Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Detta kapitel inleds med en analys som kortfattat beskriver framväxten av Auftragstaktik i tysk militär kultur och historia med fokus på den centrala perioden 1869-1945 för att tydliggöra viktiga komponenter i ett vidare perspektiv. Därefter analyseras och synliggör kapitlet centrala element som tidigare generationer av svenska officerare plockade upp respektive tappade bort i konstruktionen av svensk uppdragstaktik. Medan den inledande beskrivningen och analysen av den tyska utvecklingen är tematisk, är analysen av den svenska tolkningen av uppdragstaktik kronologiskt ordnad i tre perioder genom sitt beroende av utvecklingen i Tyskland och Frankrike.

What is the purpose, strengths and weaknesses of military joint doctrine? In this empirical study we investigate the views of 17 Joint Doctrine developers in UK and US. Based on Harald Höiback’s review of more than 100 years of doctrinal debate, we developed a questionnaire with three sub-scales, doctrinal skepticism, doctrinal foundationalism and doctrinal coherentism. The result indicates that the doctrine developers most of all view doctrine as a tool for effective coordination of military forces. A clearly written doctrine is seen as a good tool for training of officers and units, and it will help to reduce the effect of uncertainty and friction in military operations.

Denna rapport beskriver utvecklingen av totalförsvaret och framväxten av området samhällsskydd och beredskap. Den ska ge en övergripande bild av hur det ser ut idag på lokal, regional och nationell nivå inom krisberedskap och totalförsvar. Det bör nämnas att rapporten främst fokuserar på utvecklingen av och förändringar i den civila delen i totalförsvaret samt på samhällsskydd och beredskap.

Syftet är att ge läsaren en förståelse för dagens krisberedskap och totalförsvar. För att få en uppfattning för varför vi befinner oss där vi är idag, är det av vikt att ha med sig en bild av historiska händelser, förändrade hotbilder och av de beslut (och ickebeslut) som fattats.

Författarna vill betona att rapporten ingalunda ger en komplett bild av krisberedskap eller totalförsvar, utan är tänkt att skapa intresse, kunskap och förståelse på ett övergripande plan.

Rapporten ska främst ses som ett stöd för högskolestudenter, beslutsfattare och handläggare genom att ge en översiktlig beskrivning över de system och funktioner som utgör svensk krisberedskap och totalförsvar. Rapporten kan läsas i sin helhet, men kan också användas som ett slags uppslagsverk för den läsare som är intresserad av en särskild tidsperiod, händelse eller ett beslut.

Doktriner, reglementen och instruktioner av olika slag är viktiga styrmedel för att påverka hur den militära organisationens medlemmar ska förstå sin verklighet, organisationens syfte och hur organisationen vill bedriva sin verksamhet. De återfinns idag på alla hierarkiska ledningsnivåer. Vi har studerat doktrinutvecklingsprocesserna på militärstrategisk-operativ (joint) nivå i USA, Storbritannien, Israel och Norge. Studierna har omfattat såväl analys av processbeskrivande styrdokument som intervjuer med erfarna doktrinutvecklare och implementatörer. Vi använder i rapporten begreppet doktrin som beteckning på de högsta militärstrategiska och försvarsmaktsgemensamma (operativa) publikationerna, på samma sätt som beskrivs i Militärstrategisk doktrin 16.

Huvudfrågeställningarna vi försöker besvara i rapporten är följande: Baserat på tidigare forskning i projektet om olika länders doktrinutvecklingsprocesser, (a) utarbeta förslag på hur en fruktbar doktrinutvecklingsprocess kan se ut samt (b) identifiera fördelaktiga processer för implementering av doktriner främst på joint-nivå.

En rimlig inställning till doktriner att se dem som effekthöjande samordningsverktyg. Även om det inte finns tidlösa eller allmängiltiga regler och principer för krigföring som inte är kontextbundna så betyder inte det att strateger och taktiker ska övergå till ren opportunism och intuition. Handlingar måste kunna rättfärdigas och detta kan ske genom att man inom en militär organisation blir överens om vissa utsagor och uppfattningar om krig och hur krig ska föras. Genom att komma överens i en doktrin om hur vissa saker ska göras så minskar man effekten av osäkerhet och friktioner.

Vi föreslår införande av en doktrinprocess i Försvarsmakten bestående av sex olika huvudaktiviteter: (1) Övergripande ledning, (2) Initiering, (3) Utveckling, (4) Auktorisation, (5) Implementering samt (6) Vidmakthållande. Baserat på våra egna studier av doktrinrelaterad forskning och dagens utvecklingshandböcker för doktrin i de länder vi studerat är vi benägna att tro att dessa sex aktiviteter tillsammans kan utgöra en fungerande doktrinutvecklingsprocess.

Rekommendationen är därför att Försvarsmakten genomför en tydlig institutionalisering av hela sin doktrinprocess i kombination med en fortsatt projektorienterad utveckling av enskilda doktriner. Vårt förslag är att i stort utgå ifrån den organisation av doktrinprocessen på militärstrategisk/operativ nivå som används inom flera västländer och inom NATO. Processen behöver dock anpassas efter svenska förutsättningar. Vi finner att den modell man valt i Norge skulle kunna utgöra modell även för Försvarsmakten. Modellen innebär att ansvar eller huvudmannaskap för olika doktriner fördelas inom HKV. Hela doktrinprocessen bör regleras formellt i en doktrinutvecklingshandbok och här kan exempel hämtas från flera länder.

Rapporten presenterar hur doktrinutveckling och doktrinimplementering formaliserats och går till på operativ (joint) nivå i tre länder som alla relativt regelbundet genomför högintensiva operationer, Storbritannien, USA och Israel. Rapporten avhandlar fyra olika huvudfrågeställningar. Den första handlar om hur doktrin definieras och vad syftet med doktriner är? Den andra handlar om vad som är källor och underlag till doktrinutveckling? Den tredje frågeställningen handlar om hur doktrinutveckling faktiskt går till? Den fjärde handlar om hur implementering av doktriner genomförs?

För att svara på frågeställningarna analyserades innehåll och så jämfördes USA och Storbritanniens utvecklingshandböcker för doktrin. Israel har inte tillgängliggjort sin handbok. Dessutom genomfördes intervjuer på plats med utvalda tjänstemän med kunskaper om doktrinutveckling och/eller doktrinimplementering i vart och ett av de tre länderna. Totalt genomfördes 26 intervjuer. För intervjuerna utvecklades två olika frågeformulär i syfte att ge en tydligare bild av de formella processernas användbarhet, styrkor och svagheter. För att undersöka och jämföra hur respektive lands doktrinutvecklare såg på doktriners syfte, styrkor och svagheter utvecklades även en enkät som besvarades individuellt av de intervjuade.

Resultatet av analysen indikerar att det inte finns stora skillnader mellan UK, Israel och USA när det gäller definition och syfte med joint doktrin. Alla betonar att doktrin skall handla om grundläggande principer som vägleder hur militära förband agerar. Doktrin beskriver hur man agerar med befintliga styrkor och befintlig/beslutad materiel. USAs utvecklingshandbok betonar i högre grad doktrinens effekthöjande syfte genom att doktrinen ska underlätta koordination mellan stridskrafter medan UK mer betonar doktrinens utbildande syfte. Handböckerna, och intervjuerna, är tydliga i budskapet att doktrin inte är lag utan snarare ett samordningsverktyg i träning och utbildning som gör att det går lättare att bedriva verksamheten effektivt gemensamt i operationer.

Den viktigaste källan för doktrinutveckling är ”lessons learned” och politiska inriktningar. Dessutom skall källor sökas brett militärt och civilt och både utom och inom den egna organisationen. USA handbok betonar tydligast en brett insamlad feed-back från den egna organisationen. I ingen av utvecklingshandböckerna ges militärteori eller forskning någon stark roll som källa för doktriner, utom för vissa grundläggande utgångspunkter. Däremot betonas starkt vikten av gemensamma erfarenheter eller beprövad erfarenhet och det mest centrala inslaget i båda ländernas processer är just hur man säkerställer att man kommer överens om vad som är beprövad erfarenhet. Israels doktrin bygger på landets speciella situation med ett utsatt läge och kontinuerlig krigserfarenhet.

Både UK och US har helt uppenbart utformat sina doktrinutvecklingsprocesser för att säkerställa auktoritativ doktrin genom delaktighet och ömsesidigt ansvarstagande. I båda länderna är processerna för joint doktrinutveckling omfattande och personalkrävande och innefattar förutom de direkt ansvariga i respektive lands doktrinutvecklingsavdelningar ett system av representanter från alla högre förband och enheter inom försvarsmakterna som berörs av joint doktrin. I båda länderna har doktrin normalt en livslängd på 5 år, därefter sker revision hellre än nyutveckling.

En skillnad mellan länderna är den tid som avsätts för nyutveckling och revision där USA i princip påbörjar all revision efter två års användning av doktrinen och avsätter upp till tre år för revision, medan man i UK väntar i tre år och avsätter upp till två år för revision. I Israel är organisationen för doktrinutveckling mindre, likaså är tiden för omsättning av doktrin inte regelbunden.

När det gäller implementering av doktrin styrs den inte av någon särskild handbok. Doktrinutvecklingsavdelningarna har inget formellt ansvar för implementering och färdig doktrin publiceras i tryckt form och görs tillgänglig via hemsidor. I USA på Joint Staff J-7 finns ett särskilt ambulerande träningsteam som observerar övningar och skarp verksamhet och som bl a följer upp hur doktriner tillämpas. I UK på DCDC finns en informell process där doktrinutvecklare deltar i undervisningen på försvarshögskolan. En skillnad mellan länderna tycks vara att man i UK lägger större vikt på att öka doktriners läsbarhet genom att undvika förkortningar och jargon och genom att ta fram kompletterande utbildningsmaterial för att underlätta utbildning på och förståelse av doktrin.

I Israel implementeras doktrin bland annat genom officersutbildning, där graden av gemensam utbildning mellan försvarsgrenarna har ökat på senare år. Vidare genomförs sedan några år årliga webbaserade tester för officerare på doktrin och tillämpningen av doktrin. Implementering av doktrin har fått större betydelse i IDF efter det andra kriget i Libanon 2006, då flera problem med doktrin, koncept och förmågan till gemensamma operationer kom på sin spets.