Logo: to the web site of the Swedish Defence University

fhs.se
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Ranstorp, Magnus
Publications (10 of 61) Show all publications
Ranstorp, M. & Ahlerup, L. (2023). LVU-kampanjen: Desinformation, konspirationsteorier, och kopplingarna mellan det inhemska och det internationella i relation till informationspåverkan från icke-statliga aktörer. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS)
Open this publication in new window or tab >>LVU-kampanjen: Desinformation, konspirationsteorier, och kopplingarna mellan det inhemska och det internationella i relation till informationspåverkan från icke-statliga aktörer
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Förekomsten av misstro gentemot svenska myndigheter, rättsväsendet, och olika former av kommunal verksamhet – som exempelvis socialtjänsten – är inte något nytt fenomen i en svensk kontext, och har särskilt uppmärksammats i relation till utsatta områden. Frågan om socialtjänstens roll har också exploaterats inom radikalislamistiska miljöer – både nationellt och internationellt. I början av år 2022 uppmärksammades en otillbörlig informations-påverkanskampanj i relation till just den svenska socialtjänsten samt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), som bland annat gjorde gällande att den svenska socialtjänsten kidnappar barn och särskilt riktar in sig på barn med utländskt påbrå och muslimsk trosuppfattning. Flera olika aktörer i Sverige förenades inledningsvis på sociala medier samt genom fysiska demonstrationer, varpå frågan även fick en omfattande internationell dimension. Detta skulle sedermera komma att utvecklas till det som benämnts som den största påverkanskampanj som Sverige någonsin har träffats av. I kölvattnet av kampanjen har det både förekommit hat och hot mot svenska offentliga institutioner och enskilda socialsekreterare, samt uppmaningar till våld och terrorattentat. Vidare har det även påvisats hur aktörer med kopplingar till radikalislamistiska miljöer – inklusive våldsbejakande sådana – har främjat samt bidragit till att sprida sådana narrativ.

Följande studie presenterar en kronologisk redogörelse för den så kallade LVU-kampanjens uppkomst och utveckling, både i Sverige och internationellt, samt kopplingarna mellan dessa dimensioner. Studiens empiriska material består främst av innehåll från öppna sociala medier, med ett särskilt fokus på Twitter, Facebook och YouTube, och baseras bland annat på en daglig genomgång av ett antal framträdande utländska arabisk- och turkiskspråkiga konton – både inför kampanjens uppkomst år 2021 samt under dess massiva utveckling under 2022. Utöver den kronologiska redogörelsen genomförs även en narrativanalys av centrala teman och narrativ som förekommit. Slutligen presenteras även en kvantitativ redogörelse för kampanjens och frågans spridning på sociala medier, baserat på aggregerade data från Svenska Institutet (SI). Studien tar därmed ett helhetsgrepp om olika parallella dimensioner av den så kallade LVU-kampanjen, med ett särskilt fokus på kopplingarna mellan det inhemska och det internationella i relation till informationspåverkan från icke-statliga aktörer.

Studien visar att den otillbörliga informationspåverkanskampanjen inte kan betraktas som ett utpräglat utländskt fenomen, utan att den svenska och den internationella dimensionen inte går att separera. Grunden för LVU-frågans spridning lades i Sverige redan sommaren 2021 i samband med etableringen av den svenska proteströrelsen. Att frågan sedermera fick en så pass omfattande internationell spridning går i sin tur att härleda till ett flertal olika faktorer. En central aspekt är dels den konstanta interaktion som etablerades mellan svenska aktörer samt den mest tongivande aktören i en internationell kontext. Detta i form av Moustafa El-Sharqawy – mer känd under sitt användarnamn Shuoun Islamiya. Denna interaktion inleddes redan under slutet av år 2021, och innan dess att kampanjen och frågan blev viral. El-Sharqawy har därefter kontinuerligt belyst frågan samt ett stort antal konkreta svenska fall, vilka också har använts av tongivande utländska aktörer och mediekanaler.

Att ett flertal utländska individer och organisationer med miljontals följare på sociala medier valt att lyfta och engagera sig i frågan har också utgjort en viktig faktor för kampanjens och frågansspridning och varaktighet. Bland dessa aktörer återfinns bland annat ett flertal religiösa predikanter och paraplyorganisationer, vilket också har gett kampanjen och frågan en avsevärd tyngd och legitimitet. Dessa aktörer har också gemensamt – bland annat genom ett internationellt upprop – formulerat förslag och krav på konkreta åtgärder. Vidare har omfattande och kontinuerlig utländsk medierapportering också gett frågan ytterligare legitimitet samt spridning.

En viktig aspekt att ha i åtanke i relation till LVU-frågans uppkomst och utveckling är också att det har funnits väldigt få motkrafter i förhållande till den desinformation och de narrativ som har främjats och spridits internationellt. Fastän vissa aktörer försökt bemöta den desinformation och de felaktiga påståenden som cirkulerat online så har den enorma mängden av innehåll och desinformation trängt bort flera goda försök att utgöra en positiv motkraft samt att förmedla korrekt information. Flera av de aktörer som ifrågasatt desinformationen har dessutom utsatts för omfattande hat och hot, vilket exempelvis innefattat företrädare för svenska muslimska föreningar och församlingar. I sammanhanget är det viktigt att understryka att svenska muslimska företrädare inte har deltagit i kampanjen, utan istället har tagit avstånd från samt fördömt hat- och desinformationskampanjen.

LVU-frågan och dess dragningskraft har dock inte uppstått i ett vakuum, utan bör snarare ses och förstås i relation till några av de sårbarheter och konfliktytor som finns i det svenska samhället. Detta omfattar dels förekomsten av misstro och bristande tillit gentemot svenska offentliga institutioner och myndighetsutövning, samt dels de inbyggda värderingskrockar som existerar mellan exempelvis kulturella och religiösa förväntningar respektive rättsliga principer i ett demokratiskt samhälle avseende individuella fri- och rättigheter – och särskilt i relation till barns rättigheter. Dessa sårbarheter och konfliktytor har strategiskt exploaterats av ett flertal nationella och internationella aktörer i syfte att främja ett övergripande strategiskt narrativ, samt för att sätta tryck på svensk offentlig förvaltning.

Den så kallade LVU-kampanjen i kombination med koranbränningarna under 2022 och 2023 har skapat ett ny och skarp hotbild i och mot Sverige. Kampanjen och frågan har gått i vågor och har kontinuerligt återupplivats, där den ryska invasionen av Ukraina exempelvis skapade ett betydande avbrott. Det är dock tydligt att frågan aldrig har försvunnit helt, och vi kan därför inte heller förvänta oss att den kommer att försvinna framöver. Istället kommer den troligtvis att fortsätta i olika skepnader samt i varierande intensitet.

För att motstå denna typ av fenomen krävs inte enbart förebyggande åtgärder mot desinformation specifikt, och det räcker inte heller med att enbart förmedla korrekt information. Istället krävs också omfattande förtroendeskapande insatser, vilket bör ske i direkt fysisk kontakt mellan invånare och statliga respektive kommunala instanser. Detta innefattar också ett behov av ökad kunskap och kompetens bland tjänstemän avseende aspekter som kulturella och religiösa normer och värderingar. Detta i syfte att skapa en ökad förståelse för de invånare man möter i sitt vardagliga arbete. Det är därmed viktigt att adressera de underliggande sårbarheter och konfliktytor som existerar i det svenska samhället, och som utgör en grund för att denna typ av kampanjer tillåts att få fäste. Att enbart arbeta mot desinformation men inte ägna resurser åt det långsiktiga förebyggande och förtroendeskapande arbetet skulle annars utgöra ett illustrativt exempel på där man enbart fokuserar på symptomen, snarare än de underliggande orsakerna till samtidens existerande hot och utmaningar. Här krävs koordinerade insatser från svenska myndigheter och kommuner på en helt annan nivå än vad som sker idag.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2023. p. 216
National Category
Political Science
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-11536 (URN)978-91-88975-28-7 (ISBN)
Projects
Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)
Funder
Swedish Psychological Defence Agency
Available from: 2023-05-17 Created: 2023-05-17 Last updated: 2023-05-17Bibliographically approved
Ranstorp, M., Ahlerup, L. & Ahlin, F. (Eds.). (2022). Salafi-Jihadism and Digital Media: The Nordic and International Context. London: Routledge
Open this publication in new window or tab >>Salafi-Jihadism and Digital Media: The Nordic and International Context
2022 (English)Collection (editor) (Refereed)
Abstract [en]

This book explores the online strategies and presence of Salafi-Jihadi actors in the Nordic as well as the international context.

Global Salafi-jihadism has been at the epicentre of international focus during the past decade. This book explores how the Swedish and other Nordic Salafi-jihadist sympathisers have used social digital media to radicalise, recruit, and propagate followers in relation to foreign terrorist fighters (FTFs) and online communities. The chapters in this volume unpack different perspectives of Salafi-jihadi communications strategies, as well as how the international Salafi-jihadi community has constantly reconfigured and adapted to changing security conditions. The case studies of the Nordics constitute a microcosm of wider Salafi-jihadi narratives in relation to the rise and fall of the Islamic State’s so-called ‘digital caliphate’.

This book will be of much interest to students of terrorism studies, counter-extremism and counter-terrorism, social media and security studies.

Place, publisher, year, edition, pages
London: Routledge, 2022
Series
Political violence
National Category
Political Science
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-10987 (URN)9781032198842 (ISBN)9781003261315 (ISBN)
Funder
Swedish Civil Contingencies AgencySwedish Psychological Defence Agency
Available from: 2022-07-08 Created: 2022-07-08 Last updated: 2022-07-08Bibliographically approved
(2022). Salafism och salafistisk jihadism 2.0: Påverkan mot och utmaningar för det svenska demokratiska samhället. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS)
Open this publication in new window or tab >>Salafism och salafistisk jihadism 2.0: Påverkan mot och utmaningar för det svenska demokratiska samhället
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2022. p. 180
National Category
Political Science
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-10806 (URN)978-91-88975-19-5 (ISBN)
Funder
Swedish Civil Contingencies AgencySwedish Psychological Defence Agency
Available from: 2022-05-06 Created: 2022-05-06 Last updated: 2022-05-09Bibliographically approved
Ahlerup, L. & Ranstorp, M. (2022). Webbpoliser, gaming och kontranarrativ: Digitalt förebyggande arbete mot extremism och våldsbejakande extremism. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS)
Open this publication in new window or tab >>Webbpoliser, gaming och kontranarrativ: Digitalt förebyggande arbete mot extremism och våldsbejakande extremism
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I takt med att internet, iPhones och smartphones har kommit att bli en integrerad del av många människors vardag har även betydelsen av den digitala arenan ökat bland de våldsbejakande extremistiska miljöerna. I Sverige har det under de senaste åren genomförts ett flertal viktiga studier i relation till extremism och den digitala arenan. Det saknas emellertid studier som mer specifikt fokuserar på hur den digitala arenan kan integreras i samt stärka det förebyggande arbetet mot extremism och våldsbejakande extremism – vilket utgör denna studies fokusområde. Genom att beskriva och diskutera femton exempel på metoder som används inom en svensk samt en europeisk kontext belyser studien hur digitala verktyg potentiellt kan appliceras och integreras i det lokala och nationella förebyggande arbetet mot extremism och våldsbejakande extremism. Utöver detta beskrivs och analyseras potentiella fördelar samt utmaningar med användningen av den digitala arenan i förhållande till just förebyggande arbete, vilket även innefattar en diskussion kring olika metoder och verktygs effektivitet.

Studien påvisar bland annat att det finns oändliga möjligheter att använda sig av den digitala arenan i förhållande till förebyggande arbete, samt att integreringen av den digitala arenan är ytterst centralt för att på ett effektivt sätt kunna förebygga och motverka just extremism och våldsbejakande extremism. Detta då en stor del av extremistiska aktörers aktiviteter i dagsläget sker just online, samt då det är tydligt att online- och offlinedimensionen inte kan separeras funktionellt. Det konstateras dock att flera av de befintliga initiativ som studeras främst tenderar att existera som isolerade företeelser, snarare än att exempelvis utgöra en del av en omfattande nationell handlingsplan samt strategi i relation till det förebyggande arbetet mot extremism och våldsbejakande extremism. Trots att det alltså existerar ett flertal intressanta projekt och initiativ med potential att eventuellt kunna integreras och användas i större utsträckning är det i dagsläget både spretigt och fragmenterat – både nationellt och internationellt.

Det konstateras även att det finns goda men isolerade exempel i Sverige på hur den digitala arenan kan integreras i det förebyggande arbetet, men att det samtidigt föreligger en generell avsaknad av projekt som på ett strategiskt och holistiskt sätt använder sig av just den digitala sfären. Vidare befinner sig existerande projekt fortfarande i ett tidigt skede. Svenska myndigheter bör således generellt fundera på hur man kan integrera den digitala arenan samt etablera en mer dynamisk onlinenärvaro i sitt dagliga arbete. I dagsläget är det exempelvis väldigt få myndigheter som erbjuder möjligheten till en digital dynamisk interaktion mellan myndigheter och medborgare. I framtiden kommer det dock att vara oundvikligt med en fördjupad digitaliseringsprocess.

Studien påvisar även att ett flertal av de projekt som beskrivs har uppvisat olika former av framgångar – och att flera av dessa initiativ därmed skapar potentiell inspiration för lanseringen av liknande initiativ i Sverige. Det konstateras dock att det inte går att isolera ett eller ett fåtal verktyg som kan bedömas utgöra de mest optimala för att arbeta förebyggande online. Istället kan olika former av verktyg bidra med olika aspekter. Därför krävs det också en palett av olika initiativ – med olika funktioner och fokusområden. I vissa fall bör även dessa initiativ integreras i en omfattande handlingsplan och strategi.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2022. p. 120
National Category
Political Science
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-11198 (URN)978-91-88975-22-5 (ISBN)
Projects
Center mot våldsbejakande extremism (CVE)
Available from: 2022-12-12 Created: 2022-12-12 Last updated: 2022-12-12Bibliographically approved
Ranstorp, M., Ahlin, F., Ahlerup, L. & Normark, M. (2021). Gränslös extremism: En studie om transnationella kopplingar till svenska radikala miljöer. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS)
Open this publication in new window or tab >>Gränslös extremism: En studie om transnationella kopplingar till svenska radikala miljöer
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2021. p. 142
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Research subject
Statsvetenskap med inriktning mot strategi och säkerhetspolitik
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-10283 (URN)978-91-88975-11-9 (ISBN)
Available from: 2021-09-08 Created: 2021-09-08 Last updated: 2022-01-28Bibliographically approved
Ranstorp, M. (2020). Extremist Offender Management i Danmark. In: Extremist Offender Management i Europa: Landsrapporter (pp. 15-20). London: International Centre for the Study of Radicalisation (ICSR)
Open this publication in new window or tab >>Extremist Offender Management i Danmark
2020 (English)In: Extremist Offender Management i Europa: Landsrapporter, London: International Centre for the Study of Radicalisation (ICSR) , 2020, p. 15-20Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
London: International Centre for the Study of Radicalisation (ICSR), 2020
National Category
Political Science
Research subject
Statsvetenskap med inriktning mot strategi och säkerhetspolitik
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-9684 (URN)
Available from: 2021-02-01 Created: 2021-02-01 Last updated: 2021-06-17Bibliographically approved
Ranstorp, M. (2020). Extremist Offender Management in Sweden. In: Extremist Offender Management in Europe: Country Reports (pp. 87-96). London: International Centre for the Study of Radicalisation (ICSR)
Open this publication in new window or tab >>Extremist Offender Management in Sweden
2020 (English)In: Extremist Offender Management in Europe: Country Reports, London: International Centre for the Study of Radicalisation (ICSR) , 2020, p. 87-96Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
London: International Centre for the Study of Radicalisation (ICSR), 2020
National Category
Political Science
Research subject
Statsvetenskap med inriktning mot strategi och säkerhetspolitik
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-9685 (URN)
Available from: 2021-02-01 Created: 2021-02-01 Last updated: 2021-06-17Bibliographically approved
Fielitz, M., Hyllengren, P., Lodenius, A.-L., Lööw, H., Mellander, E., Mulhall, J., . . . Sivenbring, J. (2020). Från Nordiska motståndsrörelsen till alternativhögern: En studie om den svenska radikalnationalistiska miljön. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS)
Open this publication in new window or tab >>Från Nordiska motståndsrörelsen till alternativhögern: En studie om den svenska radikalnationalistiska miljön
Show others...
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2020. p. 485
National Category
Political Science
Research subject
Statsvetenskap med inriktning mot strategi och säkerhetspolitik
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-9387 (URN)978-91-88975-01-0 (ISBN)
Available from: 2020-08-27 Created: 2020-08-27 Last updated: 2021-11-08Bibliographically approved
Winter, C., Neumann, P., Meleagrou-Hitchens, A., Ranstorp, M., Vidino, L. & Fürst, J. (2020). Online Extremism: Research Trends in Internet Activism, Radicalization, and Counter-Strategies. International Journal of Conflict and Violence, 14(2), 1-20
Open this publication in new window or tab >>Online Extremism: Research Trends in Internet Activism, Radicalization, and Counter-Strategies
Show others...
2020 (English)In: International Journal of Conflict and Violence, E-ISSN 1864-1385, Vol. 14, no 2, p. 1-20Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article reviews the academic literature on how and for what purposes violent extremists use the Internet, at both an individual and organizational level. After defining key concepts like extremism, cyber-terrorism and online radicalization, it provides an overview of the virtual extremist landscape, tracking its evolution from static websites and password-protected forums to mainstream social media and encrypted messaging apps. The reasons why violent extremist organizations use online tools are identified and evaluated, touching on propaganda, recruitment, logistics, funding, and hacking. After this, the article turns to the ways violent extremist individuals use the Internet, discussing its role as a facilitator for socialization and learning. The review concludes by considering the emergent literature on how violent extremism is being countered online, touching on both defensive and offensive measures.

Keywords
radicalization, deradicalization, Internet, extremism, online extremism
National Category
Political Science
Research subject
Statsvetenskap med inriktning mot strategi och säkerhetspolitik
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-9683 (URN)10.4119/ijcv-3809 (DOI)
Available from: 2021-02-01 Created: 2021-02-01 Last updated: 2023-10-04Bibliographically approved
Ranstorp, M., Ahlin, F., Hyllengren, P. & Normark, M. (2019). Between Salafism and Salafi-Jihadism: Influence and Challenges for Swedish Society. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS)
Open this publication in new window or tab >>Between Salafism and Salafi-Jihadism: Influence and Challenges for Swedish Society
2019 (English)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [en]

This study examines the influence from salafi and salafi-jihadist milieus inSweden and the interactions between these different forms. This executivesummary focuses on the evolution of salafi-jihadis milieus in Sweden andsurrounding salafi elements; messages from these milieus; their methods forinfluence and the impact on local communities in Sweden.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2019. p. 50
Keywords
salafism, jihadism
National Category
Political Science
Research subject
Statsvetenskap med inriktning mot strategi och säkerhetspolitik; Ledarskap under påfrestande förhållanden
Identifiers
urn:nbn:se:fhs:diva-8534 (URN)978-91-86137-90-8 (ISBN)
Available from: 2019-05-06 Created: 2019-05-06 Last updated: 2020-01-23Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications