Logotyp: till Försvarshögskolans hemsida

fhs.se
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Kuylenstierna, Jan
Publikationer (10 of 41) Visa alla publikationer
Rydmark, J., Kuylenstierna, J. & Tehler, H. (2021). Communicating uncertainty in risk descriptions: the consequences of presenting imprecise probabilities in time critical decision-making situations. Journal of Risk Research, 24(5), 629-644
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Communicating uncertainty in risk descriptions: the consequences of presenting imprecise probabilities in time critical decision-making situations
2021 (Engelska)Ingår i: Journal of Risk Research, ISSN 1366-9877, E-ISSN 1466-4461, Vol. 24, nr 5, s. 629-644Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

One important question concerning a risk description is to what extentit should contain information about the uncertainty surrounding an estimatedprobability for an event, for example, by using some form ofprobability range. Presenting a point estimate together with a rangecan inform the decision-maker about both the best judgement as wellas the strength of knowledge regarding the probability in question, sothat the decision-maker can take this information into considerationwhen making decisions. However, communicating uncertainty in riskdescriptions may lead to delays in the decision-making process, due topeople’s general aversion to ambiguity and other forms of uncertainty.This can be devastating in time critical decision-making situations,where delaying decisions leads to substantial costs or losses - as in thecase of a military command and control (C2) situation or in crisisresponse management (CRM). This study investigated how 106 universitystudents handled a fictive time critical military decision-making situationwith imprecise probabilities presented in the form of ranges. Thepurpose was to make a first estimation regarding if presenting uncertaintyin risk descriptions could be a problem in these kinds of situations.The results show that almost half of the participants delayed theirdecisions and that many participants showed little restraint regardingtheir waiting time. These results indicate that communicating uncertaintyin risk descriptions can be a problem in time critical decisionmakingsituations, and that presenting uncertainty in risk descriptionsmay require decision-makers to be educated in the specific problemsassociated with decision-making in these types of situations.

Nyckelord
risk description, uncertainty communication, decision-making, imprecise probability, ambiguity, time critical
Nationell ämneskategori
Annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Ledningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-9385 (URN)10.1080/13669877.2020.1801807 (DOI)000556453100001 ()
Tillgänglig från: 2020-08-23 Skapad: 2020-08-23 Senast uppdaterad: 2022-02-14Bibliografiskt granskad
Kuylenstierna, J. (2016). Hur många ledningsnivåer behövs i Högkvarteret för ledning av IO 14?. In: Isabell Andersson (Ed.), Operativ ledning: Slutrapport 2013-15. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hur många ledningsnivåer behövs i Högkvarteret för ledning av IO 14?
2016 (Svenska)Ingår i: Operativ ledning: Slutrapport 2013-15 / [ed] Isabell Andersson, Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2016Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2016
Nationell ämneskategori
Övrig annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Ledningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-6535 (URN)
Projekt
Operativ ledning
Anmärkning

Rapport

Tillgänglig från: 2017-01-13 Skapad: 2017-01-13 Senast uppdaterad: 2021-06-17Bibliografiskt granskad
Andersson, I. & Kuylenstierna, J. (2016). Utvärdering av MSB Operativt beslutsstöd, ver 0.7: - Upplevd användbarhet i ett aktörsinternt scenario med oerfarna användare - Kompatibilitet med Försvarsmaktens Svensk planerings- och ledningsmetod.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Utvärdering av MSB Operativt beslutsstöd, ver 0.7: - Upplevd användbarhet i ett aktörsinternt scenario med oerfarna användare - Kompatibilitet med Försvarsmaktens Svensk planerings- och ledningsmetod
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Som komplement till Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar har MSB tagit fram ett beslutsstöd, Operativt beslutsstöd, som är tänkt att hjälpa beslutsfattare att besluta hur resurser ska prioriteras vid samhällsstörningar. Beslutsstödet ska kunna användas av alla aktörer som bidrar till att hantera samhällsstörningar, både aktörsgemensamt och aktörsinternt, och är tänkt att kunna användas med eller utan kvalificerad operativ vana. Beslutsstödet är av typen checklista och består av fem huvudsteg, med tillhörande delfrågor. Rapporten redovisar en utvärdering av ett utkast till beslutsstödet (Operativt beslutsstöd, UTKAST version 0.7) med avseende på beslutsstödets lättillgänglighet och användbarhet, samt med avseende på beslutsstödets kompatibilitet med Försvarsmaktens motsvarighet. Rapporten riktar sig främst till de som deltar i utvecklingen av beslutsstödet.

Beslutsstödets lättillgänglighet och användbarhet undersöktes genom att användare utan operativ vana eller utbildning i att använda stödet nyttjade stödet för att fatta beslut om prioriteringar i ett fiktivt scenario. Elva grupper om två eller tre studenter deltog i undersökningen. Deltagarna fick ange om de använde alla steg i stödet för att lösa uppgiften eller om de avvek från stödet i något fall och då om orsaken till detta. De skattade även olika aspekter av beslutsprocessen. Resultaten tyder på att beslutsstödet var såväl användbart som lättillgängligt.

Beslutsstödets kompatibilitet med Försvarsmaktens motsvarighet på operativ nivå, Svensk planerings- och ledningsmetod (SPL) undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med fyra officerare med omfattande kunskap om SPL. Resultaten tyder på att beslutsstödet är kompatibelt med SPL.

Förutom dessa huvudresultat framkom ett antal synpunkter och förbättringsförlag rörande beslutsstödet i dess nuvarande form. 

Förlag
s. 40
Nationell ämneskategori
Övrig annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Ledningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-6542 (URN)
Anmärkning

Rapport genomförd på beställning av MSB.

Tillgänglig från: 2017-01-13 Skapad: 2017-01-13 Senast uppdaterad: 2018-01-10Bibliografiskt granskad
Kuylenstierna, J. (2016). Vad kan vi lära från ICCRTS om hur ledningssytem skall utformas för att kunna möta en resursöverlägsen motståndare?. In: Isabell Andersson (Ed.), Operativ ledning: Slutrapport 2013-2015. Stockholm: Försvarshögskolan (FHS)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Vad kan vi lära från ICCRTS om hur ledningssytem skall utformas för att kunna möta en resursöverlägsen motståndare?
2016 (Svenska)Ingår i: Operativ ledning: Slutrapport 2013-2015 / [ed] Isabell Andersson, Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2016Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2016
Nationell ämneskategori
Övrig annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Ledningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-6541 (URN)
Projekt
Operativ ledning
Anmärkning

Rapport

Tillgänglig från: 2017-01-13 Skapad: 2017-01-13 Senast uppdaterad: 2021-06-17Bibliografiskt granskad
Kuylenstierna, J. (2014). Kan man få en snabbare ledningsprocess vid ledning av insatser med ledningsorganisation 14 (IO 14) om man ta bort en ledningsnivå i Högkvarteret?.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Kan man få en snabbare ledningsprocess vid ledning av insatser med ledningsorganisation 14 (IO 14) om man ta bort en ledningsnivå i Högkvarteret?
2014 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna rapport tar sin utgångspunkt i en fråga och några följdfrågor från Försvarmakten. Frågan är hur många ledningsnivåer det skall finnas i Högkvarteret vid insatsledning av insatsorganisation 14. Skall det som nu vara tre ledningsnivåer eller kan man ta bort en nivå? Skall en eventuell reducering av antalet nivåer ske genom att man tar bort en nivå eller genom att två nivåer slås ihop? Vilken nivå skall man i så fall ta bort, alternativt vilka nivåer skall slås ihop? Frågorna besvaras utifrån perspektivet att skapa en snabbare ledningsprocess utan att kvaliteten på de beslut som fattas försämras. Svaren grundas i organisationsteoretisk litteratur i kombination med vedertagen militär praxis. Ledningssystemets uppgift är att inrikta och samordna insatsen så att uppsatta mål kan nås (Brehmer, 2013a). Indelningen i olika ledningsnivåer har i huvudsak två syften. Det ena är att se till att varje ledningsnivå får ett lagom stort kontrollspann, det vill säga ett lagom antal underställda att samordna. Det andra syftet är att se till att varje ledningsnivå inriktas så att de får en lagom komplex uppgift att lösa med sina underställda enheter. Kontrollspannets storlek och uppgiftens komplexitet är "lagom" när såväl tillägg som borttagande av en ledningsnivå förlänger tiden för att samordna och inrikta. En analys av Högkvarterets organisation utifrån detta perspektiv leder fram till slutsatsen att det inte finns någon tid att vinna på att vare sig ta bort en ledningsnivå eller att slå ihop två ledningsnivåer. Rekommendationen ges därför att ha kvar tre ledningsnivåer. En tänkbar svaghet i underlaget för denna rekommendation är att det i huvudsak består av ett teoretiskt resonemang. För att kunna dra säkrare slutsatser krävs empiriska studier som jämför olika organisationsformer med varandra vid insatsledning inom ramen för scenarier av den typ som Försvarsmakten kan tänkas ställas inför. Sådana studier skulle också kunna ge svar på en mer fundamental fråga. Vilken kapacitet har egentligen ledningssystem av samma karaktär som det svenska? Kan de producera inriktning och samordning i rätt tid. Eventuellt avslöjade brister skulle sedan kunna läggas tillgrund för att inrikta ny forskning inom ledningsområdet.

Förlag
s. 15
Nationell ämneskategori
Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Forskningsämne
Ledningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-5059 (URN)
Projekt
Operativ ledning
Tillgänglig från: 2014-12-16 Skapad: 2014-12-16 Senast uppdaterad: 2018-01-11Bibliografiskt granskad
Kuylenstierna, J. (2014). Vad är ett lämpligt kontrollspann vid militär insatsledning?: En litteraturstudie.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Vad är ett lämpligt kontrollspann vid militär insatsledning?: En litteraturstudie
2014 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Utgångspunktenför denna uppsats är en fråga från högkvarteret om hur många ledningsnivåer detskall finnas i ett ledningssystem för militära insatser i ett läge när Sverigeskall försvar sig mot en resursöverlägsen motståndare som initialt harinitiativet. Försvarsmakten har idag tre ledningsnivåer – militärstrategisk, operativoch taktisk nivå. Mer specifikt gäller frågan om det skall vara två eller trenivåer, om någon nivå skall tas bort eller om några nivåer skall slås ihop. Ledningssystemetför en insats är till för att inrikta och samordna de underställda som deltar iinsatsen mot ett gemensamt mål.  Anledningentill att ledningssystem byggs hierarkiskt är att det finns en begränsning förhur många underställda en chef kan hantera. Han eller hon har ett begränsatkontrollspann. Lösningen är att dela upp det totala antalet underställda i mindreenheter som var och en har en chef. Dessa inriktas och samordnas sedan avchefer på en högre nivå. Om en nivå i ett hierarkiskt ledningssystem tas bortkommer kontrollspannet på återstående nivåer att öka. Avgörande för möjlighetenatt ta bort en nivå är därför hur mycket kontrollspannet kan tillåtas öka utanatt det får negativa effekter på förmågan att utöva ledning på de nivåer som äraktuella. Syftet med denna uppsats är att försöka ge svar på denna frågautifrån en genomgång av tidigare forskning på området. Resultatet av dennagenomgång visar att tidigare forskning inte har något entydigt svar. Den tidigaforskningen om kontrollspann ger visserligen rekommendationer på 3-6underställda, men senare forskning har rest tvivel kring denna rekommendation.Istället framhålls att kontrollspannets bredd är beroende av olika faktorer iden situation i vilken ledningen utövas. De faktorer det gäller kan antingenvara relaterade till den uppgift som skall lösas eller till kapaciteten iledningssystemet.  Exempel på uppgiftsrelateradefaktorer är komplexitet, tidskrav, osäkerhet, hur skilda funktionerunderställda enheter har samt hur många andra arbetsuppgifter än ledning somskall hanteras. Exempel på faktorer relaterade till ledningssystemets kapacitetär kompetensen hos chefer och underställda, samt tillgång till stabsresurseroch stödsystem.  Även omforskningsgenomgången inte ger ett entydigt svar på vad som är ett lämpligtkontrollspann så ger den ändå underlag för en diskussion om förutsättningarnaför att minska antalet ledningsnivåer. Strid mot en resursöverlägsenmotståndare kommer sannolikt att ställa stora krav på förmågan att hanterakomplexitet, tidskrav och osäkerhet. Enligt rådande uppfattning gynnas dennaförmåga av smala kontrollspann vilket talar emot att minska antaletledningsnivåer. För att komma vidare med frågan om vad som är ett lämpligtkontrollspann krävs empiriska undersökningar där olika organisationslösningarjämförs med avseende på förmåga att lösa uppgiften inom ramen för den typ avscenarier som kan förväntas bli aktuella för det svenska försvaret.

Förlag
s. 10
Nationell ämneskategori
Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Forskningsämne
Ledningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-5043 (URN)
Projekt
Operativ ledning
Tillgänglig från: 2014-12-15 Skapad: 2014-12-15 Senast uppdaterad: 2018-01-11Bibliografiskt granskad
Brehmer, B., Kuylenstierna, J., Rydmark, J. & Olsson, S.-O. (2011). Towards Understanding the Commander´s "Coup d´Oeil". Part 2. In: 16th International Command and Control Research and Technology Symposia (ICCRTS).: Collective C2 in Multinational Civil-Military Operations. Paper presented at 16th ICCRTS, Québec City, Québec, Canada, June 21–23, 2011.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Towards Understanding the Commander´s "Coup d´Oeil". Part 2
2011 (Engelska)Ingår i: 16th International Command and Control Research and Technology Symposia (ICCRTS).: Collective C2 in Multinational Civil-Military Operations, 2011Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Abstract [en]

This is the second paper in a series where we try to understand what Clausewitz called the commander’s “coup d’oeil”, i.e., the ability to understand the situation on the battle field at a glance. We employ a standard paradigm from research on expertise where participants study a scenario and then reproduce it from memory. Last year we reported results consistent with other results from studies of expertise, viz., that experts recall meaningful scenarios better than meaningless scenarios whereas novices recall both types of scenarios equally badly. This year, we report four follow-up experiments. The first two study ex-perts’ and novices’ recall of scenarios after having seen how the scenario de-veloped over time and we do so under two conditions, one where the scenario develops violating constraints on how military units should move and one where they do not in an attempt to distinguish between two possible explana-tions for last year’s results: The constraints hypothesis and the pattern match-ing hypothesis. The results show that both experts perform better than novices but that both groups recall scenarios where the development did not violate constraints better than scenarios where the development violated constraints. We interpret these results as support for the constraints hypothesis. In Experi-ments 2 and 3 we vary the time allowed for inspecting static scenarios on the interpretation of these scenarios with both expert and novice participants. The results show that a short time for inspection affects the interpretation by novic-es to a greater extent than it affects the interpretation by experts, as was pre-dicted by Clausewitz. We interpret this to mean that novices and experts achieve their understanding of a military scenario in different ways.

Nationell ämneskategori
Tillämpad psykologi
Forskningsämne
Ledningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-2358 (URN)
Konferens
16th ICCRTS, Québec City, Québec, Canada, June 21–23, 2011
Projekt
Ledningsprocessen
Tillgänglig från: 2012-01-09 Skapad: 2012-01-09 Senast uppdaterad: 2019-11-06Bibliografiskt granskad
Brehmer, B. & Kuylenstierna, J. (2010). Toward an understanding of the commander´s "coup d´oeil". In: : . Paper presented at 15th ICCRTS, International Command and Control Research and Technology Symposium. Santa Monica, California, June 22-24, 2010.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Toward an understanding of the commander´s "coup d´oeil"
2010 (Engelska)Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Nationell ämneskategori
Övrig annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Ledningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-4473 (URN)
Konferens
15th ICCRTS, International Command and Control Research and Technology Symposium. Santa Monica, California, June 22-24, 2010
Tillgänglig från: 2014-02-04 Skapad: 2014-02-04 Senast uppdaterad: 2014-02-19Bibliografiskt granskad
Rydmark, J. & Kuylenstierna, J. (2010). Årsrapport från delprojektet Ledningskulturer.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Årsrapport från delprojektet Ledningskulturer
2010 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Nationell ämneskategori
Övrig annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Ledningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-5072 (URN)
Tillgänglig från: 2014-12-19 Skapad: 2014-12-19 Senast uppdaterad: 2019-11-06Bibliografiskt granskad
Kuylenstierna, J., Rydmark, J. & Sandström, H. (2008). Hantering av osäkerhet vid militär insatsledning: Slutrapport.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hantering av osäkerhet vid militär insatsledning: Slutrapport
2008 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Nationell ämneskategori
Övrig annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Ledningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-5105 (URN)
Anmärkning

FHS Skr 1527/7:2

Tillgänglig från: 2014-12-19 Skapad: 2014-12-19 Senast uppdaterad: 2019-11-06Bibliografiskt granskad
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer