Logo: to the web site of the Swedish Defence University

This article examines different orientations to planning in the context of the post-redundancy transition of workers in the Swedish steel industry. The aim of the article is to extend our understanding of the role of planning in careers transitions. Drawing on careers transitions theories, the article explores the qualitative experience of the journey between a redundancy event and the employment situation several years later. Within the careers literature planning is regarded as important to transitions, yet there is a tendency to present planning as an ongoing and lifelong process. By going beyond the prevalent focus within the career literature on managerial, professional or creative industries workers, the article raises the question of whether highly agential, ongoing, lifelong approaches to planning apply to everyone. Data are based on working-life biographical interviews conducted several years after redundancy. The findings show that although some participants resembled assumptions within the careers literature, there are key variations relating to ongoing planning, reflecting differences in the expectations of agency and perceptions of structural constraint. The analysis identifies three orientations to planning – strategic, episodic and truncated – and explores these in relation to both post-redundancy transition outcomes and, crucially, the experience of the transition journey.

Baserat på trettiotre djupintervjuer med undersköterskor, sjuksköterskor och läkare analyseras betydelsen av smittspridningen av sars-coronavirus-2 för arbete inom vård- och omsorgssektorn i Sverige. Resultaten visar att arbetssituationen upplevs som i grunden förändrad vilket inkluderar relationer till patienter (hygien, vårdplanering), anhöriga (kontakt) och kollegor emellan (personalplanering, kommunikation). Samtidigt beskrivs arbetet fortgå som vanligt i relation till patienter (hygien, nära vård, medicinering). Utifrån en diskussion kring betydelsen arbetsintensifiering och flexibilitet bidrar analysen till en förståelse för dynamiken mellan kontinuitet och förändring på mikronivå, i det vardagliga, praktiska arbetet för personal inom vård och omsorgssektorn i Sverige.

This article explores how women in top leader positions navigate between the two contradictory cultures of masculinity and femininity and, in particular, if and how these positionings and negotiations develop over time. Drawing on working-life biographical interviews with women on the top of organizational hierarchies within the crisis management systems in the Nordic countries, the article illustrates women top leaders relating to norms of masculinity and femininity, demonstrating how these have shaped their roles as top leaders, and how these have shifted along their careers. It shows how, in the beginning of their careers, women in organizations marked by cultures of masculinity conform to these gendered norms, while in their roles as top leaders, they do gender differently and assume roles as change agents. The findings suggest that processes of navigation between organizational cultures of masculinity and societal cultures of femininity can be better understood when individual experiences are situated within their gendered social and cultural expectations.

Experienced collectively, disasters are also remembered collectively. Constituting a social glue among affected communities, disaster memories are essential for recovery processes. Focusing on teachers, who became frontline disaster workers, this paper explores how disasters are experienced and managed by a professional group lacking emergency management training. The study draws on in-depth interviews with school teachers about their memories of a forest fire in Sweden in 2014. As residents in, or close by, a small, rural community close to the fire, the teachers experienced the fire both as professionals and as citizens in their roles as family members and neighbours. The paper explores the role of kinship and vicinity of community reflecting the concepts of Therapeutic community and Gemeinschaft to provide a more substantial understanding of the social structures of a small, rural community without previous experiences of a disaster. The second theoretical focus and consequential contribution of the study lies within the teacher's recollections of professionalism, and how such interlinked norms and values remained intact through the disaster. In addition to convergence concerning professional ideals in the teacher collective, there was divergence in the teachers' memories of their performance and how others valued them, outlining how the social context and organizational support structures have tangible impacts on individuals' memories. Findings enable further systematic exploration of post-disaster social structures, training and organizational support, as well as the role of professional ideals, in disaster recovery processes.

Detta kapitel undersöker en aspekt av etik som militära praktiker ställs inför bland annat i samband med internationella insatser, men även vid nationellt försvar. Kapitlet öppnar upp för reflektion kring frågor som: Har olika kulturer olika moraliska sanningar? Begrepp som universalism och kulturrelativism har presenterats och använts för att stimulera reflektion kring följande frågor: Kan jag ha mer rätt att med våld försvara mina värderingar än vad motståndaren har? Kan jag som svensk militär acceptera andras kulturella seder och bruk som tycks bryta mot svenska normer? Kapitlet är avsett som komplement till mer teoretiskt informerad litteratur och mer praktiskt orienterade texter om kultur och etik. Fokus är främst fredsbevarande insatser och mötet med lokalbefolkningen.

Föreställningar om kön och könsroller har förändrats på den svenska arbetsmarknaden, i exempelvis krishanteringssystemet och i familjestrukturer. Även krishändelser kan påverka sociala relationer såsom könsroller. Här är det intressant att undersöka grundskole- och förskolelärares erfarenheter. De tillhör en yrkesgrupp med en central roll i en mängd olika samhällsfunktioner, och som ofta uppfattas som ”kvinnlig”, och vilka föreställningar om kön som återspeglas i deras berättelser. Kapitlet visar att de intervjuade kvinnorna uppfattar och värderar de gärningar och arbetsuppgifter de utför som självklarheter, vilket får till konsekvens att de osynliggörs, även av dem själva.

Artikeln problematiserar läraryrkets koppling till säkerhets- och krishanteringsfältet samt hur denna kan förväntas inverka på lärarnas arbetsmiljö. Baserad på litteraturstudier med fokus på yrkesgruppen lärares närmande till fältet säkerhet och krishantering, mynnar analysen ut i två potentiella utmaningar a) arbetsmiljöproblem relaterade till den nya lärarrollen och b) genusaspekter som uppstår vid kopplingen till säkerhets- och krishanteringsfältet. Lärarnas arbetsmiljö utmanas med anledning av nya krav att hantera kriser och agera som säkerhetsaktörer. Yrkesgruppen kan ställas inför nya uppgifter som traditionellt sett har hanterats av räddningstjänst och polis. I denna kontext aktualiseras föreställningar om genus kopplade till dessa tidigare separata yrkesgrupper. Kvinnodominerade yrkesgrupper riskerar här att underordnas. Kommunal resursallokering har hittills exkluderat lärare som kris- och säkerhetsaktörer vilket riskerar förstärka arbetsmiljöproblemen.

This article problematizes the relationship between teachers as an occupational group and the security- and crisis management field, and argue that this relationship can be expected to influence the former’s working environment. Drawing on a literature study, the analysis finds two major potential challenges: a) work environment problems related to the new teacher’s role and b) gender aspects highlighted through this connection. This occupational group may be faced with new tasks that have traditionally been managed by rescue services or police. In this context notions of gender are actualized. Female dominated occupational groups risk being subordinated. Municipal resource allocation processes has so far excluded teachers in relation to security and crisis-management tasks, which can increase problems in relation to work environment.