Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Thunholm, Peter, Professor
Alternative names
Publications (10 of 26) Show all publications
Thunholm, P. & Palmgren, A. (2018). Doktrinutvecklares syn på doktriners roll och syfte: en empirisk undersökning. Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift (2), 15-33
Open this publication in new window or tab >>Doktrinutvecklares syn på doktriners roll och syfte: en empirisk undersökning
2018 (Swedish)In: Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, ISSN 0023-5369, no 2, p. 15-33Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

What is the purpose, strengths and weaknesses of military joint doctrine? In this empirical study we investigate the views of 17 Joint Doctrine developers in UK and US. Based on Harald Höiback’s review of more than 100 years of doctrinal debate, we developed a questionnaire with three sub-scales, doctrinal skepticism, doctrinal foundationalism and doctrinal coherentism. The result indicates that the doctrine developers most of all view doctrine as a tool for effective coordination of military forces. A clearly written doctrine is seen as a good tool for training of officers and units, and it will help to reduce the effect of uncertainty and friction in military operations.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2018
Keywords
doktrin
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Krigsvetenskap
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-8242 (URN)
Available from: 2018-12-14 Created: 2018-12-14 Last updated: 2019-01-15Bibliographically approved
Thunholm, P. & Wikström, N. (2018). Genomförandeledning av operationer. In: Peter Thunholm, Jerker Widén, Niklas Wikström (Ed.), Militära arbetsmetoder: En lärobok i krigsvetenskap (pp. 127-162). Malmö: Universus Academic Press
Open this publication in new window or tab >>Genomförandeledning av operationer
2018 (Swedish)In: Militära arbetsmetoder: En lärobok i krigsvetenskap / [ed] Peter Thunholm, Jerker Widén, Niklas Wikström, Malmö: Universus Academic Press , 2018, p. 127-162Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

I det här kapitlet ligger fokus på militär genomförandeledning av operationer på förbandsnivå. Inledningsvis kommer vi att definiera och diskutera begreppet genomförandeledning och rekapitulera begreppets anknytning till övriga centrala begrepp i den militära ledningsprocessen som presenterades i föregående kapitel om planering. Därefter redovisas synen på militär genomförandeledning i moderna reglementen och doktriner, nationellt så väl som internationellt. I detta sammanhang belyser vi även hur order och ordergivning är en central del i genomförandeledning och hur principer, omfattning och utformande av militära order utvecklats historiskt. Sedan diskuteras hur operationsmiljön påverkar genomförandeledning av operationer och vi redovisar en vetenskaplig teori om dynamiskt beslutsfattande som utgångspunkt för att förstå genomförandeledning. Slutligen redovisas forskningsresultat från studier av genomförandeledning på förbandsnivå och ett antal rekommendationer ges baserade på dessa forskningsresultat. Tyngdpunkten i kapitlet ligger på att förklara hur operationsmiljön ställer krav på utformning av genomförandeledning. Kapitlet behandlar däremot inte hur chefer bör utöva sitt ledarskap utan är mer fokuserat på ledningsprocessen utformning. Chefers personliga ledarskap är naturligtvis av central betydelse för genomförande av verksamhet och berörs i ledarskapslitteraturen.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Universus Academic Press, 2018
Keywords
genomförandeledning, militära operationer, omplanering
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Krigsvetenskap
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-8245 (URN)978-91-87439-47-6 (ISBN)
Available from: 2018-12-14 Created: 2018-12-14 Last updated: 2019-01-15Bibliographically approved
Hickman, K., Weissmann, M., Nilsson, N., Bachman, S.-D., Gunneriusson, H. & Thunholm, P. (Eds.). (2018). Hybrid Threats and Asymmetric Warfare: What to do?. Paper presented at Hybrid Threats and Asymmetric Warfare: What to do? Stockholm 14-15 November, 2017, the Swedish Defence University, Stockholm, Sweden. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS)
Open this publication in new window or tab >>Hybrid Threats and Asymmetric Warfare: What to do?
Show others...
2018 (English)Conference proceedings (editor) (Other academic)
Abstract [en]

The international security environment has seemingly departed from a post-cold war period of everlasting peace and has instead evolved into a volatile and increasingly grey area of war and peace. Security challenges arising from both hybrid wars and hybrid threats are high on security agendas in Sweden and Europe as well as internationally. However, despite the attention there is a lack of research that addresses how such “new” wars and threats should be handled. While studies do exist on specific issues, a comprehensive approach to how hybrid wars and threats are to be handled is still lacking. This is particularly the case when it comes to the sharing of experiences between states. This workshop constituted a first step towards developing such a comprehensive approach.

The workshop’s aim was to be a bridge across disciplinary boundaries as well as between researchers and practitioners within and outside Sweden; integrating each group’s extensive experiences and knowledge into a coherent whole. Besides producing and disseminating new knowledge, the intention of the workshop was to establish a foundation for long-term collaboration; the first step in the creation of a European Network on Hybrid Warfare Capabilities that can work across borders and link state of the art of research and practice.

Although mainly a scientific workshop, a number of practitioners were invited, with a mix of presentations by academics and practitioners. This was intended to foster innovative and reflective discussions across the academic-practitioner divide. The workshop also aimed to develop new ideas associated with hybrid threats/warfare in order to facilitate future cooperation

These proceedings include a summary of the key points made by the presenters, along with conclusions and policy recommendations derived from the ensuing discussions. Conference programme and a list of abstracts for the papers and presentations can be found in the appendix.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2018. p. 41
Keywords
Hybrid, warfare, assymetric threats, grey area, Asymmetric Warfare, hybrid warfare, Hybrid Threats, military, cyber, lawfare, Sweden, armed forces, army
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies) Other Social Sciences not elsewhere specified
Research subject
Krigsvetenskap; Statsvetenskap med inriktning mot strategi och säkerhetspolitik
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-7301 (URN)
Conference
Hybrid Threats and Asymmetric Warfare: What to do? Stockholm 14-15 November, 2017, the Swedish Defence University, Stockholm, Sweden
Funder
Riksbankens Jubileumsfond, F16-1240:1
Available from: 2018-02-27 Created: 2018-02-27 Last updated: 2020-02-10Bibliographically approved
Thunholm, P., Widén, J. & Wikström, N. (2018). Introduktion: Militära arbetsmetoder. In: Peter Thunholm, Jerker Widén, Niklas Wikström (Ed.), Militära arbetsmetoder: Lärobok i krigsvetenskap (pp. 7-13). Malmö: Universus Academic Press
Open this publication in new window or tab >>Introduktion: Militära arbetsmetoder
2018 (Swedish)In: Militära arbetsmetoder: Lärobok i krigsvetenskap / [ed] Peter Thunholm, Jerker Widén, Niklas Wikström, Malmö: Universus Academic Press , 2018, p. 7-13Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Boken behandlar militära arbetsmetoder och syftet är att introducera och förklara de metoder som används för att förbereda, utföra och värdera militära operationer.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Universus Academic Press, 2018
Keywords
doktrin, uppdragstaktik, planering, stabstjänst, krigsspel, fältövning
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Krigsvetenskap
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-8154 (URN)978-91-87439-47-6 (ISBN)
Available from: 2018-09-10 Created: 2018-09-10 Last updated: 2018-10-16Bibliographically approved
Thunholm, P., Widén, J. & Wikström, N. (Eds.). (2018). Militära Arbetsmetoder: en lärobok i krigsvetenskap. Malmö: Universus Academic Press
Open this publication in new window or tab >>Militära Arbetsmetoder: en lärobok i krigsvetenskap
2018 (Swedish)Collection (editor) (Refereed)
Abstract [sv]

Boken behandlar militära arbetsmetoder och syftet är att introducera och förklara de metoder som används för att förbereda, utföra och värdera militära operationer. Boken är även avsedd att fylla en lucka i befintlig militär metodlitteratur genom att ge en historisk förankring och forskningsanknytning till de militära arbetsmetoderna. Genom att beskriva den historiska utvecklingen av en arbetsmetod och koppla den till befintlig forskning ger boken en unik bakgrundsbeskrivning och problematiserande analys av de vanligaste militära arbetsmetoderna.

Boken innehåller några övergripande teman. Det första är kopplat till officerens roll som chef och stabsmedlem. Inom detta tema beskrivs de metoder som används i den militära ledningsprocessen, det vill säga planering, genomförandeledning, uppföljning och utvärdering. Det andra är kopplat till officerens roll som utbildare och inom detta tema beskrivs de militära utbildnings- och arbetsmetoder som används för analys av strid i rummet eller terrängen, till exempel krigsspel, fältövningar och terränganalys. Ett tredje tema i boken är kopplingen mellan arbetsmetod och aktuell forskning.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Universus Academic Press, 2018. p. 332
Keywords
doktriner, uppdragstaktik, planering, genomförandeledning, uppföljning, stabstjänst, krigsspel, fältövning
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Krigsvetenskap
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-8246 (URN)978-91-87439-47-6 (ISBN)
Note

Redaktörer och författare:

Peter Thunholm, överstelöjtnant (armén), professor i krigs­vetenskap, inriktning operationer och taktik, vid Försvarshög­skolan och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien.

Jerker Widén, professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet.

Niklas Wikström, studierektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, doktorand i historia vid Åbo Akademi, förtidsavgången major (armén) och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien.

Övriga författare:

Arne Baudin, pensionerad överstelöjtnant i Försvarsmakten (­armén) och tidigare militär lärare vid Försvarshögskolan.

Torsten Björkman, fil.dr. i sociologi, Uppsala universitet. Professor emeritus i ledarskap vid Försvarshögskolan och i arbetsvetenskap vid LTU och KTH.

Anders Cedergren, pensionerad överstelöjtnant i Försvars­makten (armén), tidigare militär lärare vid Försvarshögskolan och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien.

Johan Elg, doktor i krigsvetenskap (War Studies), King’s ­College London och reservofficer (major) i Försvarsmakten (armén).

Håkan Gunneriusson, universitetslektor i krigsvetenskap vid ­Försvarshögskolan, och Visiting Research Fellow at the Centre of Conflict, Rule of Law and Society, Bournemouth University.

Ulf Högström, överstelöjtnant (armén) och militär lärare vid Försvarshögskolan.

Stefan Lundqvist, örlogskapten (marinen), doktor i stats­vetenskap vid Åbo Akademi och militär lärare vid Försvarshögskolan.

Anders Palmgren, överstelöjtnant (armén), fil.dr. i militär­vetenskap (Finska försvarsuniversitetet), militär lärare vid Försvarshögskolan, programchef Högre officersprogrammet och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien.

Available from: 2018-12-14 Created: 2018-12-14 Last updated: 2019-01-21Bibliographically approved
Thunholm, P. (2018). Planering av operationer. In: Peter Thunholm, Jerker Widén, Niklas Wikström (Ed.), Militära arbetsmetoder: en lärobok i krigsvetenskap (pp. 85-126). Malmö: Universus Academic Press
Open this publication in new window or tab >>Planering av operationer
2018 (Swedish)In: Militära arbetsmetoder: en lärobok i krigsvetenskap / [ed] Peter Thunholm, Jerker Widén, Niklas Wikström, Malmö: Universus Academic Press , 2018, p. 85-126Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

Kapitlet är det första av tre kapitel (kapitel 4-6) som beskriver några av de aktiviteter, eller militära arbetsmetoder, som ingår i den militära ledningsprocessen. Inledningsvis beskrivs den militära ledningsprocessen i mer övergripande mening, i syfte att fungera som en inramning till dessa tre kapitel. Efter beskrivningen av ledningsprocessen definieras begreppet planering i historiskt perspektiv. Sedan beskrivs hur planering kommer in i militär verksamhet, tillsammans med en kortfattad beskrivning av några centrala militära planeringsbegrepp. Därefter beskrivs två traditionella militära planeringsmetoder, där deras uppbyggnad förklaras och deras styrkor/svagheter diskuteras i skenet av modern forskning om militär planering. Sedan diskuteras hur olika faktorer kan påverka planeringsprocessens genomförande. Avslutningsvis beskrivs några mer sentida modeller för militär operationsplanering på förbandsnivå, skillnader och likheter dem emellan förklaras och deras styrkor jämfört med traditionell planeringsmetodik diskuteras.

Fokus i kapitlet ligger på militär planering av operationer på förbandsnivå. Tanken är att läsaren skall förstå hur planering kan stödjas med planeringsmetodik och vad som kännetecknar olika sådana metoder. Beskrivningen och diskussionen av planeringsmetodik på förbandsnivå, som följer nedan, kan kritiseras för att vara fokuserad mot markstridskrafter med det beror i huvudsak på att det historiskt sett är företrädare för markstridskrafterna som primärt drivit utvecklingen av planeringsmetoder på förbandsnivå. De övriga stridskraftslagen har i hög utsträckning valt att följa utvecklingen inom markstridskrafterna eftersom denna metodik upplevts som funktionell och ändamålsenlig. Forskare har också, med få undantag, studerat planering inom markstridskrafterna.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Universus Academic Press, 2018
Keywords
planering, militära operationer, planeringsmetoder, bedömande
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Krigsvetenskap
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-8244 (URN)978-91-87439-47-6 (ISBN)
Available from: 2018-12-14 Created: 2018-12-14 Last updated: 2019-01-15Bibliographically approved
Thunholm, P. (2017). Det norska försvarets doktrinutvecklingsprocess. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS)
Open this publication in new window or tab >>Det norska försvarets doktrinutvecklingsprocess
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten presenterar hur doktrinutveckling och doktrinimplementering formaliserats och går till på operativ (joint) nivå i det norska försvaret. Rapporten avhandlar fyra ka huvudfrågeställningar. Den första handlar om hur doktrin definieras och vad syftet med doktriner är? Den andra handlar om vad som är källor och underlag till doktrinutveckling? Den tredje frågeställningen handlar om hur doktrinutveckling faktiskt går till? Den fjärde handlar om hur implementering av doktriner genomförs?

För att svara på frågeställningarna analyserades innehållet i det norska försvarets utvecklingshandbok och andra styrdokument för doktrinutveckling Dessutom genomfördes intervjuer på plats med utvalda tjänstemän med kunskaper om doktrinutveckling och doktrinimplementering. För intervjuerna användes ett tidigare utvecklat frågeformulär i syfte att ge en tydligare bild av de formella processernas användbarhet, styrkor och svagheter.

Resultatet av analysen indikerar att doktrin främst är beprövad erfarenhet som utgör vägledning och ett samordningsverktyg i träning och utbildning som gör att det går lättare att bedriva verksamheten effektivt gemensamt (joint) i operationer.

Den viktigaste källan för doktrinutveckling är ”lessons learned” och politiska inriktningar. Dessutom skall källor sökas brett och både utom och inom den egna organisationen. I Norge betonas numera en brett insamlad feed-back från den egna organisationen som ett underlag för att fastställa revisionsbehov av doktriner. Militärteori eller forskning ges inte någon stark roll som källa för doktriner, utom för vissa grundläggande utgångspunkter. Däremot betonas starkt vikten av gemensamma erfarenheter eller beprövad erfarenhet och det mest centrala inslaget i den norska processen är just hur man säkerställer att man kommer överens om vad som är beprövad erfarenhet.

Norska försvaret har utformat sina doktrinutvecklingsprocesser för att säkerställa auktoritativ doktrin genom delaktighet och ömsesidigt ansvarstagande. Processen för doktrinutveckling innefattar förutom de direkt ansvariga för själva skrivandet ett system av representanter från högre förband och enheter inom försvarsmakten som berörs av doktrinerna. I Norge eftersträvas en livslängd för doktriner på fem år, därefter sker revision hellre än nyutveckling. I Norge väntar man i ca tre år och avsätter normalt 15 månader för revision, denna cykel förefaller dock inte vara helt implementerad. När det gäller implementering av doktrin styrs den inte av någon särskild handbok. Den avdelning som ansvarar för utveckling av en viss doktrin svara normalt även för implementeringen. Färdig doktrin publiceras digitalt på en av den norska försvarsmaktens hemsidor.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2017. p. 23
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Krigsvetenskap
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-8969 (URN)
Projects
FM FoT Militära professionen, delprojekt Doktrin
Note

Rapport i FM FoT Militära professionen, delprojekt Doktrin, Bil 5. FHS skrivelse: Ö568/2016, 2017-12-15.

Available from: 2020-02-03 Created: 2020-02-03 Last updated: 2020-02-04Bibliographically approved
Thunholm, P. & Palmgren, A. (2017). Hur kan doktriner utvecklas och implementeras i Försvarsmakten.
Open this publication in new window or tab >>Hur kan doktriner utvecklas och implementeras i Försvarsmakten
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Doktriner, reglementen och instruktioner av olika slag är viktiga styrmedel för att påverka hur den militära organisationens medlemmar ska förstå sin verklighet, organisationens syfte och hur organisationen vill bedriva sin verksamhet. De återfinns idag på alla hierarkiska ledningsnivåer. Vi har studerat doktrinutvecklingsprocesserna på militärstrategisk-operativ (joint) nivå i USA, Storbritannien, Israel och Norge. Studierna har omfattat såväl analys av processbeskrivande styrdokument som intervjuer med erfarna doktrinutvecklare och implementatörer. Vi använder i rapporten begreppet doktrin som beteckning på de högsta militärstrategiska och försvarsmaktsgemensamma (operativa) publikationerna, på samma sätt som beskrivs i Militärstrategisk doktrin 16.

Huvudfrågeställningarna vi försöker besvara i rapporten är följande: Baserat på tidigare forskning i projektet om olika länders doktrinutvecklingsprocesser, (a) utarbeta förslag på hur en fruktbar doktrinutvecklingsprocess kan se ut samt (b) identifiera fördelaktiga processer för implementering av doktriner främst på joint-nivå.

En rimlig inställning till doktriner att se dem som effekthöjande samordningsverktyg. Även om det inte finns tidlösa eller allmängiltiga regler och principer för krigföring som inte är kontextbundna så betyder inte det att strateger och taktiker ska övergå till ren opportunism och intuition. Handlingar måste kunna rättfärdigas och detta kan ske genom att man inom en militär organisation blir överens om vissa utsagor och uppfattningar om krig och hur krig ska föras. Genom att komma överens i en doktrin om hur vissa saker ska göras så minskar man effekten av osäkerhet och friktioner.

Vi föreslår införande av en doktrinprocess i Försvarsmakten bestående av sex olika huvudaktiviteter: (1) Övergripande ledning, (2) Initiering, (3) Utveckling, (4) Auktorisation, (5) Implementering samt (6) Vidmakthållande. Baserat på våra egna studier av doktrinrelaterad forskning och dagens utvecklingshandböcker för doktrin i de länder vi studerat är vi benägna att tro att dessa sex aktiviteter tillsammans kan utgöra en fungerande doktrinutvecklingsprocess.

Rekommendationen är därför att Försvarsmakten genomför en tydlig institutionalisering av hela sin doktrinprocess i kombination med en fortsatt projektorienterad utveckling av enskilda doktriner. Vårt förslag är att i stort utgå ifrån den organisation av doktrinprocessen på militärstrategisk/operativ nivå som används inom flera västländer och inom NATO. Processen behöver dock anpassas efter svenska förutsättningar. Vi finner att den modell man valt i Norge skulle kunna utgöra modell även för Försvarsmakten. Modellen innebär att ansvar eller huvudmannaskap för olika doktriner fördelas inom HKV. Hela doktrinprocessen bör regleras formellt i en doktrinutvecklingshandbok och här kan exempel hämtas från flera länder.

Publisher
p. 29
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Krigsvetenskap
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-8966 (URN)
Projects
FM FoT Militära professionen, delprojekt Doktrin
Note

Rapport i FM FoT Militära professionen, delprojekt Doktrin, Bil 5. FHS skrivelse: Ö568/2016, 2017-12-15.

Available from: 2020-02-03 Created: 2020-02-03 Last updated: 2020-02-04Bibliographically approved
Thunholm, P. & Widén, J. (2016). Militära doktriner. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS)
Open this publication in new window or tab >>Militära doktriner
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den som studerar krig och krigföring eller försöker lära sig hur militära organisationer och förband bedriver sin verksamhet kommer snart i kontakt med begreppet doktrin. I texten, som är avsett att bli ett kapitel i en lärobok i krigsvetenskap, diskuteras doktrinens roll som verktyg och arbetsmetod inom den militära sfären. Diskussionerna bygger primärt på forskning om doktrin, men även på den beprövade erfarenhet som ackumulerats över tid i försvarsmakter världen över, främst i några av de västländer som haft regelbunden erfarenhet av deltagande i väpnade konflikter. Vidare redogörs övergripande för hur den formella doktrinutvecklingsprocessen ser ut i några av dessa länder, främst i syfte att belysa hur en väl utvecklad och genomtänkt process för doktrinutveckling och doktrinimplementering kan utformas.  Kapitlet består av två delar, där den första diskuterar begreppet doktrin, vad det är och varför en doktrin anses viktig att ha för en militär organisation. Den andra delen handlar om hur doktriner utvecklas och implementeras och vilka erfarenheter man kan dra från sådana utvecklings- och implementeringsprocesser. I detta kapitel, om inget annat sägs, används begreppet ”doktrin” som ett övergripande samlingsbegrepp för den typ av formaliserade styrdokument som i Sverige uppdelas i bl.a. doktriner, reglementen, anvisningar, taktiska procedurer, handböcker, bestämmelser och instruktioner, och som militära myndigheter ger ut i såväl sekretessbelagda som öppna och publicerade texter. Läroboken i sin helhet förväntas publiceras som en antologi på vetenskapligt förlag (Studentlitteratur, Lund) under 2017.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2016. p. 31
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Krigsvetenskap
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-8967 (URN)
Projects
FM FoT Militära professionen, delprojekt Doktrin
Note

Rapport i FM FoT Militära professionen, delprojekt Doktrin, Bilaga 5. FHS skrivelse Ö 388/2015, Underbilaga 5.1, 2016-12-23.

Available from: 2020-02-03 Created: 2020-02-03 Last updated: 2020-02-04Bibliographically approved
Thunholm, P. & Palmgren, A. (2015). Hur operativ doktrin utvecklas: en studie av tre krigserfarna försvarsmakter. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS)
Open this publication in new window or tab >>Hur operativ doktrin utvecklas: en studie av tre krigserfarna försvarsmakter
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten presenterar hur doktrinutveckling och doktrinimplementering formaliserats och går till på operativ (joint) nivå i tre länder som alla relativt regelbundet genomför högintensiva operationer, Storbritannien, USA och Israel. Rapporten avhandlar fyra olika huvudfrågeställningar. Den första handlar om hur doktrin definieras och vad syftet med doktriner är? Den andra handlar om vad som är källor och underlag till doktrinutveckling? Den tredje frågeställningen handlar om hur doktrinutveckling faktiskt går till? Den fjärde handlar om hur implementering av doktriner genomförs?

För att svara på frågeställningarna analyserades innehåll och så jämfördes USA och Storbritanniens utvecklingshandböcker för doktrin. Israel har inte tillgängliggjort sin handbok. Dessutom genomfördes intervjuer på plats med utvalda tjänstemän med kunskaper om doktrinutveckling och/eller doktrinimplementering i vart och ett av de tre länderna. Totalt genomfördes 26 intervjuer. För intervjuerna utvecklades två olika frågeformulär i syfte att ge en tydligare bild av de formella processernas användbarhet, styrkor och svagheter. För att undersöka och jämföra hur respektive lands doktrinutvecklare såg på doktriners syfte, styrkor och svagheter utvecklades även en enkät som besvarades individuellt av de intervjuade.

Resultatet av analysen indikerar att det inte finns stora skillnader mellan UK, Israel och USA när det gäller definition och syfte med joint doktrin. Alla betonar att doktrin skall handla om grundläggande principer som vägleder hur militära förband agerar. Doktrin beskriver hur man agerar med befintliga styrkor och befintlig/beslutad materiel. USAs utvecklingshandbok betonar i högre grad doktrinens effekthöjande syfte genom att doktrinen ska underlätta koordination mellan stridskrafter medan UK mer betonar doktrinens utbildande syfte. Handböckerna, och intervjuerna, är tydliga i budskapet att doktrin inte är lag utan snarare ett samordningsverktyg i träning och utbildning som gör att det går lättare att bedriva verksamheten effektivt gemensamt i operationer.

Den viktigaste källan för doktrinutveckling är ”lessons learned” och politiska inriktningar. Dessutom skall källor sökas brett militärt och civilt och både utom och inom den egna organisationen. USA handbok betonar tydligast en brett insamlad feed-back från den egna organisationen. I ingen av utvecklingshandböckerna ges militärteori eller forskning någon stark roll som källa för doktriner, utom för vissa grundläggande utgångspunkter. Däremot betonas starkt vikten av gemensamma erfarenheter eller beprövad erfarenhet och det mest centrala inslaget i båda ländernas processer är just hur man säkerställer att man kommer överens om vad som är beprövad erfarenhet. Israels doktrin bygger på landets speciella situation med ett utsatt läge och kontinuerlig krigserfarenhet.

Både UK och US har helt uppenbart utformat sina doktrinutvecklingsprocesser för att säkerställa auktoritativ doktrin genom delaktighet och ömsesidigt ansvarstagande. I båda länderna är processerna för joint doktrinutveckling omfattande och personalkrävande och innefattar förutom de direkt ansvariga i respektive lands doktrinutvecklingsavdelningar ett system av representanter från alla högre förband och enheter inom försvarsmakterna som berörs av joint doktrin. I båda länderna har doktrin normalt en livslängd på 5 år, därefter sker revision hellre än nyutveckling.

En skillnad mellan länderna är den tid som avsätts för nyutveckling och revision där USA i princip påbörjar all revision efter två års användning av doktrinen och avsätter upp till tre år för revision, medan man i UK väntar i tre år och avsätter upp till två år för revision. I Israel är organisationen för doktrinutveckling mindre, likaså är tiden för omsättning av doktrin inte regelbunden.

När det gäller implementering av doktrin styrs den inte av någon särskild handbok. Doktrinutvecklingsavdelningarna har inget formellt ansvar för implementering och färdig doktrin publiceras i tryckt form och görs tillgänglig via hemsidor. I USA på Joint Staff J-7 finns ett särskilt ambulerande träningsteam som observerar övningar och skarp verksamhet och som bl a följer upp hur doktriner tillämpas. I UK på DCDC finns en informell process där doktrinutvecklare deltar i undervisningen på försvarshögskolan. En skillnad mellan länderna tycks vara att man i UK lägger större vikt på att öka doktriners läsbarhet genom att undvika förkortningar och jargon och genom att ta fram kompletterande utbildningsmaterial för att underlätta utbildning på och förståelse av doktrin.

I Israel implementeras doktrin bland annat genom officersutbildning, där graden av gemensam utbildning mellan försvarsgrenarna har ökat på senare år. Vidare genomförs sedan några år årliga webbaserade tester för officerare på doktrin och tillämpningen av doktrin. Implementering av doktrin har fått större betydelse i IDF efter det andra kriget i Libanon 2006, då flera problem med doktrin, koncept och förmågan till gemensamma operationer kom på sin spets.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2015. p. 63
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Krigsvetenskap
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-8964 (URN)
Projects
FM FoT Militära professionen, delprojekt Doktrin
Note

Rapport i FM FoT Militära professionen, delprojekt Doktrin, Bilaga 5. FHS skrivelse Ö 645/2014, underbilaga 5.1, 2015-12-15.

Available from: 2020-02-03 Created: 2020-02-03 Last updated: 2020-02-04Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications