Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) initierade 2014 ett arbete med långsiktig försörjningssäkerhet mot bakgrund av att det inom området samhällsskydd och beredskap finns ett behov av att få en samlad bild av den långsiktiga tillgången till de resurser/varor som samhället är beroende av.

För att kunna resonera kring långsiktig försörjningssäkerhet ville MSB bland annat få mer kunskap om hur andra länder arbetar med frågor som kan kopplas till försörjningssäkerhet. CRISMART vid Försvarshögskolan fick därför i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt om hur olika länder arbetar långsiktigt med försörjningssäkerhet inom livsmedel, dricksvatten, läkemedel, och energi.

Kunskapsöversikten har genomförts som en kartläggning av åtta länder, Finland, Norge, Danmark, Island, Nederländerna, Storbritannien, Kanada, och USA. Landrapporterna i sin helhet finns redovisade som en bilaga till huvudrapporten och återfinns i ett separat dokument. I många av de utvalda länderna har lokala experter anlitats för att samla in kunskap om hur deras länder jobbar med försörjningssäkerhet. I huvudsak utgörs det insamlade materialet av offentliga styrdokument, rapporter och utredningar samt av offentliga myndigheters hemsidor och övriga publikationer. Studien stärks av ett antal intervjuer med nyckelpersoner (i respektive land) som är insatta i och/eller aktivt jobbar med försörjningssäkerhet. En dokumentanalys av landrapporterna har genomförts för att identifiera och välja ut de mest relevanta och intressanta delarna, bland annat jämförelser och ett urval av goda exempel.

Några goda exempel och erfarenheter:

• Medvetenhet om komplexitet i försörjningssäkerhet
• Ökat flexibilitet inför en föränderlig omvärld
• Tydliga riktlinjer och ansvarsfördelning för samverkan och privat-offentligt samarbete med civilsamhället
• Tydliga instruktioner om enskildas ansvar
• Finansiering och investeringar av kritisk infrastruktur
• Bra översikt över tillgång till ingredienser till läkemedel och även läkemedelsprodukter
• Strävan efter att behålla en viss grad av självförsörjning i livsmedel

I den sammafattande diskussionen framhålls att frågan om kritisk infrastruktur för de flesta länderna har aktualiserats efter terrorattackerna den 11 september 2001. Även några stora störningar, framför allt stormar, har på olika sätt testat systemen och bidragit till ökat intresse för behovet av att ta tag i försörjningssäkerhetsfrågor. Utrikespolitiska kriser, till exempel Ryssland-Ukraina krisen, har tjänat som en påminnelse för alla de studerade länderna om säkerhetspolitikens betydelse för försörjningssystemen och visar på vikten av internationell samverkan och solidaritet mellan länder.

Avslutningsvis har följande visat sig betydelsefullt i arbetet med försörjningssäkerhet:

• Samordning, samverkan och tydliga ansvarsområden
• Informationsutbyte
• Reglerad privat-offentlig samverkan
• Flexibilitet och förmåga att anpassa sig till nya trender och utveckla sig efter egna förutsättningar
• En viss grad av självförsörjning i några högprioriterade områden
• Makten att påverka i högprioriterade områden där landet inte kan upprätthålla självförsörjning
• Stabila handelspartners och stabilitet på den globala marknaden samt god ekonomi och konkurrenskraft