Logo: to the web site of the Swedish Defence University

fhs.se
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Wedin, Lars
Publikasjoner (10 av 35) Visa alla publikasjoner
Wedin, L. (2013). Kaliningrad, enclave russe dans l'espace de l'Otan. Revue Défense Nationale, Avril(759), 22-26
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Kaliningrad, enclave russe dans l'espace de l'Otan
2013 (fransk)Inngår i: Revue Défense Nationale, ISSN 2105-7508, Vol. Avril, nr 759, s. 22-26Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig) Published
Abstract [sv]

Artikeln diskuterar Kaliningrad ur ett geopolitiskt och strategiskt perspektiv

sted, utgiver, år, opplag, sider
Comité de Défense Nationale, 2013
Emneord
Kaliningrad, Ryssland, Östersjön, enklav
HSV kategori
Forskningsprogram
Statsvetenskap med inriktning mot strategi och säkerhetspolitik
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-3805 (URN)
Tilgjengelig fra: 2013-06-01 Laget: 2013-06-01 Sist oppdatert: 2017-08-02bibliografisk kontrollert
Wedin, L. (2013). Le rôle de l'armée de l'air dans la stratégie suédoise pendant la guerre froide. In: Jerome de Lespinois (Ed.), Stratégie aérienne III: (pp. 133-158). Paris: Institut de stratégie et des conflits - Commission francaise d'histoire militaire
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Le rôle de l'armée de l'air dans la stratégie suédoise pendant la guerre froide
2013 (fransk)Inngår i: Stratégie aérienne III / [ed] Jerome de Lespinois, Paris: Institut de stratégie et des conflits - Commission francaise d'histoire militaire , 2013, s. 133-158Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Paris: Institut de stratégie et des conflits - Commission francaise d'histoire militaire, 2013
Serie
Stratégique ; 102
Emneord
Flygvapnet Sverige Kalla kriget Strategi
HSV kategori
Forskningsprogram
Historia med inriktning mot militärhistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-3527 (URN)9791092051001 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2013-03-13 Laget: 2013-03-13 Sist oppdatert: 2017-08-02bibliografisk kontrollert
Wedin, L. (2013). Solidariet eller Särintresse?: En förvirrad säkerhetspolitik. DSM. Debatt, sanningssökande, mediakritik, 68(2), 9-13
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Solidariet eller Särintresse?: En förvirrad säkerhetspolitik
2013 (svensk)Inngår i: DSM. Debatt, sanningssökande, mediakritik, ISSN 1401-2006, Vol. 68, nr 2, s. 9-13Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Gränna: Jan Gillberg, 2013
Emneord
Sverige Säkerhetspolitik Solidaritet
HSV kategori
Forskningsprogram
Juridik med inriktning mot folkrätt
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-3535 (URN)
Tilgjengelig fra: 2013-03-31 Laget: 2013-03-31 Sist oppdatert: 2013-08-16bibliografisk kontrollert
Wedin, L. (2012). FB 2015: ett beslut under osäkerhet. Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift (3), 108-121
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>FB 2015: ett beslut under osäkerhet
2012 (svensk)Inngår i: Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, ISSN 0023-5369, nr 3, s. 108-121Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig) Published
Abstract [sv]

Den kommande försvarsbeslutsperioden kommer att karaktäriseras av stor osäkerhet och geopolitiska omvälvningar. Ett antal risker har identifierats i denna artikel som exempelvis kärnvapenspridning, terrorism, energisäkerhet, hot mot de vitala sjöförbindelserna och en ökande konkurrens om allt mindre resurser som ska räcka till allt fler.

I Asien och Ryssland pågår en militär upprustning samtidigt som Europa rustar ned. Europa är visserligen fortfarande – för hur länge? – en ekonomisk jätte men blir alltmer en militär dvärg. Än värre är den politiska splittringen som omöjliggör en verklig gemensam försvars- och säkerhetspolitik.

Men också för Nato ser framtiden riskabel ut. Den europeiska nedrustningen drabbar Nato likaväl som EU. Det är knappast troligt att USA i längden kommer att vara intresserat av att betala för det försvar, som européerna inte anser sig ha råd med. Dessutom har USA nu andra prioriteringar – främst Asien och Stilla havet.

Havet blir bara viktigare. De maritima transporterna är av vital betydelse för världsekonomin och därmed för vår egen levnadsstandard. I takt med att reserverna av råvaror utarmas på land ökar betydelsen av reserverna i havet och därmed konkurrensen om dem. Ny teknik gör dessa allt tillgängligare. Men havet är också en miljö som utnyttjas av illegal verksamhet: terrorism, pirater, illegalt fiske och annan organiserad brottslighet. Det är därför av största betydelse för hela världen, och då inte minst för Europa inklusive Sverige, att den globala maritima verksamheten präglas av god ordning: säkerhet i ordets alla bemärkelser, efterlevnad av havsrättskonventionen och annan internationell lagstiftning, miljöskydd med mera.

Vilka slutsatser kan då dras inför det kommande försvarsbeslutet?

För det första något som borde vara en självklarhet: försvaret får inte vara en budgetregulator, försvaret är inget särintresse utan själva grunden för vår välfärd och försvaret är hela folkets angelägenhet.

Det största hotet mot försvaret, och därigenom vår säkerhet, är okunskap och ointresse. Här har regeringen och då särskilt statsministern och försvarsministern ett stort ansvar. En viktig pedagogisk uppgift är att få allmänheten att förstå kopplingen mellan transnationella hot och personlig säkerhet. Sverige är ingen isolerad ö utan beroende av vad som händer i världen.

Den svenska strategin måste vara öppen för nya, mer eller mindre oförutsedda händelseförlopp. Uthållighet, redundans och anpassningsförmåga bör därför vara tre ledord i det kommande försvarsbeslutet.

Ett nytt försvarsbeslut måste ta ett brett grepp om säkerheten. Framtida regeringar kan komma att behöva hantera mycket svåra situationer som ett krig med kärnvapen i Mellersta östern eller en konflikt mellan Kina och USA. Kampen mot terrorism och organiserad brottslighet kommer bara att bli viktigare.

Europeisk splittring och svaghet är farligt för ett litet utlandsberoende land som Sverige. En aktiv europapolitik – också inom området försvar och säkerhet – är därför nödvändig. Det är möjligt att ett nytt försvarssamarbete börjar utvecklas med Frankrike och Storbritannien som kärna. I så fall måste Sverige försöka kvalificera sig för deltagande, vilket torde kräva en väsentlig ambitionsökning. Alternativet är marginalisering.

Den militära nedrustningen måste vändas. Alla försvarsgrenar har stora behov även om ett nytt JAS knappast kan vara prioriterat i någon trolig försvarsekonomi. Sverige måste återta sin rang i Europa när det gäller forskning och utveckling inom försvarsområdet.

Solidaritetsförklaringen kan inte göras ogjord och måste därför utgöra en grund för materielanskaffning, planering och övningar. Men hänsyn måste tas till Natos och EU:s svaghet och att vi inte räkna med att få någon mer omfattande hjälp.

Prioriteringar blir givetvis nödvändiga. Givet havets allt större betydelse är det ganska självklart att det är Sjöförsvaret – marinen och kustbevakningen – som ska prioriteras. Sjöförsvaret måste kunna ansvara för säkerheten längs vår långa kust i alla väder året om. Göteborgsområdet är särskilt viktigt. Sjöförsvaret måste kunna bidra till säkerheten i övrigt runt den skandinaviska halvön. Det måste också bidra till skyddet av de globala sjöförbindelserna – vårt bidrag kan inte bli stort men det är en viktig markering att vi är beredda att ta vår del av ansvaret. I varje typ av konflikt med Ryssland kommer Sjöförsvaret att behöva vara i första linjen.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Kungl krigsvetenskapsakademien, 2012
Emneord
Försvarsbeslut, Sverige, Maritimisering
HSV kategori
Forskningsprogram
Statsvetenskap med inriktning mot strategi och säkerhetspolitik
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-3480 (URN)
Tilgjengelig fra: 2013-02-10 Laget: 2013-02-10 Sist oppdatert: 2017-12-06bibliografisk kontrollert
Wedin, L. (2012). Information, propaganda och desinformation. Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift (1), 183-184
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Information, propaganda och desinformation
2012 (svensk)Inngår i: Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, ISSN 0023-5369, nr 1, s. 183-184Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Kungl Krigsvetenskapsakademien, 2012
Emneord
Recension Desinformation
HSV kategori
Forskningsprogram
Statsvetenskap med inriktning mot strategi och säkerhetspolitik
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-2494 (URN)
Tilgjengelig fra: 2012-04-06 Laget: 2012-04-06 Sist oppdatert: 2017-12-07bibliografisk kontrollert
Wedin, L. (2012). L’Union européenne comme tiers au prisme de la stratégie théorique. Études de l'Irsem, 12, 23-38
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>L’Union européenne comme tiers au prisme de la stratégie théorique
2012 (fransk)Inngår i: Études de l'Irsem, ISSN 2109-9936, Vol. 12, s. 23-38Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The European Union as a third party, seen through the prism of strategic theory

Strategic theory may be of great value in the context of EU as a third party. The theory offers important tools for the analysis and planning of such missions. However, the theory is not really justified in those situations where there is no potential violent opposition to the political project of the Union. In order to be of real value, there is a need to adapt the classical theory. This is particularly true as the EU, as a third party, is not an actor in the traditional sense. Furthermore, it is necessary to rethink the possible modes of action as the EU does not seek military victory but to convince all the actors of the appropriateness of its goals. There is, however, a need to create a language and a structure regarding non-military actions in order to permit an analysis of various options and to develop comprehensive strategies.

Abstract [fr]

L’Union européenne comme tiers au prisme de la stratégie théorique

La stratégie théorique est souvent utile dans le cadre de l’UE comme tiers. Elle offre des outils importants pour l’analyse et la planification des telles missions. Cependant, l’utilisation de la stratégie n’est pas justifiée dans les missions où il n’y a pas d’opposition potentiellement violente contre le projet politique de l’UE. Pour être utile, il faut faire des adaptations de la stratégie théorique classique. Il s’agit ici surtout du fait que l’UE en tant que tiers n’est pas un acteur dans le sens traditionnel. Puis, il faut repenser les modes d’action possibles comme l’UE n’a pas vocation de vaincre militairement, mais de convaincre tous les acteurs de la justesse de sa démarche. Un problème que reste à résoudre, c’est la conception d’une langage et structure des modes d’actions non-militaires afin de permettre l’analyse des options différentes et afin de concevoir des stratégies intégrales.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Irsem, 2012
Emneord
EU strategi tredje part
HSV kategori
Forskningsprogram
Krigsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-2496 (URN)
Tilgjengelig fra: 2012-04-06 Laget: 2012-04-06 Sist oppdatert: 2018-01-12bibliografisk kontrollert
Wedin, L. (2012). Mellan solidaritet och suveränitet. Vårt Försvar (4), 14-16
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Mellan solidaritet och suveränitet
2012 (svensk)Inngår i: Vårt Försvar, ISSN 0042-2800, nr 4, s. 14-16Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Allmänna Försvarsföreningen, 2012
Emneord
Sverige, Försvar, Solidaritet, Suveränitet
HSV kategori
Forskningsprogram
Statsvetenskap med inriktning mot strategi och säkerhetspolitik
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-3421 (URN)
Tilgjengelig fra: 2013-01-14 Laget: 2013-01-14 Sist oppdatert: 2017-08-02bibliografisk kontrollert
Wedin, L. (2012). Stratégie maritime intégrale: une approche conceptuelle. Revue Défense Nationale, June(751), 1-7
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Stratégie maritime intégrale: une approche conceptuelle
2012 (engelsk)Inngår i: Revue Défense Nationale, ISSN 1779-3874, Vol. June, nr 751, s. 1-7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Ninety per cent of the European Union’s external, and 40 per cent of its internal,trade is carried by sea—a proportion that will increase with the Motorwaysof the Sea project. The author argues for a comprehensive EU approach tomaritime strategy at the highest political level, and highlights the important ofcreating coherent political objectives and strategies to underpin that overallstrategy. He argues further for broader consciousness of the vital importance ofthe sea, not just for Europe, but for mankind.

Emneord
maritime strategy conceptual comprehensive
HSV kategori
Forskningsprogram
Krigsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-2763 (URN)
Tilgjengelig fra: 2012-07-05 Laget: 2012-07-05 Sist oppdatert: 2014-05-13bibliografisk kontrollert
Wedin, L. (2012). Svenskt marinstrategiskt tänkande - en återblick med sikte på framtiden. Forum navale, 68, 105-149
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Svenskt marinstrategiskt tänkande - en återblick med sikte på framtiden
2012 (svensk)Inngår i: Forum navale, ISSN 0280-6215, Vol. 68, s. 105-149Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

In the middle of the 19th century, the Royal Swedish Navy was in a very bad shape. However, during the years around the turn of the century, 19th to 20th, the Navy was able to acquire for its time modern ships. At the same time, naval officers laid the foundation for a Swedish naval strategic culture that, basically, was valid until the end of the Cold War. The main aspects of this culture were:

  • Strategic defense against invasion from the sea – with a mix of offensive and defensive tactics that varied over time;

  • Fleet in being using the archipelagos as protection;

  • The main target was to be the enemy’s transport ships, not his main naval force;

  • Strategic cooperation with the army and air force while, especially the army, saw the navy as a subordinate force;

  • A vocation to defend Sea Lines of Communication that was not accepted by the Commander in Chief or by the politicians – except during the two world wars.

The thinkers of the navy have been influenced from abroad, mainly: Colomb, Corbett, Castex, and to some extent Mahan. Influent naval officers have studied at US Naval War College or its French counterpart.

Today, this culture is not valid. The navy has to develop a new culture where naval diplomacy, protection of Sea Lines of Communication, power projection, and cooperation with international and national actors are of prime importance. However, the classic strategic language – presence, sea control etc. – are still basically valid and should be used in the development of a new maritime strategy. In this context, the extreme jointness of Swedish Armed Forces is a problem. It is now necessary for the navy to, while still being part of the joint force, to reunite with the maritime world.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Sjöhistoriska Samfundet, 2012
Emneord
Sverige, marin, strategi, historia
HSV kategori
Forskningsprogram
Historia med inriktning mot militärhistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-2495 (URN)
Tilgjengelig fra: 2012-04-06 Laget: 2012-04-06 Sist oppdatert: 2014-01-22bibliografisk kontrollert
Wedin, L. (2012). Sveriges strategiska läge i en föränderlig värld. DSM. Debatt, sanningssökande, mediakritik (2), 21-26
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Sveriges strategiska läge i en föränderlig värld
2012 (svensk)Inngår i: DSM. Debatt, sanningssökande, mediakritik, ISSN 1401-2006, nr 2, s. 21-26Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Accepted
sted, utgiver, år, opplag, sider
Jan Gillberg, 2012
Emneord
Sverige, strategi, utmaningar
HSV kategori
Forskningsprogram
Statsvetenskap med inriktning mot strategi och säkerhetspolitik
Identifikatorer
urn:nbn:se:fhs:diva-2619 (URN)
Tilgjengelig fra: 2012-06-04 Laget: 2012-06-04 Sist oppdatert: 2013-09-26bibliografisk kontrollert
Organisasjoner