Logo: to the web site of the Swedish Defence University

The present case study examines a new form of security threat in the form of a network of “military over-interested persons” who tried to perform a mapping of Sweden’s classified military infrastructure. What makes them stand out is that they seem to have had no malicious intent, unlike the more frequently studied areas of spies and other insider threats. The results indicate that an obsessive military interest and a “perfect storm” of factors—individual risk factors, a toxic social network, and the false safety of a closed military web forum—allowed the individuals to commit serious crimes. Implications for the security of military organizations and future research are discussed.

Inom ledarskapsämnet betraktas etik, moral och värdegrund som en central del av ett modernt ledarskap. Det handlar om beslutsfattande med ett stort ansvarskapital och om ett ledarskap som bygger på yrkeskunnande och ett etiskt förhållningssätt där man inte ”bara” följer reglerna utan också använder sin omdömesförmåga i svåra situationer. Boken innehåller teoretiska perspektiv på etik förankrade i militär verksamhet i en svensk kontext. Varje kapitel introducerar begrepp och analytiska verktyg som tillämpas på praktiska exempel och avslutas med reflektions- och diskussionsfrågor. Som teoretisk grund diskuteras den militära etikens och den normativa teorins betydelse för militär praktik, och i en tillämpning beskrivs ett koncept för professionell etik som handlar om omdömesförmåga. Tillämpade delar av etik i den militära kontexten skildras vid ledning med uppdragstaktik, via etiska problem i kulturella möten i insatsmiljöer, samt den militära yrkesutövningens svåraste moraliska dilemma – att ställas inför att ta liv. Vägar till militär etik vänder sig till militär personal som för befäl samt till kadetter på Officersprogrammet och andra militära utbildningar som behandlar frågor om etik, moral och värdegrund. (Andra utökade och bearbetade utgåvan.)

Det är i de mest extrema situationer vi ofta finner människans mest onda och grymma handlingar. Men det är även där individer ofta uppvisar tapperhet, lojalitet och osjälviskt riskerar sitt eget liv för att hjälpa andra. När vi kan förstå mänskliga reaktioner i extrema situationer blir vi bättre rustade att fungera i dem, men också att förstå många fenomen vi omges av i vardagen. Stridens psykologi tar bland annat upp psykologiska aspekter på ondska, våldsutövning, fångenskap, tortyr och att möta döden. Men den diskuterar också coping, överlevnad och vägen tillbaka efter att ha upplevt extrema situationer, såsom krig. Boken tar sin utgångspunkt hos soldater i strid. Resonemangen är dock tillämpbara även för andra yrkesgrupper som regelmässigt arbetar i extrema situationer eller möter människor i kris såsom poliser, brandmän, sjukvårdspersonal, psykologer och präster. Men kriser drabbar inte bara yrkesfolk. Över 80 procent av oss kommer under vår livstid att uppleva något potentiellt traumatiserande, och denna bok kan göra dig bättre rustad att hantera det

The current study examined the association between leadership self-efficacy and the developmental leadership model. The purpose was to better understand how leadership training transfers to facets of developmental leadership. This was tested in a cross-sectional design with military commanders in the Swedish Armed Forces. The results show that the sub-domain of leader self-control efficacy (the cognitive and emotional ability to remain composure) did not predict developmental leadership, but that leader assertiveness efficacy (the ability to make rational decisions) predicted the two dimensions of the exemplary model, and inspiration and motivation in the developmental leadership model. One possibility is that leader self-control efficacy can be what enables the individual to function within an extreme context, but leader assertiveness efficacy can be what most determines the leadership performance within that context. The possibility for mediatory analyses in further research is discussed.

Detta kapitel undersöker en aspekt av etik som militära praktiker ställs inför bland annat i samband med internationella insatser, men även vid nationellt försvar. Kapitlet öppnar upp för reflektion kring frågor som: Har olika kulturer olika moraliska sanningar? Begrepp som universalism och kulturrelativism har presenterats och använts för att stimulera reflektion kring följande frågor: Kan jag ha mer rätt att med våld försvara mina värderingar än vad motståndaren har? Kan jag som svensk militär acceptera andras kulturella seder och bruk som tycks bryta mot svenska normer? Kapitlet är avsett som komplement till mer teoretiskt informerad litteratur och mer praktiskt orienterade texter om kultur och etik. Fokus är främst fredsbevarande insatser och mötet med lokalbefolkningen.