Logotyp: till Försvarshögskolans hemsida

Den 16 juni 2009 röstades regeringens proposition igenom som innebar att Sverige gick från ett värnpliktsförsvar till ett frivilligt försvar. Redan 2017 beslutade sedan regeringen att återaktivera plikten igen.

Sveriges val att på relativt kort tid byta metod och system för att bygga och skapa sitt militära maktmedel kan ytterst ses som en förändring i dess militärstrategi som berör både resurs- och insatsstrategier baserat på politiska styrningar, det vill säga hur militära resurser ska skapas, utvecklas och hur de ska användas. 

Denna fallstudies syfte är att pröva hur ett konstruktivistiskt perspektiv kan öka förståelsen för bakomliggande motiven och drivkrafter till dessa förändringar i den svenska försvarsstrategin. Genom att bättre förstå de bakomliggande resonemangen och avvägningar som gjorts från den politiska nivån ökar den militära professionens förmåga att verkställa den politiska viljan samt förståelsen för vilken typ av beslutsunderlag som den politiska nivån behöver.

Debatt i media och offentliga politiska dokument analyseras med stöd av textanalys samt konstruktivistisk teoribildning.

Resultatet visar att det konstruktivistiska perspektivet, i form av uppsatsens teoretiska lins, fungerar för att ur en stor mängd empiri kunna belysa faktorer, argument och idéer som skapar en mer komplett bild av beslutsfattandet vid och omkring fallets två analysenheter och genom detta bättre förstå besluten. Förståelsen innebär att perspektiven vidgats och fokuserats samt identifierat andra aspekter än de som vanligtvis lyfts fram i de rationella och konsekvenslogiska förklaringsmodellerna.