Denna rapport tar sin utgångspunkt i en fråga och några följdfrågor från Försvarmakten. Frågan är hur många ledningsnivåer det skall finnas i Högkvarteret vid insatsledning av insatsorganisation 14. Skall det som nu vara tre ledningsnivåer eller kan man ta bort en nivå? Skall en eventuell reducering av antalet nivåer ske genom att man tar bort en nivå eller genom att två nivåer slås ihop? Vilken nivå skall man i så fall ta bort, alternativt vilka nivåer skall slås ihop? Frågorna besvaras utifrån perspektivet att skapa en snabbare ledningsprocess utan att kvaliteten på de beslut som fattas försämras. Svaren grundas i organisationsteoretisk litteratur i kombination med vedertagen militär praxis. Ledningssystemets uppgift är att inrikta och samordna insatsen så att uppsatta mål kan nås (Brehmer, 2013a). Indelningen i olika ledningsnivåer har i huvudsak två syften. Det ena är att se till att varje ledningsnivå får ett lagom stort kontrollspann, det vill säga ett lagom antal underställda att samordna. Det andra syftet är att se till att varje ledningsnivå inriktas så att de får en lagom komplex uppgift att lösa med sina underställda enheter. Kontrollspannets storlek och uppgiftens komplexitet är "lagom" när såväl tillägg som borttagande av en ledningsnivå förlänger tiden för att samordna och inrikta. En analys av Högkvarterets organisation utifrån detta perspektiv leder fram till slutsatsen att det inte finns någon tid att vinna på att vare sig ta bort en ledningsnivå eller att slå ihop två ledningsnivåer. Rekommendationen ges därför att ha kvar tre ledningsnivåer. En tänkbar svaghet i underlaget för denna rekommendation är att det i huvudsak består av ett teoretiskt resonemang. För att kunna dra säkrare slutsatser krävs empiriska studier som jämför olika organisationsformer med varandra vid insatsledning inom ramen för scenarier av den typ som Försvarsmakten kan tänkas ställas inför. Sådana studier skulle också kunna ge svar på en mer fundamental fråga. Vilken kapacitet har egentligen ledningssystem av samma karaktär som det svenska? Kan de producera inriktning och samordning i rätt tid. Eventuellt avslöjade brister skulle sedan kunna läggas tillgrund för att inrikta ny forskning inom ledningsområdet.