Logo: to the web site of the Swedish Defence University

This article examines the evolving nature of antagonistic threats in the context of intelligence and security services, with a focus on small and medium-sized countries. It explores the impact of hybrid threats and non-linear warfare in an increasingly blurred security landscape between war and peace. The study aims to understand the emerging dynamics of the grey zone and the new challenges these evolving threats pose to intelligence and security services. The article adopts a qualitative methodology, drawing on global examples and including the strategic use of hybrid warfare by both state and non-state actors. In addition, the study examines technological advancements, particularly in artificial intelligence (AI) and machine learning (ML), to assess their role in shaping modern threats. The article argues that modern antagonistic threats differ from traditional ones in both intensity and complexity. Hybrid threats operate across multiple domains, blending military and non-military tactics while exploiting societal vulnerabilities. The article highlights the growing importance of AI and ML in both offensive and defensive strategies as well as the challenges posed by rapid technological advancements beyond state control. The article concludes that intelligence and security services must adapt to these multi-dimensional threats by embracing flexible integrated strategies. Enhanced international collaboration, advanced technological integration, and a focus on resilience will be the key to countering hybrid threats. The findings underscore the need for intelligence services to operate beyond traditional boundaries to effectively manage the complexities of future security environments.

A specific set of challenges facing the intelligence community in a contemporary environment is characterized by composite and dynamic hybrid threats. An understanding of the reciprocal interaction is required between the intelligence actors responsible for intelligence analysis and dissemination, and key societal actors responsible for crafting responses to hybrid threats and building societal resilience. Three processes are identified as critical for the intelligence community’s ability to proactively counter hybrid threats: intelligence analysis; aggregation and communication of intelligence; and reception and absorption of intelligence among key societal actors. The interconnections between these areas are visualized in the Intelligence Analysis Interaction Model, intending to provide a framework for understanding the dynamics of hybrid threats and their evolution over time, and the intelligence community’s interactive engagement with societal actors aiming to counter hybrid threats and build resilience. The framework contributes to improved tools for identifying and analyzing the nexus between threats and vulnerabilities, building resilience, and devising whole-of-society responses to hybrid threats.

The need to develop resilience and psychological defence in the face of different forms of hybrid threats and malign foreign influence and interference is greater than ever. In this light, it has become increasingly obvious that a country’s resilience and psychological defence capabilities must cover a broad spectrum of conflicts, including severe crises and war. This paper takes these complex and multifaceted types of threats as a point of departure in its attempt to outline an analytical framework for countering hybrid threats and foreign influence and interference. The ambition is then to operationalise this framework into a practical guide that can be used for identifying and analysing hybrid threats and foreign influence against democracies and their national interests. 

To be able to build resilience and psychological defence, a shared analytical framework is needed, which provides a broader and more inclusive nation-state perspective than existing frameworks. The framework outlined in this paper is intended to be a starting point for analysis, usable for government and non-government actors alike. It aims to serve as a platform for addressing different dimensions of hybrid threats and malign foreign influence and interference. It also provides tools for comparing and analysing the dimensions within and across cases. The formation of responses to foreign interference should be seen as a process consisting of three distinct phases: 1) assessing situational awareness; 2) addressing defence and countermeasures; and 3) evaluating the state’s system for countering foreign interference. 

This framework serves as the basis for the development of a practical analytical guidebook that is built to be modular, where one can pick and choose depending on own needs and questions asked. It is also developed to be suitable for both more structured analysis as well as less structured qualitative analysis. The guidebook is simplified into an analytical template that can be used as a readily available checklist for users.

This article takes a particular interest in the dynamics between information flows, continuous ongoing assessments, intelligence dissemination, and forward-looking operational advice. The point of departure is the tension between balancing quality (in the sense of in-depth processing of large amounts of information) and speed (meeting requirements of timeliness) in current intelligence assessments. The article takes an explorative approach to practices in current intelligence, utilizing qualitative interview data combined with open source material.

Den internationella säkerhetsmiljön har under de senaste åren utvecklats till envolatil och allt större gråzon mellan krig och fred. Säkerhetsutmaningar ochantagonistiska hot som härrör från olika typer av hybridhot och icke-linjär krigföringbefinner sig idag högt upp på säkerhetsagendan inte bara i Sverige utan över helavärlden. Med tiden har gråzonen mellan fred och krig vuxit avsevärt, vilketunderstryker nödvändigheten av att förstå dynamiken hos gråzonen, aktivahybridhot, samt icke-linjär krigföring.

USA:s och Europas samlade militära resurser är fortfarande kraftigt överlägsnaRysslands, och än så länge även Kinas. Detta har varit en drivkraft för dessa och andraaktörer att utveckla och kombinera andra, mindre resurskrävande sätt att konkurrerapå den globala arenan. Icke-linjär krigföring och hybridhot är vanliga strategier hosmånga aktörer, bland annat Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea, samt vissaickestatliga aktörer, främst IS och Hizbollah. 

Rysslands agerande i Ukraina före invasionen 24 februari 2022 har manifesteratdetta paradigm genom att vara ett bra exempel på problemet med att tänka på krigoch fred som binära kategorier. Hur hanterar ett land eller en grupp länder hot ochaggression i det här gråområdet, till exempel "små gröna män" som visas i uniformmen utan nationell beteckning och vägrar att berätta var de kommer ifrån? Ellervalpåverkande operationer eller cyberattacker?Iran är ett tydligt exempel på hur strategier med inslag av hybridhot ochhybridkrigföring blir lösningen när det upplevs som nödvändigt att utmana västsmilitära övertag. Eftersom USA uppfattas som ett hot mot Irans existens har landetutformat en strategi som bygger på gerillakrigföring, mestadels via ombud ochutanför Iran.

Ett annat exempel återfinns i Spanien där en sammanhållen ryskinformationskampanj riktade in sig på att blåsa upp och öka de nationellamotsättningarna kring det katalanska valet. Detta är ett uppenbart och väldokumenterat exempel på hur en aktör använder sig av olika former av hybridhot ochhybridkrigföring för att exploatera ett lands existerande sårbarheter.Detta innebär förstås inte att väst inte kan kombinera olika politiska medel på ettsätt som kan beskrivas som icke-linjär krigföring eller hybridhot. Debatten har sinabrister och oklarheter, men den utmanar västs binära synsätt på krig och fred liksompå konventionell och okonventionell krigföring. Därför har den bidragit till en bättrehelhetsförståelse av hur en motståndare på ett innovativt sätt kan kombinera olikaverktyg för att utnyttja västliga samhällens specifika sårbarheter och kringgå derasbefintliga försvarsstrukturer. Detta har i sin tur ökat västvärldens förmåga att hanteraantagonistiska hot.

På vilket sätt skiljer sig dessa från traditionella hot? Det tjugoförsta århundradetshot skiljer sig från traditionella hot och krigföring mer i intensitet och grad än i sinnatur. Undantaget är det virtuella och digitala området där både många nya verktyghar skapats samt startkostnaden för att använda dem har sjunkit (t.ex. UAV:er ochövervakningskameror). De nya hoten kommer ofta från motståndare ellerantagonister som syftar till att uppnå resultat utan krig, genom att t.ex. störa,undergräva eller skada målets politiska system och sammanhållning genom enkombination av våld, kontroll, subversion, manipulation och spridning av (felaktig)information.2 Dessa hot riktar sig mot motståndarens samhällen, inte påkombattanter.3

Hybridhot och icke-linjär krigföring innebär samtidigt att det finns en rad möjligakontradiktoriska medel, från hot om krig till propaganda och allt däremellan. Deinnehåller därför flera makt- och påverkansinstrument, men med tonvikten lagd på hot, icke-militära såväl som militära, som opererar i gråzonen under tröskeln föröppet krig. Dessa former av hot och krigföring tillåter inte en entydig åtskillnadmellan olika former av aktörer, vare sig de är statliga eller icke-statliga; soldater ellercivila; organiserat våld, terror, kriminalitet eller krig i traditionell mening. Oavsettvilken aktör hotet härrör från har det blivit vanligt att sådana aktörer kombinerar ochskräddarsyr en blandning av konventionella och oregelbundna medel för att uppnåmaximal effekt.

Mot bakgrund av en breddad och allt mer komplex hotbild mot Sverige och en ambition att stärka den svenska totalförsvarsförmågan har regeringen och Regeringskansliet på senare år skjutit till nya medel och försvarsanslag till det militära och civila försvaret, inklusive den militära Säkerhetstjänsten. De har även tagit fram ett antal nya lagar och regler som på olika sätt syftar till att vägleda säkerhetstjänstens verksamhet och stärka landets motståndskraft mot olika säkerhetshot inom ramen för totalförsvaret.

Denna antologi har till uppgift att utifrån olika perspektiv analysera hur moderna hotbilder, ny teknik, lagstiftning, natomedlemskap och krav på samverkan med andra myndigheter och företag kommer påverka den militära säkerhetstjänstens och säkerhetsunderrättelsetjänstens verksamhet i framtiden. Antologin är skriven av några av Sveriges ledande experter på området i syfte att beskriva de utmaningar som den militära säkerhetstjänsten och säkerhetsunderrättelsetjänsten står inför samtidigt som totalförsvaret och krisberedskapen i Sverige återuppbyggs.

Några av de frågor som ställs i antologin är hur och i vilken utsträckning det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde, ny säkerhetsskyddslagstiftning, ambitionen att stärka det svenska totalförsvaret och Sveriges medlemskap i Nato kommer leda till att säkerhetstjänstens arbetsuppgifter förändras i framtiden? Slutsatserna från denna antologi är säkerhetstjänsten och säkerhetsunderrättelsetjänsterna i Sverige står inför ett paradigmskifte där det kommer vara nödvändigt att modernisera organisationen och implementera ny teknik för att anpassa sig till den digitala eran. Även vikten av intensifierad internationell samverkan kommer spela stor roll för säkerhetstjänstens möjligheter att bedriva ett effektivt arbete på nationell nivå i framtiden. Det multilaterala samarbetet är här för att stanna även om det är svårt och bygger på förtroenden mellan stater som inte alltid finns.

Denna guide presenterar en modell som integrerar lärandemål med praktiska läraktiviteter och praktisk examination i utbildningen av kadetter och officerare inom ramen för högskoleutbildning. Syftet är att visa hur man kan uppnå konstruktiv länkning i praktiken vid examination av praktiska moment i utbildningen av kadetter och officerare, utan att äventyra de krav på rättssäkerhet som högskoleexamination ställer, samtidigt som utbildningsmål, pedagogiska aktiviteter och utvärderingsmetoder sammankopplas. Därigenom kan praktisk examination av praktiska moment skräddarsys för de militära yrkenas dynamiska och praktiska karaktär.

This open access anthology takes a holistic approach to how Russia carries out hybrid warfare against its neighbouring countries - states at the intersection between the East and West.The book addresses the vulnerabilities of these countries to Russian influence and hybrid warfare tactics, as well as their responses to this security challenge. It includes a close examination of local developments in states such as Ukraine, Belarus, Finland, Armenia, Serbia and many others, analysing specific scenarios and practices, and draws on these observations to develop the current conceptual understanding of hybrid warfare as a phenomenon. Scholarship frequently focuses only on Russia and treats countries subjected to Russian hybrid measures as passive victims, thus providing an overly schematic picture of Russian behaviour. This book instead treats these states as actors in their own right, assessing their potential to address and counter the specific security problems arising from their geographic and political position.

The ebook editions of this book are available open access under a CC BY-NC-ND 4.0 licence on bloomsburycollections.com.