Logo: to the web site of the Swedish Defence University

This study develops a four-factor framework (4F model) based on fear, suffering, values, and characteristics for analyzing depictions of physical-risk martial heroism. Specifically, this framework is applied to assess representations of two World War II flying aces, the Royal Air Force pilot Douglas Bader and his German contemporary from the Luftwaffe, Erich Hartmann. On investigation, it is revealed that Bader and Hartmann are either described as fearless or capable of continuing their heroic journey despite their fears. Moreover, the literature contends that both these pilots experienced immense suffering but eventually overcame them. Regarding values, Bader is portrayed as a conservative patriot, whereas Hartmann is said to be a romantic and chivalrous hero. In terms of their characteristics, the depictions of Bader highlight both his positive and negative traits, whereas the darker sides of the hero are virtually absent in the rosy representations of Hartmann.

Genom Sveriges medlemsansökan till Nato bryter staten en lång tradition av militär alliansfrihet. Den militära alliansfriheten har sedan Sverige senast var i krig syftat till att landet skulle kunna förbli neutralti händelse av krig i närområdet. Enligt svenska politiker har denna isolationistiska strategi varit en bidragande orsak till att Sverige klarat sig undan krig i mer än 200 år. Med den historiska bakgrunden är därför Sveriges erfarenheter av att vara medlem i en militär allians ringa. Polen däremot har sedan 1999 varit medlem i Nato och har därför mer än 20 års erfarenheter vilka Sverige skulle kunna dra nytta av iett kommande medlemskap i Nato.

Denna studie analyserar vilka samverkans- och militärstrategiska val Polen och Sverige gjort före och efter respektive stats val att bli medlemmar i Nato. De polska erfarenheterna från mer än 20 års medlemskap appliceras därefter på en svensk kontext där dessa erfarenheter identifierar möjligastrategiska vägval för Sverige. Slutligen diskuteras huruvida det är möjligt att på förhand identifierakonsekvenser av en stats val av samverkansstrategi utifrån en annan stats erfarenheter.

Sverige kommer behöva se över sina militärstrategiska medel och metoder för att nå de militärstrategiska målen. Den nu valda samverkansstrategin, att ingå i en militär allians och balansera det upplevda hotet, innebär att Sverige inte längre enbart kan fokusera på statens enskilda behov utan behöver även väga in Natos behov för att bidra till kollektiv säkerhet inom alliansen. Om Sverige väljer att sätta svenska intressen före Natos kan det innebära att Sverige inte uppfattas som trovärdig, pålitlig och solidarisk.

FHS möts regelbundet av frågor från UL handledare. Syftet med denna PM är att ge svar och kommentarer till dessa frågor. Det handlar främst om frågor som inte direkt går att besvara med hjälp av den befintliga handledarpärmen. Det övergripande syftet är att stärka handledarna i samband med deras utbildningar. Ambitionen är att uppdatera denna PM när ett antal nya frågor dykt upp. Texten förutsätter god förtrogenhet med den teoretiska Ledarskapsmodellen och med gällande handledarpärm. Ordningsföljden mellan frågorna följer ingen systematik. De kommer i den följd jag fick ta del av dem.

Syftet med denna rapport är att redovisa en litteraturgenomgång gjord i juli 2023 i databaserna PsycInfo och ERIC kring begreppen självkännedom och självledarskap i första hand, och begreppen empati och kommunikationsförmåga i andra hand, samt att relatera analysens resultat till hur ledarskapsövningen ”Ledarskap och Självkännedom” (LoS) kan vidareutvecklas. Litteraturgenomgången kring självkännedom och självledarskap kom i stor utsträckning att baseras på tre aktuella meta-analyser. Inom såväl självkännedom som självledarskap framkom ett antal teoretiska aspekter som kan berika LoS i sin nuvarande form. Vidare framkom att begreppet självledarskap är teoretiskt tveksamt ur ett LoS-perspektiv. Däremot kan interventioner som lyfts fram inom litteratur om självledarskap vara värdefulla för LoS men då relaterade till deras ursprungliga källor. Risker med överdriven introspektiv reflektion, mindfulness med mera behöver beaktas vid urval av övningar i en reviderad LoS. Litteratursökningen relaterad till empati och kommunikationsförmåga gav ingen grund för revision av LoS i dessa avseenden. Slutligen påtalas behov av att revidera befintlig handledarmanual för LoS med denna rapport som grund, liksom behov av handledarutbildning och utvärdering av utfall av en reviderad LoS.

This is a series of solicited articles requested by the editors of Vol. 51, emerging from a roundtable discussion held at the 2022 International Studies Association Convention. Each short contribution seeks to demonstrate the newest research of the English School of International Relations. These contributions tackle key questions including: the decline of liberal hegemony, the rise of China, the divide between soldaristic and pluralistic ethics, the engagement of the English School with Area Studies, theoretical approaches to grounding English School research and an investigation of the English School’s intellectual legacy.

Sammanfattning: Luftmakt är ett kraftfullt tvångsmedel för att påverkan motståndaren. Luftmakten har under lång tid varit de resursstarka stormakternas verktyg explicit. Tiden och teknikutveckling har medgett att mindre resursstarka stater kan ta till sig luftmakt. Dilemmat för den mindre staten är tillgängliga resurser för kvalité och kvantitet kontra den resursstarke motståndaren i kontexten asymmetrisk konflikt. Vintern 2021 presenterades Arash Heydarian Pashakhanlou luftmaktsteorin The Underdogs Model (UM) som bygger på dilemmat med en resursstark motståndare. Pashakhanlou menar att den svagare parten kan öka sin sannolikhet att nå framgång mot en starkare motståndare genom att förhålla sig till sex faktorer som är grunden i hans småstatsteori. Teorins sex faktorerna är kreativitet, självförsörjning och externt stöd, engagemang, underrättelse, spridning och kraftsamling samt slå mot sårbara militära mål. Småstatsteorier är något av ett dilemma då man saknar empirisk grund för deras validitet, så även Pashakhanlous teori. Syftet med studien var att med hjälp av två oberoende luftmaktsrelaterade fall pröva teorin och undersöka dess förklaringskraft. Studiens fall är luftmaktsanvändning i italienska Bari 1943 samt Falklandskriget 1982. Studiens resultat visar på stor förekomst av faktorerna i UM samt att Tyskland presterade bättre än de allierade i samtliga faktorer och vidare att Argentina presterades sämre än Storbritannien i flertalet av faktorerna. Pashakhanlous teori kan förklaras i de båda fallen och påvisat hög förklaringskraft. Studien konkluderar efter genomförd analys att det inte kan uteslutas att andra faktorer inverkade på utfallen eftersom studien fokuserat på teorins sex faktorer. Krav på ytterligare prövning föreligger innan Pashakhanlous teori kan bekräftas eller avfärdas med ytterligare empirisk bevisning.

För att förstå delar av problematiken kring vilken effekt terrorism har på svensk lagstiftning har denna undersökning letat efter de huvudsakliga bakomliggande orsakerna till lag 2006:343 om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning.

I den politiska beslutsprocessen får skillnaderna mellan de krav som uppstår vid en kris, kontra de faktiska resurser som finns att tillgå större betydelse. Myndighetsöverskridande samarbeten effektiviserar inte bara arbetet efter att terrordåd inträffat, det stärker också folkviljan. Denna undersökning syftar till att ta reda på varför lag 2006:343 tillkom, genom att åskådliggöra de huvudsakliga bakomliggande faktorerna bakom lag 2006:343. Detta genom att metodiskt strukturera upp hur både internationella och nationella faktorer har påverkat förarbetena och den slutliga lagen 2006:343.

De internationella faktorerna som framkommit har alla sin upprinnelse i 11 septemberattentaten. Det skapades en internationell koalition mot terrorism. I Förenta nationernas säkerhetsråd antogs 2001, en resolution om hot mot internationell säkerhet orsakad av terrorism (UNSCR 1373). I EU formulerades en respons mot terrorism 2001 (Europeiska rådet 2023). I Sverige beslutades om deltagande i Afghanistankriget. Under första halvan av 2000-talet skedde det en rad internationella terrordåd vilket tydliggjorde polisens behov. Under utredningsarbetet med att ta fram lag 2006:343 framkom även att det fanns en hotbild mot utländska intressen i Sverige. Då polisen saknar flera av de resurser Försvarsmaktens besitter, är ett myndighetsöverskridande samarbete för att överkomma denna brist naturlig.  Den som stod bakom propositionen var Justitieministern som därmed utgör ett exempel på en nationell påverkansfaktor på individnivån.

A growing military organisation have the need to expand on all fronts. One of the prominent sections in the military that is expanding is communications. Communications is something that all modern armies need and thus it needs to be presented as an interesting and exciting place to work. Communications is however a complex area of work, demanding knowledge of how the very space around you works. The complexity of communications is often metaphorically referred to as ”Black magic” in the sense that noone actually knows why and what is happening. This study aims to show how the metaphor ”Black magic” in the context of communication can affect future officers view of the abstractness that is communications. This is to emphasize the effects of metaphors in the military and how they can shape the future of the growing military. The results from this study show that the metaphor ”Black magic” mainly affect the cadets in two different ways. ”Black magic” can build a mystery around the subject of communications which in turn can intrigue the cadets to learn more about it. ”Black magic” can also create the perception of not needing to learn more of the subject, as it is often seen as something we cannot control or unnatural, something we would rather avoid. The study shows a small example of how military discourse can affect the organizations future and how important it is for officers to be aware of the words they are using for example during education.

Innan ett anfall med mekaniserade förband har en stridsplan utformats, genomarbetats och samtliga inblandade är införstådda med vad chefens målbild är för att lösa uppdraget. Under planeringen har det genomförts ett kortare krigsspel och där har uppdagats tidpunkter i ett eventuellt händelseförlopp som skulle kunna innebära att planen behöver modifieras. Exempelvis att fienden viker eller att fienden går till motanfall. Oavsett krävs det att beslut fattas. För att förkorta den där på följande beslutstiden produceras ett dokument med åtgärder för att kunna hantera situationen så snabbt som möjligt.Dokumentet benämns beslutsstödsplan. Metoden har fått kritik i vetenskapliga tidskrifter. Denna studies forskningsfråga undersöker vad svenska officerare anser om beslutsstödsplanen och hur den tillämpas inom olika försvarsgrenar.Beslutstödsplanen är en produkt som genererats ur ett tankesätt som benämns dynamisk beslutsfattning, vilket är en del av Försvarsmaktens ledningsfilosofi uppdragstaktik.För att undersöka kritiken riktat mot beslutsstödsplanen så har det inom ramen för denna studie genomförts en enkätundersökning som har riktat sig till elever vid Högre officersprogrammet och elever vid Högre specialistofficersutbildningen. Resultatet indikerar att försvarsgrenar, med visst huvudtjänstområde, är mer positivt inställda till metoden men andra försvarsgrenar är inte det.

This thesis contributes to our understanding of cognitive interoperability by explor-ing barriers, facilitators, and contextual factors to create a framework. With the ad-vent of the cognitive domain in warfighting, the adversary pursuit of military strate-gic advantage through cognitive science demands that we seize the initiative and seek cognitive superiority with allies and partners. Prior research acknowledges the importance of human interoperability but is limited to singular studies at the opera-tional and national level. This thesis shifts focus to the military strategic and multi-national level to uncover cognitive and cultural inhibitors and enablers of cognitive interoperability. The empirical data is drawn from a distinct case study that examines senior military officers during a combined exercise. The analysis explores compe-tencies that foster strategic empathy and collective intentionality with identity and human connectivity as major catalysts. Individuals are agents who collectively con-struct cognitive interoperability, setting conditions for cognitive dominance in future military competition.

The thesis aims to give readers a more precise knowledge of how narratives in the information environment, mainly social media platforms, can be created and structured by agents of influence operations to subvert and influence a target audience. As a case study, the thesis focuses on the influence agent “Shuoun Islamiya”, as the Swedish Psychological Defence Agency pointed out, to be the initiator of the influence operation targeting Swedish Social Services and the LVU-act. The research in this paper explores the narratives used by the agentto reveal three central narratives propagated by Shuoun Islamiya: Sweden as a fascist state, Swedish authorities as abusive towards children, and depicting Swedish authorities as targeting Muslim families in particular.

The findings suggest that these narratives are strategically designed to weaken the existing narrative of Sweden as a democratic state and evoke strong emotions in the targeted audience to align with the influence agent's objectives. Construction of these narratives involves setting up antagonistic actors, portraying the Swedish state and the social services as villains who unfairly and systematically target families of immigrant and Muslim backgrounds. The families are, on the other hand, depicted as helpless victims,emphasising a conflict between the state and the families by using provocative and inflammatory language related to allegations of child kidnapping and abuse carried out by Swedish authorities. These narratives are conveyed mainly through social media platforms, showing a strong visual component in which non-related visually evocative images are oftenused to elicit emotional responses from the target audience.

Further, results show how non-state actors can influence a sizable audience and take advantage of the digital information environment, combining false and misleading content taken out of context. Moreover, the analysis highlights potential security implications, including the risk of undermining social trust and cohesion. The study emphasises the need for a critical mindset among information consumers. It suggests avenues for future research, including examining other actors and assessing a potentially more profound impact of the influence operation.

Enligt Försvarsmakten bygger den militära professionen på fyra delar, jurisdiktion, ansvar, värdegrund och expertis. Expertisen utgör kärnan i professionen och bygger på individens kunskaper och färdigheter. För att kunna utveckla kunskapen hos personalen i allmänhet och specialistofficerare i synnerhet så behöver Försvarsmakten säkerställa att kunskapsinhämtning sker utifrån styrande dokument och tilldelade förutsättningar. Armén har brutit ned centrala styrningar och utgivit riktlinjer för karriär och befordran som innehåller gemensamma tidskrav och krav på förmåga för specialistofficerare. Personalen är en resurs som likt fordon, vapen och material behöver utvecklas för att kunna möta varje hot och klara varje utmaning.Denna studies undersöker hur specialistofficerare inom arméförband tillförskansar sig kunskaper och färdigheter för att uppnå den militära professionens expertis utifrån organisationens behov och styrningar. Studien är teoridriven och analysen görs utifrån teorins SECI-modell.Studien kan dra två slutsatser för hur specialistofficerare inhämtar kunskaper, dels att förbanden i studien behöver förtydliga och förstärka de metoder där framför allt explicit kunskap hanteras, dels att den militära organisationen behöver fördjupa kunskapen internt om framtagna metoder och hur specialistofficerare skall erhålla fördjupad kunskap inom sin profession. Detta för

Sammanfattning:

Teorier om luftmakt tar sin historiska utgångspunkt i resursstarka stormakters behov, varför de förutsatt stora resurser och avancerad teknik. För småstater har detta förhållande varit problematiskt då de varit tvungna att använda sig av stormakternas luftmaktsteorier trots att förutsättningar saknades i form av resurser och teknik. Under 2000-talet har några forskare utarbetat luftmaktsteorier utformade för småstater, vars förklaringskraft prövas i föreliggande studie.

 Föreliggande studies syfte är att förklara effekten av luftmakt med luftmaktsteorier speciellt framtagna för småstater och teorierna som prövas är Clarkes modell ´Strategic, Persuasion, Oriented, Targeting bombing´ (SPOT) och Pashakhanlous ´The Underdog´s Model´ (UM).  

Luftkriget i Ukraina är fallet som valts för att pröva teoriernas förklaringskraft mot ett aktuellt fall. 

Ukraina är ett stort land med en stor befolkning, men knappa resurser gör att en landet har en större nytta av att tillämpa en småstatsstrategi än en storstatsstrategi. Studien visar att Ukraina uppnår bra resultat både inom SPOT- och UM:s modellkriterier. Resultatet påvisar att en småstats möjligheter att påverka eller vinna mot en starkare motståndare ökar om teoriernas kriterier tillämpas i sin helhet eller i delar. Studien har inte funnit några nya eller avvikande kriterier för mindre staters framgångar i luftmaktskriget.

Denna studie undersöker upplevelsen av fenomenet destruktivt ledarskap bland militär personal inom den svenska Försvarsmakten exkluderande värnpliktiga och GSS K/T. Militär sammanhållning identifieras som en kritisk faktor för en effektiv organisation och dess förmåga att framgångsrikt utföra sina uppgifter i utmanande miljöer. Tidigare forskning har understrukit betydelsen av konstruktivt ledarskap för att främja denna sammanhållning, medan destruktivt ledarskap, i motsats, kan underminera den.

Genom en kvantitativ ansats kartläggs hur vanligt förekommande destruktivt ledarskap är inom Försvarsmakten och undersöker faktorer och motiv som motiverar personal att stanna kvar trots en skadlig arbetsmiljö. Resultaten avslöjar att en majoritet (78 %) av respondenterna har upplevt någon form av destruktivt ledarskap. Bland aktiva destruktiva ledarskapsbeteenden rapporterades arrogans, nonchalans mot medarbetares synpunkter, och orättvis behandling som mest framträdande, medan för passivt destruktivt ledarskap är ledarnas ovilja eller oförmåga att fatta svåra beslut och hantera konflikter mest påtaglig (58,9 %).

Sammantaget indikerar resultaten att Försvarsmakten brottas med problem kring såväl passivt som aktivt destruktivt ledarskap inom organisationen.

Studien handlar om civil-militära relationer och att militär makt styrs genom demokratisk kontroll i demokratier för att inte bli alltför stark gentemot samhället, vilket innebär att politiker har civil överhöghet över militären och officerare. Att militären ska vara tillräckligt stark för att försvara samhället, men ändå tillräckligt underordnad folkvalda politiker så de följer politiska direktiv anses av forskarna vara en paradox, och denna balans uppfattas utmanande att få till. Vidare är problemet att dagens officerare är en del av det civila samhället, och förväntas vara goda medborgare precis som folket. Detta gör att officerare riskerar att hamna mitt emellan de funktionella och samhälleliga imperativen som militären styrs av, vilket antas kunna skapa friktion. Syftet med studien är dels att omhänderta officersprofessionens egna upplevelser av demokratisk kontroll och civil överhöghet, dels att ge ett svenskt perspektiv på dessa fenomen. 

Resultatet visar att såväl forskare som respondenter är överens om att demokratisk kontroll och civil överhöghet är det enda tänkbara styrsättet över militären i demokratier. Folket väljer politiker som styr samhället och genom demokratisk kontroll försvaras ordningen med civil överhöghet över militären. Vidare visar resultatet att den svenska officersprofessionen endast påverkas positivt av demokratisk kontroll och civil överhöghet samt att lojalitet gentemot politiken är en självklarhet för officerare. Systemet är inbyggt i officerskollektivet och är något officerare förhåller sig till. Uppfattningen är att officersprofessionen inte ska påverkas av demokratisk kontroll och civil överhöghet, då endast högre officerare har i uppgift att dialogisera med den politiska nivån.