Syftet med studien var att studera potentiell återanställningsbarhet och motivationsstruktur hos individer som lämnat Försvarsmakten. Följande frågeställningar avsågs att besvaras: (1) Vilka faktorer påverkade individernas beslut att lämna Försvarsmakten? och (2) Vilka faktorer påverkar huruvida individen vill ta återanställning i Försvarsmakten eller ej?

Med hjälp av en enkät besvarade 786 tidigare kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän frågor om varför de lämnade Försvarsmakten och om deras attityd till att ta återanställning. Resultaten visar att de flesta trivdes bra under sin anställning. Vanligaste orsakerna till att lämna var brist på utveckling, missnöje över lönen, och för att  påbörja civila studier/arbete. Brist på utveckling är den faktor som bäst predicerar om tidigare kontinuerligt tjänstgörande personal vill ta återanställning i Försvarsmakten eller ej.

Syftet med undersökningen var att kartlägga hur svenska officerare som gjort insatser som enskilt tjänstgörande upplever sig må idag och särskilt beakta vardagsstressens betydelse.

Studiens teoretiska ramverk utgörs av en modell över vardagsstress, vilket urskiljer sig gentemot tidigare forskning där allvarliga reaktioner som Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) ofta varit i främsta fokus.

En enkät skickades till samtliga nu levande svenskar som varit enskilt tjänstgörande officerare under perioden 1990-2015 (N = 1198). Svar erhölls från 653 personer (54,5% svarsfrekvens).

Resultatet visar att majoriteten av deltagarna upplever att de mår bra idag. Endast en mindre grupp rapporterar att de besväras av fysiska, emotionella eller kognitiva stressreaktioner (symptom). Resultatet visar även att ju starkare kombinationen av vardagliga glädjeämnen och funktionell stresshantering är i förhållande till kombinationen av vardagliga oros- och irritationsmoment och dysfunktionell stresshantering, desto lägre är förekomsten av symptom och vice versa.

Undersökningens främsta praktiska slutsats är att undersökningsdeltagarna i huvudsak mår bra idag. Studiens viktigaste teoretiska slutsats är att den prövade modellen ger ett betydelsefullt kunskapstillskott för förståelse av hur vardagshändelser och hanteringsstrategier samspelar med stressreaktioner och indikationer på PTSD.

Syftet med undersökningen var att kartlägga hur svenska kvinnor och män som gjort internationella insatser upplever sig må idag och särskilt beakta vardagsstressens betydelse.

En enkät skickades hem till samtliga nu levande svenskar som genomfört en eller flera militära internationella insatser för Försvarsmaktens räkning under perioden 2011-2015(N = 4594), de personer som genomfört insatser som enskilt tjänstgörande (till exempel som observatörer) ingår ej i undersökningen eftersom de medverkat i en samtidig, separat studie. Svar erhölls från 199 kvinnor och 1614 män (40.5% svarsfrekvens, 46 personer avstod från att ange kön). Det dominerande svarsmönstret är att undersökningsdeltagarna upplever att de mår bra idag. Dock besväras cirka 15-25% ”ofta” eller ”mycket ofta” av fysiska, emotionella eller kognitiva stressreaktioner (symptom). Sex procent av kvinnorna (n = 11) redovisar en tydlig indikation på PTSD motsvarande siffra bland männen är tre procent (n = 50).

Undersökningens främsta praktiska slutsatser är att flertalet undersökningsdeltagare i huvudsak mår bra idag. Samtidigt är antalet personer som uppvisar tydlig PTSD indikation inte är försumbart och detta behöver följas upp av Försvarsmakten. Studiens viktigaste teoretiska slutsats är att den prövade modellen ger ett betydelsefullt kunskapstillskott för förståelse av hur vardagshändelser och hanteringsstrategier samspelar med stressreaktioner och indikationer på PTSD.