Syftet med studien är att studera vilken inverkan den urbana operationsmiljön har på förutsättningar att tillämpa manövertänkande. Manövertänkande är en del av den svenska operationskonsten och är inget nytt fenomen för vår nutid. Manövertänkandet kan spåras längre tillbaka i tiden när urbaniseringen inte var lika utbredd som den är idag. Det råder en stor enighet idag om att urbaniseringen kommer att fortsätta. Med en ökad urbanisering ökar även betydelsen av städer. Den ökande betydelsen av städer kommer leda till att nutida och framtida konflikter i huvudsak kommer att genomföras i eller i anslutning till urban miljö.Denna studie undersöker därför om manövertänkandet är relevant i nutida och framtida konflikter som i huvudsak kommer att genomföras i städer.
För att kunna svara på frågeställningen så genomförs en teoriprövande fallstudie. Teorin som ska prövas är en skapad teori från essensen av Biddles, Linds och Leonhards teorier om manöverkrigföring. Fallen utgörs av slaget om Hue 1968 och Groznyj 1994–1996. Teorin prövas genom en mönsterjämförelse mellan teorins utmärkande drag och faktorer från fallen som påverkade utgången av striden. Mönsterjämförelsens resultat visar vilken inverkan den urbana operationsmiljön har på förutsättningen att tillämpa manövertänkande.
Studiens resultat visar att den urbana operationsmiljön i huvudsak inverkar negativt påanfallande förbands möjlighet att i strid tillämpa manövertänkande. Den urbana operationsmiljön begränsar till stor del den anfallande sidans möjlighet att nå framgång med manöver eller rörelse.