Logo: to the web site of the Swedish Defence University

What explains continuity and change in post-Cold War maritime security strategies? What lessons can we learn from the employment of such comprehensive grand strategies in maritime regions where traditional and non-traditional threats converge? While many scholars have addressed particular maritime security issues, this author joins the few who engage themselves in the study of the conceptual development of maritime security.

Through the lens of structural realism, this thesis examines the logic of the maritime security strategies employed in two distinguished regions by the US and EU member states Finland and Sweden. It concludes that while their maritime security concept remains broad, the recent increase in security pressure has renewed the priority assigned to the military sector of security. Navies are thus re-using the measures implemented by a broad set of civil agencies and the shipping industry to improve maritime security, to gain the level of maritime domain awareness required for establishing regional sea control and project power from the sea.

Vad förklarar kontinuitet och förändring i staters maritima säkerhetsstrategier efter det kalla krigets slut? Vilka lärdomar kan vi dra av deras implementering av allomfattande säkerhetsstrategier i maritima regioner där traditionella och icke-traditionella hot sammanfaller? 

Medan många forskare valt att fokusera på specifika maritima säkerhetsproblem som piratverksamhet, terrorism eller smuggling av droger och människor, förenar denna avhandlings författare sig med det fåtal som engagerat sig i studiet av begreppet maritim säkerhets konceptuella utveckling. Genom en teoretisk lins av strukturell realism undersöker författaren av denna avhandling logiken bakom de maritima säkerhetsstrategier som implementerats av USA respektive EU-länderna Finland och Sverige i Ost- och Sydostasien samt i Östersjön. 

I avhandlingen dras slutsatsen att medan dessa staters maritima säkerhetskoncept permanent breddats till att omfatta hot inom olika säkerhetssektorer, innebär de senaste årens ökade säkerhetstryck att hot inom den militära säkerhetssektorn åter prioriteras. De undersökta staternas marinstridskrafter drar därmed nytta av den mångfald av maritima säkerhetsåtgärder som implementerats av civila myndigheter och sjöfartsindustrin i syfte att förbättra maritim säkerhet för handelssjöfart, främja miljöskydd och möjliggöra exploatering av maritima naturresurser, till att upprätta militär kontroll över viktiga havsområden samt projicera militär makt från havet.