Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Fors, Fredrik
Publikationer (10 of 17) Visa alla publikationer
Asp, V. & Fors, F. (2018). Lärandemål civilt försvar: Vilka behöver kunna vad?. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Lärandemål civilt försvar: Vilka behöver kunna vad?
2018 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Målet med studien var att översiktligt ta fram lärandemål som visar vilken kunskap och kunskapsutveckling som målgrupperna bör ha inom totalförsvar med fokus på civilt försvar. Förslag på lärandemål inom flera områden finns i kapitel 6. Lärandemålen följer standarden som finns beskriven i Högskoleförordningen, i MSB:s Gemensamma grunder för samverkan och ledning och som redan används på många av MSB:s uppdragsutbildningar.

Kopplat till målet med studien diskuteras i rapporten frågan: Vilka behöver kunna vad om civilt försvar?

Vilka behöver kunskaper?

Vilka som behöver kunskaper har delats in i tre grupper: alla, många, några. Alla likställs med allmänheten. Många är de som i vid höjd beredskap får en uppgift. De arbetar på en myndighet, företag eller organisation och kommer bli krigsplacerade eller via allmän tjänsteplikt behöva stanna kvar och fortsätta arbeta som vanligt. Vid höjd beredskap kan det även innebära att de får förändrade arbetsuppgifter. Några delas upp i beslutsfattare (exempelvis generaldirektör, ledningsgrupp, vd, kommunchef, landshövding) och krisexperter (handläggare med ansvar för civilt försvar, säkerhetschef, beredskapssamordnare, försvarsdirektör).De stora breda grupperna ska ses som ett sätt att dela in kunskapsbehov och inte som målgrupper för utbildningar. Grupperna många och några innefattar dem som vanligtvis är målgrupper för MSB:s utbildningar.

Vad behöver alla, många och några kunna?

Kunskapen som åtminstone någon grupp behöver har grupperats i nio olika områden, utan inbördes prioriteringsordning. Kunskapsområdena är:

  • Totalförsvar
  • Psykologiskt försvar
  • Författningar samt ledning och styrning
  • Samhällets funktionalitet och beroenden
  • Moderna konflikter och internationalisering
  • Säkerhetsskydd
  • Individen
  • Totalförsvarsaktörers ansvar och samverkan
  • Aktörsspecifikt

Vad behöver de tre olika grupperna kunna? Det har funnits en bred enighet om att kunskapen som alla behöver motsvarar det som finns i broschyren Om krisen eller kriget kommer. Broschyren tar lättfattligt upp hur samhället kan förändras vid kriser och krig, hur individen kan öka sin hemberedskap, hur man upptäcker falsk information, totalförsvarets uppgifter, totalförsvarsplikt och olika varningssystem. Syftet med kunskapen är att skapa motståndskraft eller försvarsvilja hos allmänheten.

Kunskapen som många behöver syftar till att förstå sin yrkesroll samt stöd för att kunna utföra rollen på ett bra sätt vid höjd beredskap. Det innebär att de behöver få en djupare bild av hur vardagen och arbetslivet kan se ut under höjd beredskap än vad gruppen alla får. De behöver kunskap om sin egen roll som krigsplacerad, organisationens ansvar och roll vid höjd beredskap och krig samt hur man arbetar med känslig information.

Beslutsfattare ska prioritera frågor kopplat till civilt försvar, sprida en god säkerhetskultur och förstå organisationens roll och ansvar på ett strategiskt plan. Kunskap om hur moderna konflikter ser ut, exempelvis med gråzonsproblematik, i kombination med hur totalförsvaret är uppbyggt ska ge förståelse för organisationens roll i helheten. För delar av näringslivet handlar det om att få insikt om att deras verksamhet är en strategisk resurs för Sverige i höjd beredskap och krig.

Krisexperter ska leda den egna organisationens totalförsvarsplanering. De behöver ha djupare kunskaper om organisationens ansvar och roll och god kännedom om arbetsmetoder, verktyg och funktioner inom civilt försvar och krisberedskap. Kunskaperna som krisexperter behöver är det som har varit svårast att utröna. Kunskapsinnehållet kommer att behöva utvecklas i en snabb takt vartefter totalförsvarsplaneringen politiskt och metodmässigt fortskrider.

Förståelse för varför vi har ett totalförsvar

Det räcker inte med att ha kunskap. I intervjuerna var det tydligt att alla grupper behöver ha förståelse för varför. Varför har vi ett totalförsvar? Vad är det som ska skyddas? Förutom att försvara Sveriges gränser handlar det om att värna demokratin, de mänskliga rättigheterna och vårt självständiga beslutsfattande som stat. Det innefattar också en förståelse för att vi alla är delaktiga. Försvaret av Sverige ska ske gemensamt. Vi är alla en del av totalförsvaret och förväntas bidra på olika sätt. Oavsett yrkesroll så har alla individer en viktig roll att fylla. Delaktigheten kan se ut på olika sätt. Antingen som krigsplacerad eller via allmän tjänsteplikt men i slutändan som motståndskraftig individ.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2018. s. 46
Nationell ämneskategori
Studier av offentlig förvaltning
Forskningsämne
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-8421 (URN)
Forskningsfinansiär
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
Anmärkning

MSB har beställt och finansierat genomförandet av denna studierapport. Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll.

Tillgänglig från: 2019-02-18 Skapad: 2019-02-18 Senast uppdaterad: 2019-02-20Bibliografiskt granskad
Fors, F., Hermansson, H. & Koraeus, M. (2017). Fördjupad uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap: Tema Inriktning och Samordning. Karlstad
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fördjupad uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap: Tema Inriktning och Samordning
2017 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Crismart har genomfört en effektutvärdering av tolv 2:4-projekt med olika löptider. Projekten har bland annat genomförts av länsstyrelser, MSB och andra myndigheter. Syftet var att stödja MSB:s uppföljning av 2:4-projekt utförda inom åtgärden inriktning och samordning. Detta ska ske genom att projektens påverkan på krisberedskapsförmågan utvärderas.

I vår analys av de resultat och effekter som uppnåtts i de studerade 2:4-projekten framkommer ett antal större mönster rörande förutsättningarna för projekten att resultera i någon slags systemeffekt. Vi kan se:

- att det finns en inneboende problematik i hur effekter kan och bör mätas och utvärderas på systemnivå, inte bara ur ett utvärderingsmetodologiskt perspektiv utan även på ett mer praktiskt plan i hur 2:4-projekt drivs och kvalitetssäkras,

- att 2:4-anslagets avgränsning skapar problem för långsiktighet och förvaltning av de resultat som projekten mynnar ut i,

- att det samtidigt finns en risk att anslaget över tid får en skev inriktning på grund av hur denna systemnytta kan mätas och värderas,

- och att anslagets utformning skapar hinder för vilken slags systemnytta som går att uppnå baserat på vilka aktörer som har möjlighet att bidra till och dra nytta av projekten.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Karlstad: , 2017. s. 41
Nationell ämneskategori
Statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier)
Forskningsämne
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-7241 (URN)9789173837958 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
Tillgänglig från: 2018-01-30 Skapad: 2018-01-30 Senast uppdaterad: 2019-03-20Bibliografiskt granskad
Fors, F. (2015). The Routine Activity Robber: Learnings from a total study of cash-in-transit robberies and opportunity structures. In: Brottsförebyggande rådet (Ed.), The Stockholm Criminology Symposium: Program & Abstracts 2015. Paper presented at The Stockholm Criminology Symposium (pp. 162-162). Stockhom
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Routine Activity Robber: Learnings from a total study of cash-in-transit robberies and opportunity structures
2015 (Engelska)Ingår i: The Stockholm Criminology Symposium: Program & Abstracts 2015 / [ed] Brottsförebyggande rådet, Stockhom, 2015, s. 162-162Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [en]

With this total study it is shown how opportunity structures influence criminals in the case of cash-in-transit (CIT) robberies. Sweden was one of the countries hit hardest by robberies of CITs in the early 2000s, in relationship to the population. Robbers, often armed with automatic weapons and explosives, could get away with lots of money, with the justice system initially unable to stabilize the situation.

Likely offenders saw suitable targets and the lack of capable guardians, as discussed by the Routine Activity Theory. This applies to the situation in Sweden in the late 1990s when robbers moved away from bank robberies and chose CITs for their relatively lower safety (lack of capable guardians) and the higher amount of money available (suitable targets). It also explains how the target hardening processes strengthened the security of banks and CITS, respectively, hence making them less suitable targets. This displacement effect once again showed in 2007-2008, with a brief spike of bank robberies, when the robbers moved away from the CITs.

The total study provides an overview of every CIT/cash depot robbery in Sweden since the late 1990s. By mapping out these aggravated robberies, it offers knowledge about how such robberies actually look like: the number of perpetrators, their level of organization, their armament and methods, and often their “success” rate. A total study is a rare opportunity for criminologists to study a subject without having to deal with the usual restrictions of selection bias. If the crime studied at the same time is rare, compared to every day crime, but not rare enough to be statistically problematic, then the researcher should be able to come up with a solid description of opportunity structures influence the development of crime.

 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockhom: , 2015
Nyckelord
kriminologi, polismetoder, organiserad brottslighet, värderån, tillfällighetsstrukturer, rutinaktivitetsteori
Nationell ämneskategori
Övrig annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-5429 (URN)978-91-87335-44-0 (ISBN)
Konferens
The Stockholm Criminology Symposium
Forskningsfinansiär
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
Tillgänglig från: 2015-06-12 Skapad: 2015-06-12 Senast uppdaterad: 2016-11-07Bibliografiskt granskad
Stern, E., Deverell, E., Fors, F. & Newlove-Eriksson, L. (2014). Post mortem crisis analysis: Dissecting the London bombings of July 2005. Journal of Organizational Effectiveness: People and Performance, 1(4), 402-422
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Post mortem crisis analysis: Dissecting the London bombings of July 2005
2014 (Engelska)Ingår i: Journal of Organizational Effectiveness: People and Performance, ISSN 2051-6614, Vol. 1, nr 4, s. 402-422Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Purpose – Taming the complexity of crisis and integrating diverse narratives and sources regarding crisis events is a serious challenge. The purpose of this paper is to present a methodology for reconstructing, dissecting, and thematically comparing crisis experiences, using the 7/7 London bombings of 2005 as an illustrative empirical application.

Design/methodology/approach – A cognitive-institutional process-tracing methodology suitable compatible with structured focussed comparison of crisis cases (Stern and Sundelius, 2002; cf. George and Bennett, 2005) is used. This cognitive-institutional process tracing and analysis strategy consists of four steps: contextualization, development of a synthetic chronological narrative, identification and reconstruction of decision occasions, and (comparative) thematic analysis.

Findings – The paper demonstrates the feasibility of applying the methodology to real-world cases in the UK and concludes with reflections about the need for contextualized, systematic post mortem crisis analysis taking into account problem and process complexity, differential crisis performances of individuals and organizations under adverse conditions, and the increasing importance of social media and personal communications devices for crisis research and practice.

Practical implications – The methodology used in this paper has the potential to improve the effectiveness of organizational learning and reform efforts in the wake of crisis experiences.

Social implications – Insights associated with the application of this methodology can lead to improved post-crisis learning and fairer accountability processes, and thus contribute to enhancing societal resilience.

Originality/value – The study not only presents an original methodology developed by one of the authors, but also provides a systematic, relatively comprehensive and theoretically informed analysis of the July 7 London bombings based not only upon the documentary record, but also upon a substantial number of interviews.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Emerald Group Publishing Limited, 2014
Nyckelord
Method, Crisis, Crisis management, Cognitive-institutional process tracing, London bombings
Nationell ämneskategori
Statsvetenskap
Forskningsämne
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-5007 (URN)10.1108/JOEPP-09-2014-0058 (DOI)
Tillgänglig från: 2014-11-25 Skapad: 2014-11-25 Senast uppdaterad: 2016-02-12Bibliografiskt granskad
Fors, F. & Hansén, D. (2014). Pressured to learn? Swedish police experiences of curbing organized crime. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 15(1), 1-16
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Pressured to learn? Swedish police experiences of curbing organized crime
2014 (Engelska)Ingår i: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, ISSN 1404-3858, E-ISSN 1651-2340, ISSN 1404-3858, Vol. 15, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This research takes an interest in the police’s capacity to learn and adapt in an ongoing policy failure. Using the literature on organizational learning and adaptation, it investigates how the police combine exploration of new possibilities and exploitation of old certainties. This article delves into the Swedish police’s adaptation to a wave of organized and aggravated robberies that in the years around 2005 seemed out of control. It argues that the Swedish police need to create organizational ambidexterity by implementing a mix of exploitation and exploration, as well as engaging societal actors external to the police when old practices run dry. This means that the law and order sector needs to refine their competences, utilize new ideas, and promote innovation from companies and other authorities for dealing with the tasks at hand. Furthermore, the organizational theory tool-box has proven that it has great potential for diagnosing current learning and adaptation efforts within the law and order sector, as they happen.

Nyckelord
aggravated robberies; crime prevention; exploitation; exploration;
Nationell ämneskategori
Statsvetenskap
Forskningsämne
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-4506 (URN)10.1080/14043858.2013.869857 (DOI)
Tillgänglig från: 2014-02-21 Skapad: 2014-02-21 Senast uppdaterad: 2017-12-05Bibliografiskt granskad
Fors, F. (2013). Often too late to the party?: About the difficulties in intelligence-based policing against organized crime. In: The Stockholm Criminology Symposium: Program & Abstracts. Paper presented at The Stockholm Criminology Symposium (pp. 93-94). Stockholm
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Often too late to the party?: About the difficulties in intelligence-based policing against organized crime
2013 (Engelska)Ingår i: The Stockholm Criminology Symposium: Program & Abstracts, Stockholm, 2013, s. 93-94Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [en]

This paper examines two cases of the Swedish police working with intelligence concerning organized criminals preparing a large-scale robbery. One of the key issues in the paper is to describe how the police used certain intelligence information and to explain why. As is seen in the two case studies, a late intervention against organized criminals from the police’s part can lead to critical situations or the escape by the robbers. Dangerous situations, like a firefight, exposes crime victims, bystanders, police officers and criminals to potentially lethal danger; while a successful robbery where criminals escape with lots of money, functions as a motivating factor for future robberies.

 

When studied closely, the two cases show a few key differences, potentially vital to the outcomes of the heists. In the first case, the police work is more obviously intelligence-led: Here, the police had received information about a planned robbery of a cash depot beforehand and tracked the suspects closely. Despite this, the police occasionally lost the robbers. It was not until they started the robbery in the northern Swedish city of Umeå, that the police knew for sure what the robber’s final target was. The police had kept the target under surveillance and the Swedish National Counter Terrorism Unit moved in with a fierce fire fight as a result. In the second case, the police operation is mostly intelligence-initiated. In the spectacular helicopter robbery south of Stockholm, also in 2009, the police had been tipped off beforehand by foreign counterparts, but had failed to share the intelligence to the concerned parts. When the criminals landed a helicopter on a cash depot roof the police realized that a heist was ongoing. Late intervention forced the police to stand by while the robbers escaped with a huge sum of money.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: , 2013
Nyckelord
Criminology, Police methods, organized crime, intelligence-led policing, cash depots, aggravated robberies
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Forskningsämne
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-4871 (URN)978-91-87335-08-2 (ISBN)
Konferens
The Stockholm Criminology Symposium
Tillgänglig från: 2014-09-12 Skapad: 2014-09-12 Senast uppdaterad: 2017-11-08Bibliografiskt granskad
Fors, F. (2011). The police can and do learn: Tracing policy changes in the police work against organized crime. Paper presented at Stockholm Criminology Symposium.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The police can and do learn: Tracing policy changes in the police work against organized crime
2011 (Engelska)Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Abstract [en]

The police can and do learn. Tracing policy changes in the police work against organized crime

Bureaucracies in general, and the police in particular, are slow moving creatures, often unable to learn or improve their work. This is a common topic in criminological literature and other research covering the police. This paper will exemplify the opposite. By looking at a few case studies of aggravated robberies in 2005 and in 2008/2009, respectively, the paper will illustrate how the police actually learned or changed police policies. In particular, the paper will analyze change in the form of systematized intelligence analysis and the use of “target lists” of individuals participating in organized crime.

A wide range of armed robberies against cash-in-transit vehicles were carried out in Sweden during the 1990s and the early 2000s. Two of the most spectacular ones occurred in August 2005. In one case, the robbers blocked off a highway, causing a massive traffic jam, and carried out the robbery in broad daylight. In the other, the robbers forced their way into a cash depot using a construction vehicle.

After that, the Swedish police started to systematize the information they had about the criminals committing these robberies. The work involved the police at the national level, the regional police, security companies, and civil authorities with the aim of reducing the number of robberies by successfully coordinating information about suspects and have them convicted.

Another example of how the Swedish police changed is the use of “target lists.” These lists consist of the names of criminals convicted and/or suspected of participating in organized crime, not least armed robberies against cash-in-transit vehicles and cash depots.

In 2008 and 2009, other spectacular robberies occurred in Sweden. This paper argues that the way the Swedish police acted against those crimes can actually be seen as concrete examples of how the police have implemented policy changes, partially influenced by the aforementioned robberies in 2005.

 

Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Forskningsämne
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-1989 (URN)
Konferens
Stockholm Criminology Symposium
Projekt
Avhandling i kriminologi, Stockholms universitet, finansierat av MSB
Tillgänglig från: 2011-08-23 Skapad: 2011-08-18 Senast uppdaterad: 2011-08-26Bibliografiskt granskad
Fors, F. (2010). Intelligence-led policing against organized crime – a case study. In: : . Paper presented at Stockholm Criminology Symposium.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Intelligence-led policing against organized crime – a case study
2010 (Engelska)Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Abstract [en]

Intelligence-led policing against organized crime – a case study

Intelligence-led policing has been criticized for being mostly improved rhetoric describing traditional reactive police work, rather than something truly new and pro-active. In this paper, an in-depth case study is used in order to determine whether or not there are examples that real change has taken place. For example: among huge amounts of information, how do the police determine what intelligence that should be taken seriously and acted upon?

The paper will cover what resulted in the shoot-out between the Swedish National Counter-Terrorism Unit and heavily armed criminals targeting a cash depot in Umeå in May, 2009. The police operation was initiated and guided by intelligence material, and can be seen as an example of pro-active, intelligence-led police work against organized crime. Based on a rich materiel, and by applying case methodology it will be possible to gain a deeper knowledge about intelligence-led police work. By that, theories concerning how the police try to apply intelligence-based methods in order to deal with organized crime might be tested.

The paper will thus give a description of one of the most violent fire fights in Swedish police history; interesting given the restricted use of weapons by the Swedish police and the very rare case of stand-offs between the police and criminals. Thereby, the paper will provide a contribution to criminology research by doing a case study of one example of how the Swedish police deal with organized crime; in contrast to the more common macro/statistical methods within criminology.

Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Forskningsämne
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-1991 (URN)
Konferens
Stockholm Criminology Symposium
Tillgänglig från: 2011-08-23 Skapad: 2011-08-18 Senast uppdaterad: 2013-08-12Bibliografiskt granskad
Fors, F. (2009). Crisis Management in the United Kingdom: The London Bombings of July 7, 2005. Stockholm: Försvarshögskolan/CHRISMART
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Crisis Management in the United Kingdom: The London Bombings of July 7, 2005
2009 (Engelska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Försvarshögskolan/CHRISMART, 2009. s. 11
Serie
Forskning för regeringens behov (FORBE)
Nationell ämneskategori
Statsvetenskap
Forskningsämne
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-590 (URN)
Tillgänglig från: 2010-03-24 Skapad: 2010-03-24 Senast uppdaterad: 2013-08-12Bibliografiskt granskad
Brown, C., Fors, F. & Kallin, S. (2009). Samverkan och informationsdelning: i hot och kris. Stockholm: Försvarshögskolan/CRISMART
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Samverkan och informationsdelning: i hot och kris
2009 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Försvarshögskolan/CRISMART, 2009. s. 47
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Forskningsämne
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-592 (URN)
Tillgänglig från: 2010-03-24 Skapad: 2010-03-24 Senast uppdaterad: 2013-08-15Bibliografiskt granskad
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer