Logotyp: till Försvarshögskolans hemsida

More than three decades since the fall of the Soviet Union, several conflicts over territory and political influence in Eastern Europe persist. This volume gathers new empirical and conceptual perspectives on the situation regarding security and human rights in the EU's eastern neighborhood. The first part of this volume consists of five articles, detailing the origins and recent developments in the conflict areas of Donbas (Ukraine), Transnistria (Moldova), Abkhazia and South Ossetia (Georgia), and Nagorno-Karabakh (Armenia and Azerbaijan). The second part provides a comparative perspective, focusing on the implications of protracted conflicts for European security, the OSCE, and international law. The articles analyze the regional context, explain the role of regional powers such as Russia, Turkey, and the EU, and provide clear policy recommendations regarding conflict resolution and accountability.

Svenska myndigheters hantering av Covid-19 har väckt uppmärksamhet, för att inte säga uppståndelse, på många håll. De missförstånd som ofrånkomligen uppstår när en situation i ett visst land ska analyseras av utomstående har inte blivit mindre av de konstitutionella och administrativa särdrag som präglar Sverige och som kan framstå som egendomliga i andra länder. I denna artikel presenterar vi några av de rättsliga åtgärder som vidtagits av lagstiftare, regering och myndigheter under pandemin och sätter dem i ett konstitutionellt och förvaltningskulturellt sammanhang. Artikeln inleds med en genomgång och analys av vissa ingripande rättsliga åtgärder av klassisk smittskyddskaraktär, exempelvis förbud mot folksamlingar, stängning av skolor och andra verksamheter och liknande. Däremot tar vi inte upp åtgärder av stödjande karaktär, exempelvis olika former av ekonomiskt stöd såsom permitteringsstöd, anstånd med skatter och dylikt. Efter detta går vi igenom vissa grundläggande skillnader mellan regelverken för totalförsvar och krisberedskap och beskriver krisberedskapssystemet något mer i detalj. Slutligen betraktar vi Covid-19 ur systemperspektivet och drar slutsatser inför framtiden.

Contemporary disputes between states contain elements of psychological and information operations, intelligence operations and cyber operations as well as methods for physical use of force. Cyber operations may use, or contribute to, all of these different techniques and methods combined and can be focused on intelligence gathering, preparation of networks for future attacks, sabotage or on preventing access to information. States are also not alone as actors in cyberspace, non-state actors are continuously updating and reinforcing their abilities and capabilities and the dividing line between cyber operations that are a crime conducted by a non-state criminal and operations conducted by states have become increasingly blurred.

International law, and Swedish domestic law, is built up around two foundational paradigms for peace and war. The paradigms are founded on the concepts of statehood, sovereignty and security. Situations, especially threats to states, are to be sorted into either the paradigm for peace or the paradigm for war and are through the division into paradigms also regulated by separate legal frameworks. There is in law no acknowledged state in between.

This thesis explores the virtual borderlines of the paradigms for peace and war. It suggests that cyber operations is one development challenging the paradigms for peace and war. It further suggests that states are beginning to form their responses to cyber operations. States are defining cyberspace in terms of territory and sovereignty and they play on thresholds for breaches of sovereignty, interventions and use of force. They in essence structure and argue for a legal space in between the paradigms for peace and war.

The thesis also takes the findings from research conducted on international law and views the findings from a Swedish domestic law perspective. Sweden adheres to a strict division of threats and situations into paradigms for peace and war. There is no state of emergency in Swedish constitutional law, the paradigm for peace is applied fully until a situation is defined as war or danger of war. The question for law is how to make this bipolar system function where threats cannot be sorted into either peace or war anymore.

Rapporten ”Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige” ges ut årligen av Centrum för Totalförsvar och Samhällets Säkerhet (CTSS). Sedan 2018 har rapporten även inkluderat en fördjupande bilaga om rättsliga förutsättningar. Bilagan skapas i nära samarbete mellan CTSS och Centrum för operativ juridik och folkrätt som också finns på Försvarshögskolan. Bilagan har glädjande nog blivit efterfrågad av många och därför väljer vi nu att publicera den även i en pdf-version för enklare spridning. 

Rapporten tar upp begrepp och termer ur juridiskt perspektiv och går igenom samhällets omställning från fred till krig - den administrativa beredskapen. 

Denna rapport beskriver utvecklingen av totalförsvaret och framväxten av området samhällsskydd och beredskap. Den ska ge en övergripande bild av hur det ser ut idag på lokal, regional och nationell nivå inom krisberedskap och totalförsvar. Det bör nämnas att rapporten främst fokuserar på utvecklingen av och förändringar i den civila delen i totalförsvaret samt på samhällsskydd och beredskap.

Syftet är att ge läsaren en förståelse för dagens krisberedskap och totalförsvar. För att få en uppfattning för varför vi befinner oss där vi är idag, är det av vikt att ha med sig en bild av historiska händelser, förändrade hotbilder och av de beslut (och ickebeslut) som fattats.

Författarna vill betona att rapporten ingalunda ger en komplett bild av krisberedskap eller totalförsvar, utan är tänkt att skapa intresse, kunskap och förståelse på ett övergripande plan.

Rapporten ska främst ses som ett stöd för högskolestudenter, beslutsfattare och handläggare genom att ge en översiktlig beskrivning över de system och funktioner som utgör svensk krisberedskap och totalförsvar. Rapporten kan läsas i sin helhet, men kan också användas som ett slags uppslagsverk för den läsare som är intresserad av en särskild tidsperiod, händelse eller ett beslut.