1 - 23 av 23
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Björk, Vilma
    Försvarshögskolan.
    En konstruerad verklighet: en narrativ analys av kinesiska ambassaden2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to understand China's use of soft power in Sweden. It focuses on the use of strategic narratives by the Chinese embassy in Sweden. Understanding narratives and analysing them is important because they can uncover political agendas. In order to understand how the embassy constructs an image of China, the study will explore its use of strategic narratives. The narrative analysis, conducted on texts produced by the embassy, demonstrates that there are two metanarratives being constructed: that China is harmonious, and that China is misunderstood.

  • Boström, Charles
    Försvarshögskolan.
    Explaining The Unexplainable?: The North Korean Conundrum2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • Ljungwald, Mikael
    Försvarshögskolan.
    Neutrala eller subversiva budskap: en analys av rysk statmedias rapportering om Finland2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study asks what strategic narratives are expressed through the use of news reporting. By adapting theories of soft power and strategic narratives this study aims to distinguish these narratives from news articles on Finland. The study uses a combination of textual and narrative analysis in order to examine what kind of categories of strategic narratives are present in the Russian state-funded news agencies RT and Sputnik. The study concludes, by analyzing articles from the mentioned news agencies, that four strategical master narratives can be found in the coverage: 1). Subversive, 2). Undermining, 3). Conspiring, 4). Russia is portrayed as friendly and peaceful.

  • Weingarten, Sophia
    Försvarshögskolan.
    "En värld utan kärnvapen skulle vara en bättre värld": en processpårning av regeringens beslut att inte skriva under konventionen om totalförbud mot kärnvapen.2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • Froste, Marie
    Försvarshögskolan.
    The Morality of ISIS Returnees: using thought experiments to determine moral responsibility or innocence2020Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    What are ISIS returnees morally responsible for, and how does that affect what should happen next? This is a question currently facing all Western democracies. Using thought experiments and reductive individualism, this thesis discusses the moral responsibility of both adult and child ISIS returnees. The results show that adults are generally morally responsible for their actions; this is the case regardless if they have posed direct threats or indirect threats. Duress, time, and terrorism as morally distinctive are discussed as factors impacting these results. Children are best presumed morally innocent unless they have joined ISIS by themselves, although in that case it remains unlikely that they are morally responsible for their actions.

  • Rosengren, Oscar
    Försvarshögskolan.
    Bäst lägesbild leder: en fallstudie av Polismyndighetens insats på Drottninggatan den 7 april 20172020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns skilda uppfattningar kring vilken typ av beslutsfattande som anses vara mest önskvärd i extrema kontexter. Under insatsen efter terrorattentatet på Drottninggatan 2017 förekom ett initiativtagande hos personal på fältet i syfte att effektivisera arbetet, och som i denna studie valts att kallas decentraliserat beslutsfattande. Studien undersöker nyckelfaktorer vilka ansågs vara förutsättningar för att möjliggöra effektivt decentraliserat beslutsfattande under insatsen. Den studerar även ledarens roll och hur faktorer utmärkande för Utvecklande- och Indirekt ledarskap eventuellt skapade dessa förutsättningar. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med personal på nationell, regional, och lokal nivå inom Polismyndigheten, vilka alla var i tjänst under insatsen. För att uppfylla syftet med studien har en abduktiv ansats varit nödvändig där förhoppningen, delvis utifrån tillgänglig forskning, varit att utveckla nya teorier kring effektivt beslutsfattande och ledarskap i extrema kontexter. Resultatet synliggör ett antal viktiga faktorer vilka ansågs vara förutsättningar för effektivt decentraliserat beslutsfattande, och redovisas i tre huvudteman: LägesbildRelation mellan ledare och följareoch Kompetens.I dessa har ett antal underteman identifierats vilka dels byggde upp de förutsättande faktorerna, och dels själva skapades genom dessa. Studien visar hur decentraliserat beslutsfattande inte är att betrakta som ett alternativ till centraliserat beslutsfattande. Däremot synliggörs en typ av decentraliserat beslutsfattande vilken kan fungera effektivt utan riktlinjer från centraliserade aktörer i beslutsfattningskedjan. Studien visar även resultat som gör det möjligt att ifrågasätta tidigare forskning av ledarskap i extrema kontexter. Slutligen mynnar den ut i en definition av decentraliserat beslutsfattande samt belyser intressanta områden för praktiker och framtida forskning. 

  • Öhrner Lindén, Annika
    Försvarshögskolan.
    Hur upplevs kraven för jägarsoldaten i Försvarsmakten möta framtida behov?: en kvalitativ studie om förberedelse, träning och kompetensutveckling ur ett genusperspektiv2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    When the nature of future conflicts and crisis change, new demands will require innovated military skills and capabilities. It is crucial that military training, with its various rolls and functions, constantly are updated to meet changing needs.

    The purpose of the study has been to explore and understand if requirements for “Special Operation Forces - Rangers” are relevant to the needs of the Swedish Armed Forces in the future. The purpose has also been to understand if military leaders should adjust military training based on women's physical conditions to create strong combat units with both men and women. A qualitative method with semi-structured interviews from seven interviewees and thematic analysis has been applied.

    Categories and codes were identified and created two overall themes. The theme "organizational aspects" with the categories "external factors, leadership and group" intends to clarify which factors can affect the requirements and military training from an organizational point of view. External factors could be future threats like social development, political decisions and trends. Leadership highlight how working ethics is created and influenced by commanders, instructors and soldiers. The importance of the group can affect well-being and performance. The theme of "individual aspects" are personal factors, innated or a result of social construction. The categories under the theme are based on the individual's ability for training progress and personal qualities that may be considered necessary to become a Ranger soldier.

    The results show that a high standard of physical strength is considered a prerequisite to accomplish military training. However, critics have challenged whether pure muscle strength is correlated with field performance. Modernized methods and new ways to evaluate an individual's performance in field service needs to be considered, where qualities such as mental robustness and problem solving are included in the evaluation and may compensate for lack of muscle mass to some extent.

    The results also indicate that if equal opportunities e.g. with respect to gender, sexual preferences or physical and mental capabilities, where embraced at all leadership levels, and support provided in challenging situations, female subordinates did not see a need to adapt the leadership based on physical conditions.

    The result has been discussed theoretically and methodologically and practical implications have been proposed as well as suggestions for future research.

  • Fredman Klockar, Alva
    Försvarshögskolan.
    The non-narrative hegemon?: The use of strategic narratives by the Trump administration2020Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis contrasts the theory of strategic narratives by Miskimmon, O’Loughlin and Roselle, which posits that all states form and project strategic narratives, with an argument made by Anderson that the U.S. President Donald Trump has abandoned the use of political narratives. The aim of the thesis is to determine if or to what extent the Trump administration projects strategic narratives. In order to do this, an analytical framework is constructed based on Miskimmon et al.´s theory. This framework analyzes texts found in speeches, Tweets and official documents from U.S. state sources in two consecutive steps. First, themes relating to international politics are identified based on what repeats itself across texts. Second, texts relating to these themes are analyzed in order to determine if they can be considered narratives. The results of the analysis show that the majority of the analyzed texts can be classified as narratives. Based on this, the conclusion drawn in the thesis is that the Trump administration has not abandoned the use of strategic narratives.

  • Hjelm, Emelie
    Försvarshögskolan.
    Värnplikten: en återinförd samhällsinstitution eller bara ett verktyg?2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • Östevik, Elise
    Försvarshögskolan.
    An examination of local resilience against violent Islamic extremism in Sweden2020Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The following thesis seek to examine the area of resilience in the context of violent Islamic extremism in Sweden. Its goal is to probe a theoretical typology of resilience to explore its contribution to a more precise description of local resilience against violent Islamic extremism in Sweden. The aim is explored through the systematization of four resilience approaches believed to be useful in the context of violent extremism; the Homeostatic approach, the Autopoietic approach, the Micro-politics approach and the Civic approach. Local resilience is analyzed within a single case study by using nine interviews, national and local strategies against violent extremism as well as a grounded theory approach to qualitative data analysis. The research identifies that the most prominent factors perceived to characterize local resilience consist of work to promote democracy, human rights and equality. Another finding is that the systematization of the field can contribute to a clearer description of perceived characteristics and local resilience, enabling the realization of differences in resilience approaches and the division of them connected to different levels in society. Another finding is the potential difference in resilience perceptions which can be identified between actors forming strategies and actors implementing the same strategies.

  • Estenberg, Gabriel
    Försvarshögskolan.
    Cooperation and/or Conflict in the Arctic?: The Meaning of National Images in International Arctic Governance2020Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis criticises previous research on international Arctic governances for being biased towards liberal theoretical assumptions. It is argued that this bias has lead to an inability to also include theories that can provide nuance about cooperation and conflict in the research on Arctic. General assumption of the region as a ”zone of peace” and sometimes an excluding focus on the work and progresses made in the Arctic Council have been favoured over nuanced accounts of conflict and cooperation in international Arctic governance. The criticism is delivered by suggesting a theoretical perspective which draws on Kenneth Boulding’s insights on national images’ role in the practise of foreign policy, which is believed to be able to account for nuances and deeper understanding. Drawing on this theoretical perspective, statements and speeches made by the Arctic states’ ministers of foreign affairs are analysed by using the discursive method of predicate analysis to study how the ministers of foreign affairs image the other Arctic states. These images are assumed to have impact on how the Arctic states practise their foreign policy in the region. The main findings of this thesis suggest that national images can potentially provide understanding and nuances about cooperation and conflict in international Arctic governance. However, further research is needed to strongly argue that national images should be included in further research on international Arctic governance.

  • Jacobsson, Caroline
    Försvarshögskolan.
    Med omvärldsförändringarna som katalysator eller bara en obekväm utmaning?: en analys av det nordiska försvarssamarbetets strategiska narrativ2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • Thunholm, Peter
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Taktikavdelningen (TA).
    Doktrinutvecklares syn på doktriners roll och syfte: en empirisk undersökning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    What is the purpose, strengths and weaknesses of military joint doctrine? In this empirical study we investigate the views of 17 Joint Doctrine developers in UK and US. Based on Harald Höiback’s review of more than 100 years of doctrinal debate, we developed a questionnaire with three sub-scales, doctrinal skepticism, doctrinal foundationalism and doctrinal coherentism. The result indicates that the doctrine developers most of all view doctrine as a tool for effective coordination of military forces. A clearly written doctrine is seen as a good tool for training of officers and units, and it will help to reduce the effect of uncertainty and friction in military operations. 

  • Breitholtz, Johannes
    et al.
    Försvarshögskolan.
    Nordensson, Cornelia
    Försvarshögskolan.
    Fången på befälsrummet: Unga officerares upplevelser av chefskapets krav2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Första linjens chefer återfinns i många organisationer och i de flesta samhällssektorer. Dessa chefer verkar på den lägsta nivån i sina respektive organisationer och möter i många avseenden samma utmaningar i sin vardag, utmaningar som kommer sig av det dagliga mötet med de underställda. För den militära första linjens chef, plutonchefen, finns dock ett antal utmaningar som inte den civila motsvarigheten möter, vilka främst härrör från den specifika, extrema, kontext som utgör bakgrunden för ledarskapet. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka krav en ung militär chef upplever idag samt identifiera eventuella luckor i utbildningen i förhållande till de upplevda kraven. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med sex plutonchefer som har tagit officersexamen under de senaste fem åren. Resultatet pekar på att respondenterna upplever flera motstridiga krav, till exempel som närvaro hos sin personal i förhållande till behovet av att lösa administrativa uppgifter. Respondenterna upplever också att de har två olika roller att förhålla sig till, fredsplutonchefen och krigsplutonchefen, där förväntningarna skiljer sig åt från deras underställda. Den ledarskapsutbildning som de fått upplevs som relevant mot yrkets krav, men de uttrycker ett behov av ytterligare praktik på de militära förband som blir deras första arbetsplats. Denna studies slutsatser innefattar behovet av att tydliggöra roller och krav under utbildningen, öka inslagen av praktik under utbildningen och att hantera de luckor i utbildningen som är riktad mot de uppgifter som plutoncheferna löser i det vardagliga arbetet, till exempel med en samlad och utökad managementutbildning.

  • Lundström, Magnus
    Försvarshögskolan.
    Ontologies of a Nation: South Korea's national biographies, Self and foreign policy behavior towards North Korea2020Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Ontological security scholars have thus far been unable to account for recurring variation in a state’s foreign policy behavior. The aim of this thesis is to explore and suggest an explanation to this phenomenon. The cause behind the puzzle is an inadequate understanding of the nation-state and national identity, which are widely accepted as something uniform and coherent within Westphalian borders. In this thesis, I adopt Berenskoetter’s (2014) approach of the nation-state’s ontology as a national biography, but I additionally argue, that more than one national biography can exist within the Westphalian borders of a state. This assumption allows us in turn to understand recurring variation in a state’s foreign policy behavior within the assumption of constant ontological security-seeking. In this thesis, I will explore the case of South Korea, which varying behavior towards North Korea is a result of its two national biographies and a constant pursuit of ontological security.

  • Fiala, Otto C.
    Special Operations Command-Europe (SOCEUR), USA.
    Resistance Operating Concept2019 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • Ulfving, Lars
    Försvarshögskolan.
    Spegellabyrinten: operativ-strategisk underrättelsetjänst - något om teori, empiri och metod2004 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • Ulfving, Lars
    Försvarshögskolan.
    Rysk krigskonst - Voennoe iskusstvo: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv2005 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • Ulfving, Lars
    Försvarshögskolan.
    Den stora maskeraden: sovjetrysk militär vilseledning, Maskirovka, sett i ett historiskt perspektiv2000 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • Thunholm, Peter
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Krigsvetenskapliga avdelningen (KVA).
    Det norska försvarets doktrinutvecklingsprocess2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar hur doktrinutveckling och doktrinimplementering formaliserats och går till på operativ (joint) nivå i det norska försvaret. Rapporten avhandlar fyra ka huvudfrågeställningar. Den första handlar om hur doktrin definieras och vad syftet med doktriner är? Den andra handlar om vad som är källor och underlag till doktrinutveckling? Den tredje frågeställningen handlar om hur doktrinutveckling faktiskt går till? Den fjärde handlar om hur implementering av doktriner genomförs?

    För att svara på frågeställningarna analyserades innehållet i det norska försvarets utvecklingshandbok och andra styrdokument för doktrinutveckling Dessutom genomfördes intervjuer på plats med utvalda tjänstemän med kunskaper om doktrinutveckling och doktrinimplementering. För intervjuerna användes ett tidigare utvecklat frågeformulär i syfte att ge en tydligare bild av de formella processernas användbarhet, styrkor och svagheter.

    Resultatet av analysen indikerar att doktrin främst är beprövad erfarenhet som utgör vägledning och ett samordningsverktyg i träning och utbildning som gör att det går lättare att bedriva verksamheten effektivt gemensamt (joint) i operationer.

    Den viktigaste källan för doktrinutveckling är ”lessons learned” och politiska inriktningar. Dessutom skall källor sökas brett och både utom och inom den egna organisationen. I Norge betonas numera en brett insamlad feed-back från den egna organisationen som ett underlag för att fastställa revisionsbehov av doktriner. Militärteori eller forskning ges inte någon stark roll som källa för doktriner, utom för vissa grundläggande utgångspunkter. Däremot betonas starkt vikten av gemensamma erfarenheter eller beprövad erfarenhet och det mest centrala inslaget i den norska processen är just hur man säkerställer att man kommer överens om vad som är beprövad erfarenhet.

    Norska försvaret har utformat sina doktrinutvecklingsprocesser för att säkerställa auktoritativ doktrin genom delaktighet och ömsesidigt ansvarstagande. Processen för doktrinutveckling innefattar förutom de direkt ansvariga för själva skrivandet ett system av representanter från högre förband och enheter inom försvarsmakten som berörs av doktrinerna. I Norge eftersträvas en livslängd för doktriner på fem år, därefter sker revision hellre än nyutveckling. I Norge väntar man i ca tre år och avsätter normalt 15 månader för revision, denna cykel förefaller dock inte vara helt implementerad. När det gäller implementering av doktrin styrs den inte av någon särskild handbok. Den avdelning som ansvarar för utveckling av en viss doktrin svara normalt även för implementeringen. Färdig doktrin publiceras digitalt på en av den norska försvarsmaktens hemsidor.

  • Thunholm, Peter
    et al.
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Krigsvetenskapliga avdelningen (KVA).
    Widén, Jerker
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Taktikavdelningen (TA), Marinsektionen (Marin).
    Militära doktriner2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den som studerar krig och krigföring eller försöker lära sig hur militära organisationer och förband bedriver sin verksamhet kommer snart i kontakt med begreppet doktrin. I texten, som är avsett att bli ett kapitel i en lärobok i krigsvetenskap, diskuteras doktrinens roll som verktyg och arbetsmetod inom den militära sfären. Diskussionerna bygger primärt på forskning om doktrin, men även på den beprövade erfarenhet som ackumulerats över tid i försvarsmakter världen över, främst i några av de västländer som haft regelbunden erfarenhet av deltagande i väpnade konflikter. Vidare redogörs övergripande för hur den formella doktrinutvecklingsprocessen ser ut i några av dessa länder, främst i syfte att belysa hur en väl utvecklad och genomtänkt process för doktrinutveckling och doktrinimplementering kan utformas.  Kapitlet består av två delar, där den första diskuterar begreppet doktrin, vad det är och varför en doktrin anses viktig att ha för en militär organisation. Den andra delen handlar om hur doktriner utvecklas och implementeras och vilka erfarenheter man kan dra från sådana utvecklings- och implementeringsprocesser. I detta kapitel, om inget annat sägs, används begreppet ”doktrin” som ett övergripande samlingsbegrepp för den typ av formaliserade styrdokument som i Sverige uppdelas i bl.a. doktriner, reglementen, anvisningar, taktiska procedurer, handböcker, bestämmelser och instruktioner, och som militära myndigheter ger ut i såväl sekretessbelagda som öppna och publicerade texter. Läroboken i sin helhet förväntas publiceras som en antologi på vetenskapligt förlag (Studentlitteratur, Lund) under 2017.

  • Thunholm, Peter
    et al.
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Krigsvetenskapliga avdelningen (KVA).
    Palmgren, Anders
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI).
    Hur kan doktriner utvecklas och implementeras i Försvarsmakten2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Doktriner, reglementen och instruktioner av olika slag är viktiga styrmedel för att påverka hur den militära organisationens medlemmar ska förstå sin verklighet, organisationens syfte och hur organisationen vill bedriva sin verksamhet. De återfinns idag på alla hierarkiska ledningsnivåer. Vi har studerat doktrinutvecklingsprocesserna på militärstrategisk-operativ (joint) nivå i USA, Storbritannien, Israel och Norge. Studierna har omfattat såväl analys av processbeskrivande styrdokument som intervjuer med erfarna doktrinutvecklare och implementatörer. Vi använder i rapporten begreppet doktrin som beteckning på de högsta militärstrategiska och försvarsmaktsgemensamma (operativa) publikationerna, på samma sätt som beskrivs i Militärstrategisk doktrin 16.

    Huvudfrågeställningarna vi försöker besvara i rapporten är följande: Baserat på tidigare forskning i projektet om olika länders doktrinutvecklingsprocesser, (a) utarbeta förslag på hur en fruktbar doktrinutvecklingsprocess kan se ut samt (b) identifiera fördelaktiga processer för implementering av doktriner främst på joint-nivå.

    En rimlig inställning till doktriner att se dem som effekthöjande samordningsverktyg. Även om det inte finns tidlösa eller allmängiltiga regler och principer för krigföring som inte är kontextbundna så betyder inte det att strateger och taktiker ska övergå till ren opportunism och intuition. Handlingar måste kunna rättfärdigas och detta kan ske genom att man inom en militär organisation blir överens om vissa utsagor och uppfattningar om krig och hur krig ska föras. Genom att komma överens i en doktrin om hur vissa saker ska göras så minskar man effekten av osäkerhet och friktioner.

    Vi föreslår införande av en doktrinprocess i Försvarsmakten bestående av sex olika huvudaktiviteter: (1) Övergripande ledning, (2) Initiering, (3) Utveckling, (4) Auktorisation, (5) Implementering samt (6) Vidmakthållande. Baserat på våra egna studier av doktrinrelaterad forskning och dagens utvecklingshandböcker för doktrin i de länder vi studerat är vi benägna att tro att dessa sex aktiviteter tillsammans kan utgöra en fungerande doktrinutvecklingsprocess.

    Rekommendationen är därför att Försvarsmakten genomför en tydlig institutionalisering av hela sin doktrinprocess i kombination med en fortsatt projektorienterad utveckling av enskilda doktriner. Vårt förslag är att i stort utgå ifrån den organisation av doktrinprocessen på militärstrategisk/operativ nivå som används inom flera västländer och inom NATO. Processen behöver dock anpassas efter svenska förutsättningar. Vi finner att den modell man valt i Norge skulle kunna utgöra modell även för Försvarsmakten. Modellen innebär att ansvar eller huvudmannaskap för olika doktriner fördelas inom HKV. Hela doktrinprocessen bör regleras formellt i en doktrinutvecklingshandbok och här kan exempel hämtas från flera länder.

  • Thunholm, Peter
    et al.
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Krigsvetenskapliga avdelningen (KVA).
    Palmgren, Anders
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Krigsvetenskapliga avdelningen (KVA).
    Hur operativ doktrin utvecklas: en studie av tre krigserfarna försvarsmakter2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar hur doktrinutveckling och doktrinimplementering formaliserats och går till på operativ (joint) nivå i tre länder som alla relativt regelbundet genomför högintensiva operationer, Storbritannien, USA och Israel. Rapporten avhandlar fyra olika huvudfrågeställningar. Den första handlar om hur doktrin definieras och vad syftet med doktriner är? Den andra handlar om vad som är källor och underlag till doktrinutveckling? Den tredje frågeställningen handlar om hur doktrinutveckling faktiskt går till? Den fjärde handlar om hur implementering av doktriner genomförs?

    För att svara på frågeställningarna analyserades innehåll och så jämfördes USA och Storbritanniens utvecklingshandböcker för doktrin. Israel har inte tillgängliggjort sin handbok. Dessutom genomfördes intervjuer på plats med utvalda tjänstemän med kunskaper om doktrinutveckling och/eller doktrinimplementering i vart och ett av de tre länderna. Totalt genomfördes 26 intervjuer. För intervjuerna utvecklades två olika frågeformulär i syfte att ge en tydligare bild av de formella processernas användbarhet, styrkor och svagheter. För att undersöka och jämföra hur respektive lands doktrinutvecklare såg på doktriners syfte, styrkor och svagheter utvecklades även en enkät som besvarades individuellt av de intervjuade.

    Resultatet av analysen indikerar att det inte finns stora skillnader mellan UK, Israel och USA när det gäller definition och syfte med joint doktrin. Alla betonar att doktrin skall handla om grundläggande principer som vägleder hur militära förband agerar. Doktrin beskriver hur man agerar med befintliga styrkor och befintlig/beslutad materiel. USAs utvecklingshandbok betonar i högre grad doktrinens effekthöjande syfte genom att doktrinen ska underlätta koordination mellan stridskrafter medan UK mer betonar doktrinens utbildande syfte. Handböckerna, och intervjuerna, är tydliga i budskapet att doktrin inte är lag utan snarare ett samordningsverktyg i träning och utbildning som gör att det går lättare att bedriva verksamheten effektivt gemensamt i operationer.

    Den viktigaste källan för doktrinutveckling är ”lessons learned” och politiska inriktningar. Dessutom skall källor sökas brett militärt och civilt och både utom och inom den egna organisationen. USA handbok betonar tydligast en brett insamlad feed-back från den egna organisationen. I ingen av utvecklingshandböckerna ges militärteori eller forskning någon stark roll som källa för doktriner, utom för vissa grundläggande utgångspunkter. Däremot betonas starkt vikten av gemensamma erfarenheter eller beprövad erfarenhet och det mest centrala inslaget i båda ländernas processer är just hur man säkerställer att man kommer överens om vad som är beprövad erfarenhet. Israels doktrin bygger på landets speciella situation med ett utsatt läge och kontinuerlig krigserfarenhet.

    Både UK och US har helt uppenbart utformat sina doktrinutvecklingsprocesser för att säkerställa auktoritativ doktrin genom delaktighet och ömsesidigt ansvarstagande. I båda länderna är processerna för joint doktrinutveckling omfattande och personalkrävande och innefattar förutom de direkt ansvariga i respektive lands doktrinutvecklingsavdelningar ett system av representanter från alla högre förband och enheter inom försvarsmakterna som berörs av joint doktrin. I båda länderna har doktrin normalt en livslängd på 5 år, därefter sker revision hellre än nyutveckling.

    En skillnad mellan länderna är den tid som avsätts för nyutveckling och revision där USA i princip påbörjar all revision efter två års användning av doktrinen och avsätter upp till tre år för revision, medan man i UK väntar i tre år och avsätter upp till två år för revision. I Israel är organisationen för doktrinutveckling mindre, likaså är tiden för omsättning av doktrin inte regelbunden.

    När det gäller implementering av doktrin styrs den inte av någon särskild handbok. Doktrinutvecklingsavdelningarna har inget formellt ansvar för implementering och färdig doktrin publiceras i tryckt form och görs tillgänglig via hemsidor. I USA på Joint Staff J-7 finns ett särskilt ambulerande träningsteam som observerar övningar och skarp verksamhet och som bl a följer upp hur doktriner tillämpas. I UK på DCDC finns en informell process där doktrinutvecklare deltar i undervisningen på försvarshögskolan. En skillnad mellan länderna tycks vara att man i UK lägger större vikt på att öka doktriners läsbarhet genom att undvika förkortningar och jargon och genom att ta fram kompletterande utbildningsmaterial för att underlätta utbildning på och förståelse av doktrin.

    I Israel implementeras doktrin bland annat genom officersutbildning, där graden av gemensam utbildning mellan försvarsgrenarna har ökat på senare år. Vidare genomförs sedan några år årliga webbaserade tester för officerare på doktrin och tillämpningen av doktrin. Implementering av doktrin har fått större betydelse i IDF efter det andra kriget i Libanon 2006, då flera problem med doktrin, koncept och förmågan till gemensamma operationer kom på sin spets.