Ämnet militärteknik utgår från att tekniska system är officerens arbetsredskap och att en förståelse för och kunskap om dessa verktyg är central för att kunna utöva professionen framgångsrikt. Denna nionde volym av Lärobok i Militärteknik, benämnd Teori och Metod, behandlar centrala begrepp, teorier och postulat samt metoder för värdering av teknik och består av ett antal texter författade av 16 forskare och lärare vid den militärtekniska avdelningen. Volymen riktar sig främst till de som inlett sin officersutbildning och utgörs till stora delar av ett kompilat av publicerade och opublicerade militärtekniska texter och kan sägas utgöra militärteknikens ”state of the art”.

Inside armored vehicles, such as e.g. Hägglunds CV90 or Mowag Piranha, the possibilities for looking out are rather limited. That is especially true for the soldiers being transported inside the personnel compartment. Because of this, the soldiers are in effect expected to put themselves into harms way with very limited knowledge of what is happening outside the vehicle. One possible way to improve the situational awareness inside an armored vehicle is to have screens showing live images of the outside environment. The current investigation utilizes a set of carefully placed cameras connected to screens streaming live images inside the vehicle. It is found that this will significantly improve the situational awareness of the soldiers inside the armored vehicle. Field trials conducted in a realistic environment show that a careful placement of the cameras and the screens will increase the safety, and the efficiency, of the soldiers when they dismount the vehicle. 

In modern warfare the dependence on and interaction with technology is internationally undisputed. Starting from the currently used definition of the academic subject of Military-Technology in Sweden and Finland this interaction is analyzed with reference to Swedish and Finnish doctrine. An elaborate discussion is given about how progression in the subject of Military-Technology is achieved compared to other military sciences. This paper aims to highlight that the current focus on command levels might not necessarily be suitable for strengthening the war fighting capabilities. Finally, the Military-Technology connection and contribution to the war fighting capabilities will be discussed and emphasized. The shortcomings and pitfalls of the currently used methods will also be discussed. Furthermore, the necessity of having a Military-Technology perspective to increase quality and relevance in officers’ education is stressed because it is shown that the war fighting capabilities and Military-Technology interaction is strong based on the Swedish and Finnish doctrine.

För att kunna verka i framtidens insatsmiljöer krävs en god kännedom om det geografiska området och dess klimat. De människor som ska verka på en plats utan att vara rätt förberedda och utan att ha fått rätt utrustning kommer inte att kunna utföra sitt uppdrag och förlusterna kan bli stora. Den utrustning och materiel som ska stödja insatsen kan bli obrukbar eller få mycket kort livslängd beroende på att den är avsedd för andra förhållanden än den som råder där de blir insatta. Miljön förändrar sig även över tiden med ibland olika årstider eller varierande temperatur, luftfuktighet och andra väderförhållanden - kanske under samma dygn. Fysiologisk inverkan på den enskilde soldaten liksom icke- eller felfungerande materiel är exempel på geografisk och klimatologisk påverkan som har stor betydelse för förbands säkerhet och deras förmåga att lösa tilldelade uppgifter. Utan kunskap om dessa frågor, t ex om vilka sjukdomar eller andra lokala faror kopplade bl a till klimatet som väntar liksom korrosiva prestandarelaterade begränsningar hos medförd materiel, kan insatsen bli begränsad eller rent av misslyckad.

Syftet med denna studie är att inledningsvis inventera för att i senare faser föreslå lösningar på behovet av geografisk och klimatologisk kunskap som stöd för den expeditionära förmågan - dvs förmågan att kunna verka även på andra geografiska platser och under andra klimatologiska förhållanden och med snabbare insatstid än vi hittills gjort. Studien omfattar en genomgång av de olika informationsresurser som finns och hur villkoren ser ut för att kunna utnyttja dessa.

• Vilka möjligheter finns det att byta eller kommunicera information med andra förband eller aktörer?
• Hur har erfarenheterna från tidigare insatser dokumenterats och i vilken mån har lärdomarna kunnat integreras i doktriner, kravspecifikationer och planer?

 En viktig frågeställning som behövs arbetas vidare med är vilken beredskap som finns i berörda staber för att ta hand om geografisk och klimatologisk information och arbeta in den i sina egna planer och system för att skaffa sig en lägesbild? I förslag till senare faser i detta projekt nämns att utveckla förslag på de funktioner som skulle behövas för att kunna hantera dynamisk geografisk och klimatologisk information - tillsammans med information om hur dessa förhållanden påverkar människor och utrustning - i informationssystem och beslutstöd.