1 - 10 of 10
rss atomLink to result list
Permanent link
  • Andersson, Isabell
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, Command & Control Studies Division.
    Andersson, Isabell
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, Command & Control Studies Division.
    Operations assessment: focus on reality rather than the plan2016In: 21st International Command and Control Reserach and Technology Symposium (ICCRTS): C2 in a Complex Connected Battlespace, International Command and Control Institute , 2016, Vol. Topic 2, 056Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Since no plan survives contact with reality, during the execution of a military operation it might be necessary to re-plan the operation. In order to decide whether, and when, re-planning should be initiated a feedback process is needed that provides the commander with information about the progress of the operation, and an assessment of whether the operation is leading towards the overarching goals or not. The operations assessment process is part of such a feedback process.

    The current method (in e.g. NATO) operations assessment is focused on the accomplishment of planned actions and on the effects in the operational environment system. A data collection plan is established during development of the operational plan which specifies which and how data should be collected. Thus the “questions” the operations assessment process poses towards the environment are tightly connected to critical elements of the operational plan.

    If the plan, however, starts to become obsolete due to unforeseen changes in the operational environment, there might be a risk that the assessment process, grounded in the plan, neglects information that is critical for decisions about re-planning. This paper suggests an alternative approach to operations assessment that is based on an idea of separating the operations assessment plan from the operational plan. Such a separation would focus the assessment process on the evolving operational environment, thus reducing the risk that unanticipated threats, or opportunities, will be overlooked and re-planning is overdue.

  • Spak, Ulrik
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, Command & Control Studies Division.
    Spak, Ulrik
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, Command & Control Studies Division.
    Nygren, Else
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Enhancing change detection of the unexpected in monitoring tasks: guiding visual attention in command and control assessment2016In: 21st International Command and Control Reserach and Technology Symposium (ICCRTS): C2 in a Complex Connected Battlespace, International Command and Control Institute , 2016, Vol. Topic 5, 1-18 p., 054Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Many surveillance tasks in military command and control involve monitoring for change in a visual display environment in order to discover potential hazards or new opportunities. Effective change detection in various situational pictures is a requisite for battlespace understanding. The detection of unexpected events is particularly difficult and missed events may cause malicious outcomes in contexts characterized by high levels of complexity and risk. We present examples of change detection failures in the military domain, and explain why and how the psychological phenomena of change blindness and inattentional blindness can generate such failures. We further give an overview of existing solutions to these problems and point out a specific issue, coping with unexpected events, where effective solutions are missing today. Inadequate expectations may be a result of misdirection by the enemy. This article demonstrates a new concept – an adaptive attention aware system (A3S) for enhanced change detection. The A3S is a concept of gentle support. It is based on cuing of visual attention by a non-obtrusive flash cue in the display (bottom-up), to compensate for guidance by inadequate expectations (top-down) in situations influenced by high levels of uncertainty.

  • Lundborg, Tom
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Lundborg, Tom
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    The Virtualization of Security: Philosophies of Capture and Resistance in Baudrillard, Agamben and Deleuze2016In: Security Dialogue, ISSN 0967-0106, E-ISSN 1460-3640, Vol. 47, no 3, 255-270 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The virtual has during the last couple of decades emerged as a forceful conceptual tool in security studies. While used primarily in order to question assumptions about an objective truth concerning the meaning and value of security and different forms of insecurity, the implications of drawing on this concept vary considerably depending on how the virtual is conceptualized, and specifically how the potentiality of the virtual is linked to the process of actualization. Turning to the philosophies of Baudrillard, Agamben and Deleuze, as well as key thinkers in contemporary security studies, this article delineates three different approaches to analysing the virtualization of security. Focusing in particular on how these approaches point to contending views of ‘capture’ and ‘resistance’, it is argued that the choice of approach has serious implications for grasping what is at stake politically in the process of virtualization. These implications relate, more precisely, to how the virtual opens up and/or closes down the spaces of resistance that the modern subject of security traditionally has relied upon. In this way, the virtualization of security is not only important for thinking about capture and resistance, but challenges the very ground on which the modern subject of security rests.

  • Edström, Håkan
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Division of Strategy.
    Edström, Håkan
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Division of Strategy.
    Josefsson, Anders
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, Command & Control Studies Division.
    Försvaret av Sverige: vem kan leda operationer... och vem bör?2016In: Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, ISSN 0023-5369, no 1, 67-86 p.Article in journal (Other academic)
  • Schyberg, Eric
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Schyberg, Eric
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Surahammars kommun: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 ledde till en omfattande räddningsinsats och blev den största samverkansinsatsen på svensk mark sedan det nuvarande krisberedskapssystemet infördes. Syftet med rapporten är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Utvärderingen är skriven av Försvarshögskolan/Crismart på uppdrag av Surahammars kommun, genom länsstyrelsen i Västmanlands län. Utvärderingen har främst baserats på skriftlig och muntlig information från Surahammars kommun som har erhållits genom processledning, intervjuer och dokumentanalys. Huvudfrågan har varit hur kommunen kan lära och utvecklas av händelsen och utvärderingen ger exempel på inom vilka områden kommunen bör utveckla sin verksamhet samt inom vilka områden det finns goda exempel på beslutsfattande och agerande.

    Surahammar var en av fyra kommuner som drabbades av skogsbranden i Västmanland som började den 31 juli 2014. Jämfört med de andra kommunerna utsattes dock inte Surahammar lika hårt. Evakueringar skedde i kommunen men under relativt lugna former. Inga fastigheter förstördes, det var till stora delar bolagsskog som brann och behovet av psykosocialt stöd var mycket litet. Surahammars hantering av händelsen präglades främst av lägesuppfattning, informationsspridning och efterarbete. Kommunen ansåg sig inte behöva aktivera krisledningsnämnden, utan kunde hantera händelsen med en tjänstemannastab. Surahammars kommun ansåg att efterarbetet försvårades av att länsstyrelsen inte hade förståelse för att de inblandade kommunerna var olika drabbade av händelsen.

    Även om kommunen jämförelsevis inte drabbades så hårt av branden finns det ändå ett par lärdomar och goda exempel på krishantering från händelsen. Kommunen evakuerade på eget initiativ bl.a. ett äldreboende i förebyggande syfte, ett bra beslut då situationen var mycket osäker och det inte fanns anledning att invänta evakueringsbeslut från annat håll. Surahammars kommun var också mycket aktiv i informationssökning på plats i Ramnäs. Dels satt informatörer som rapporterade för kommunens räkning, dels åkte kommunens beredskapssamordnare mellan Ramnäs och kommunens stab med lägesuppdateringar. Samordnarens arbete visade också att personliga kontakter inom kommunen var avgörande för hanteringen. Informationsarbetet och lägesuppdateringarna försvårades dock av att samordnaren och informatörerna även belades att utföra andra uppgifter på plats i Ramnäs.

    En lärdom för kommunen är att informatörerna som arbetade i Ramnäs hade behövt en bättre uppfattning om vilka behov som fanns inom kommunen. Loggföring under händelsen hade också behövt vara bättre och information på minoritetsspråk borde ha givits ut snabbare. Även om arbetstidsplanering genomfördes var en del bland kommunens personal mycket trött efter händelsen och hade begränsade möjligheter att återhämta sig efteråt. Det är därför alltid viktigt att tänka på uthållighet ur ett längre perspektiv.

  • Sandberg, Daniel
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Sandberg, Daniel
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Sala kommun: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 ledde till en omfattande räddningsinsats och blev den största samverkansinsatsen på svensk mark sedan det nuvarande krisberedskapssystemet infördes. Syftet med rapporten är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Utvärderingen är skriven av Försvarshögskolan/Crismart på uppdrag av Sala kommun, genom Länsstyrelsen i Västmanlands län. Utvärderingen har främst baserats på skriftlig och muntlig information från Sala kommun som har erhållits genom processledning, intervjuer och dokumentanalys. Huvudfrågan har varit hur kommunen kan lära och utvecklas av händelsen och utvärderingen ger exempel på inom vilka områden kommunen bör utveckla sin verksamhet samt inom vilka områden det finns goda exempel på beslutsfattande och agerande.

    Skogsbranden i Västmanland startade den 31 juli 2014. Sala kommuns vice ordförande i kommunstyrelsen uppmärksammade branden på sociala medier och tillsammans med kommunen fattades ett beslut om att löpande kontakt skulle ske med räddningsledaren från Sala-Hebys Räddningstjänst. I takt med att skogsbrandens spridning började kommunen betrakta branden som en extraordinär händelse. Ett informellt beslut fattades om att aktivera Sala kommuns krisledningsnämnd i samråd med räddningsledaren. Sala kommun beslutade även att öppna ett kontaktcenter dit oroliga medborgare kunde ringa samt ett kriscenter för drabbade kommuninvånare. Åtgärderna var början på Sala kommuns inblandning i den största (räddnings)insatsen i Sverige i moden tid.

    Det finns några områden där Sala kommun kan lära och utvecklas av skogsbranden. Tillvägagångsätt för hur krisledningsnämnden ska aktiveras är något som Sala kommun kan dra lärdomar om. Krisledningsnämndens aktiverandes via ett informellt beslut tillsammans med kommunchefen och räddningsledaren då kommunen ansåg att branden hade kapacitet att hota kommunal verksamhet och befolkning. Ett beslut om att aktivera krisledningsnämnden bör istället ske i samråd med övriga representanter från krisledningsnämnden i syfte att erhålla ett formellt stöd för de beslut som nämnden fattar.

    Erfarenheter från skogsbranden vittnar om att kommunens psyko-sociala verksamhet bör förtydligas om liknande händelser skulle inträffa. Representanter från kommunens psyko-social verksamhetsgrupp fick ett nästintill övermäktigt operativt ansvar under skogsbranden något som tärde på gruppens arbetskapacitet. Flera representanter som arbetade i gruppen var även inte utbildade för att hantera de arbetsuppgifter som gruppen ansvarade för. En viktig lärdom för kommunen är således att förtydliga gruppens ansvarsområden och klargöra inom kommunen om gruppen ska ha den operativa rollen som den hade under skogsbranden.

    En ytterligare lärdom är den personalla resursbristen som kan uppstå vid en extraordinär händelse. Sala kommuns växel var hårt belastad vilket var en stor påfrestning för kommunikatörerna. Uthållighetsaspekten är en viktig faktor under svåra påfrestningar på en mindre kommun. För att minska sårbarheten bör kommunen se över sina personella resurser för att kunna möta allmänhetens informationsbehov.

  • Sandberg, Daniel
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Sandberg, Daniel
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Fagersta kommun: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 ledde till en omfattande räddningsinsats och blev den största samverkansinsatsen på svensk mark sedan det nuvarande krisberedskapssystemet infördes. Syftet med rapporten är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Utvärderingen är skriven av Försvarshögskolan/Crismart på uppdrag av Fagersta kommun, genom Länsstyrelsen i Västmanlands län. Utvärderingen har främst baserats på skriftlig och muntlig information från Fagersta kommun som har erhållits genom processledning, intervjuer och dokumentanalys. Huvudfrågan har varit hur kommunen kan lära och utvecklas av händelsen och utvärderingen ger exempel på inom vilka områden kommunen bör utveckla sin verksamhet samt inom vilka områden det finns goda exempel på beslutsfattande och agerande.

    Skogsbranden bröt ut i Västmanland den 31 augusti 2014. Vid det initiala utbrottet ansåg Fagersta att det inte fanns något övergripande hot mot kommunen då skogsbranden ansågs vara begränsad till närliggande kommuner. Fagersta såg emellertid att skogsbranden var en allvarlig händelse men inga större åtgärder vidtogs under de första dagarna. Fagersta kommuns krisledningsgrupp aktiverades den 4 augusti 2014 i samband med att områdena Ängelsberg och Västervåla evakuerades. Evakueringen skedde skyndsamt och kommunen var oförberedd på händelseutvecklingen. Fagersta valde att inte aktivera krisledningsnämnden trots att kommunen ansåg att händelsen var extraordinär. Att krisledningsnämnden inte aktiverades berodde främst på att ordinarie förvaltningsstrukturer ansågs vara tillräckliga för att hantera situationen.

    Det finns några områden där Fagersta kommun kan lära och utvecklas av skogsbranden. Kunskaper avseende hur en evakuering bör genomföras saknades i kommunen. Fagersta bör därav dra lärdomar från händelsen för att sedan kunna integrera dessa i den kommunala beredskapsverksamheten. Lärdomarna bör främst innefatta registreringsförfarande och samverkan med räddningstjänst under en evakuering. En evakuering sker oftast snabbt något som skogsbranden vittnar om. Rutiner bör, i ljuset av detta, utvecklas för att snabbt kunna aktivera de krisberedskapsfunktioner som finns i kommunen.

    Under en händelse som skogsbranden finns det en informationsskyldighet gentemot kommuninvånarna. Fagersta kommun bör, med erfarenheter från skogsbranden, utveckla rutiner för hur kontakt ska etableras med drabbade samt hur kommunen ska kommunicera med kommuninvånarna. Dessa åtgärder grundas på det informationsmöte som kommunen anordnade vilket ledde till ett missnöje hos kommuninvånarna. Missnöjet föranleddes av att kommunens information ansågs som otillräcklig

  • Bondesson, Sara
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Bondesson, Sara
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Risker, kriser och katastrofer: vem drabbas och vems hörs?2016In: Mänsklig Säkerhet, no 2016-02-16Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • Asp, Viktoria
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Asp, Viktoria
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Norbergs kommun: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 ledde till en omfattande räddningsinsats och blev den största samverkansinsatsen på svensk mark sedan det nuvarande krisberedskapssystemet infördes. Syftet med rapporten är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Utvärderingen är skriven av Försvarshögskolan/Crismart på uppdrag av Norbergs kommun, genom Länsstyrelsen i Västmanlands län. Utvärderingen har främst baserats på skriftlig och muntlig information från Norbergs kommun som har erhållits genom processledning, intervjuer och dokumentanalys. Huvudfrågan har varit hur kommunen kan lära och utvecklas av händelsen och utvärderingen ger exempel på inom vilka områden kommunen bör utveckla sin verksamhet samt inom vilka områden det finns goda exempel på beslutsfattande och agerande.

    Måndagen den 4 augusti 2014 nådde skogsbranden, som då hade pågått i fem dagar, Norbergs kommun. Situationen blev snabbt akut. Kommunen påbörjade krishanteringsarbetet på måndagskvällen samtidigt som räddningsledningen övervägde att evakuera stora delar av kommunen. Kommunalrådet aktiverade krisledningsnämnden och nämnden, krisledningsgruppen och krisinformationsgruppen hade möten tillsammans. Det sågs som den lilla kommunens styrka att grupperna kunde arbeta nära varandra. Ingen annan av kommunerna som drabbades av skogsbranden stod inför en lika allvarlig situation som Norberg gjorde under måndagen. Krisledningsnämnden gjorde att beslutsvägarna blev korta och kommunala medel vid behov snabbt kunde omfördelas. I Norbergs fall var det lämpligt att aktivera krisledningsnämnden eftersom det gav kommunen ytterligare verktyg för att hantera krisen.

    Det finns några områden där Norbergs kommun kan lära och utvecklas av skogsbranden. Ingen av de skogsbrandsdrabbade kommunerna skulle ha haft tillräckligt med personal om krisen hade dragit ut på tiden. Uthållighetsaspekten blir särskilt bekymmersam för en liten kommun. För att minska sårbarheten bör kommunen bibehålla kontakter med andra aktörer i närområdet och bli aktiv i de regionala nätverk som finns för krisberedskapsfrågor.

    Samverkan kräver resurser och även det blir därför svårare för en mindre kommun. Samverkansstaben i Ramnäs önskade ytterligare representanter från Norberg, något som kommunen inte menade var möjligt. Norberg är den minsta av de drabbade kommunerna. Den personal som fanns behövde arbeta i kommunen. Norberg och Fagersta delar på en tjänst som beredskapssamordnare. Vid händelser som involverar båda kommunerna blir det en sårbarhet.

    Vid skogsbranden ansvarade länsstyrelsen för att samordna information från olika myndigheter. Trots länsstyrelsens samordning och övertagande av räddningstjänst har kommunerna fortfarande informationsansvar gentemot de egna medborgarna. Norberg tycks knappt ha informerat allmänheten om vilka insatser kommunen själv gjorde med anledning av skogsbranden. Kommunen bör därför fundera på hur förmågan att kommunicera vilka åtgärder kommunen vidtar under en kris kan stärkas.

  • Sundelius, Bengt
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Sundelius, Bengt
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Societal Security: An Emerging Field of Scholarship Underpinning Practices in the Baltic Sea Region2016In: The Baltic Sea Region: Hard and Soft Security Reconsidered / [ed] Andzans, Maris & Bruge, Ilvija, Riga: Latvian Institute of International Affairs , 2016, 157-168 p.Chapter in book (Other academic)