Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Swedish–Finnish naval cooperation in the Baltic Sea: motives, prospects and challenges
Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Krigsvetenskapliga avdelningen (KVA), Sektionen för marina operationer (KV Marin).ORCID-id: 0000-0001-8073-5581
Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Krigsvetenskapliga avdelningen (KVA), Sektionen för marina operationer (KV Marin).
2016 (engelsk)Inngår i: Defence Studies, ISSN 1470-2436, E-ISSN 1743-9698, Vol. 16, nr 4, s. 346-373Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Recently, Finland and Sweden decided to substantially deepen their defence cooperation and this project involves creating a bilateral standing Naval Task Group (SFNTG). The present article aims at examining the deepening naval cooperation between Finland and Sweden from a regional integration perspective, focusing on its motives, current challenges and future prospects. Driven by perceptions of common challenges and desires for cost-effectiveness, and strengthened by recent successes on sea surveillance and a combined Amphibious Task Unit, the bilateral project has considerable potential to achieve success. To fulfil its objectives, substantial legal changes in both countries are required to allow the use of force on each other’s territorial waters. To cater for the requirement of not conflicting with EU, NORDEFCO or NATO cooperations, the bilateral Task Group must operate according to NATO standards and by using English as the language in command and control. The costs of adjusting the naval units to NATO’s technical requirements are far from negligible and this issue still remains to be solved. If Finland and Sweden manage to incorporate new policies, common structures and common organisational norms among their navies, an even deeper integration, as in Belgium and the Netherlands, are conceivable.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Routledge, 2016. Vol. 16, nr 4, s. 346-373
Emneord [en]
Defence; naval cooperation; Sweden; Finland; NATO; NORDEFCO; the Baltic Sea
HSV kategori
Forskningsprogram
Krigsvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:fhs:diva-6390DOI: 10.1080/14702436.2016.1220805OAI: oai:DiVA.org:fhs-6390DiVA, id: diva2:1056085
Tilgjengelig fra: 2016-12-14 Laget: 2016-12-14 Sist oppdatert: 2017-12-05bibliografisk kontrollert
Inngår i avhandling
1. Continuity and Change in post-Cold War Maritime Security: A Study of the Strategies Pursued by the US, Sweden and Finland 1991-2016
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Continuity and Change in post-Cold War Maritime Security: A Study of the Strategies Pursued by the US, Sweden and Finland 1991-2016
2017 (engelsk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

What explains continuity and change in post-Cold War maritime security strategies? What lessons can we learn from the employment of such comprehensive grand strategies in maritime regions where traditional and non-traditional threats converge? While many scholars have addressed particular maritime security issues, this author joins the few who engage themselves in the study of the conceptual development of maritime security.

Through the lens of structural realism, this thesis examines the logic of the maritime security strategies employed in two distinguished regions by the US and EU member states Finland and Sweden. It concludes that while their maritime security concept remains broad, the recent increase in security pressure has renewed the priority assigned to the military sector of security. Navies are thus re-using the measures implemented by a broad set of civil agencies and the shipping industry to improve maritime security, to gain the level of maritime domain awareness required for establishing regional sea control and project power from the sea.

Abstract [sv]

Vad förklarar kontinuitet och förändring i staters maritima säkerhetsstrategier efter det kalla krigets slut? Vilka lärdomar kan vi dra av deras implementering av allomfattande säkerhetsstrategier i maritima regioner där traditionella och icke-traditionella hot sammanfaller? 

Medan många forskare valt att fokusera på specifika maritima säkerhetsproblem som piratverksamhet, terrorism eller smuggling av droger och människor, förenar denna avhandlings författare sig med det fåtal som engagerat sig i studiet av begreppet maritim säkerhets konceptuella utveckling. Genom en teoretisk lins av strukturell realism undersöker författaren av denna avhandling logiken bakom de maritima säkerhetsstrategier som implementerats av USA respektive EU-länderna Finland och Sverige i Ost- och Sydostasien samt i Östersjön. 

I avhandlingen dras slutsatsen att medan dessa staters maritima säkerhetskoncept permanent breddats till att omfatta hot inom olika säkerhetssektorer, innebär de senaste årens ökade säkerhetstryck att hot inom den militära säkerhetssektorn åter prioriteras. De undersökta staternas marinstridskrafter drar därmed nytta av den mångfald av maritima säkerhetsåtgärder som implementerats av civila myndigheter och sjöfartsindustrin i syfte att förbättra maritim säkerhet för handelssjöfart, främja miljöskydd och möjliggöra exploatering av maritima naturresurser, till att upprätta militär kontroll över viktiga havsområden samt projicera militär makt från havet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Åbo: Åbo Akademis Press, 2017. s. 288
Emneord
Maritime, security, power, influence, cooperation, Baltic Sea, East China Sea, South China Sea, Finland, Sweden, US
HSV kategori
Forskningsprogram
Krigsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-7140 (URN)9789521236020 (ISBN)
Disputas
2017-11-30, Akadenisalen, Strandgatan 2, Vasa, 10:00 (engelsk)
Opponent
Veileder
Merknad

Docent Steve Lindberg utgjorde min handledare vid Åbo Akademi till och med sin pensionering år 2016.

Professor Göran Djupsund utgjorde min handledare vid Åbo Akademi från och med 2016.

Professor Jerker Widén utgjorde min utsedde biträdande handledare vid Försvarshögskolan.

Tilgjengelig fra: 2017-12-05 Laget: 2017-12-05 Sist oppdatert: 2018-01-13bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

Forlagets fulltekst

Personposter BETA

Lundqvist, StefanWidén, Jerker

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Lundqvist, StefanWidén, Jerker
Av organisasjonen
I samme tidsskrift
Defence Studies

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric

doi
urn-nbn
Totalt: 396 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf