organization culture”. 

The practical implications of this study are to increase police managers’ awareness of their role in shaping a positive environment for the conversation climate. Further research could look into the social adaptation that occurs as a result of the organization culture within the police force.